Handelsoro tynger underleverantörer

Här är EFN i västra Sverige. I dag har vi med–

–Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

Vi ska inte bara tala om leverantörer–

–till fordonsbranschen, för era undersökningar–

–indikerar vart Sveriges konjunktur är på väg.

Varför är fordonsbranschen så viktig för Sverige?

Den står för en stor del av landets arbetstillfällen–

–och exportinkomster.

Dessutom ligger branschen i framkant tekniskt.

Den leder en stor del av verkstadsindustrin.

Vilken är branschens främsta utmaning?

Vi ser ett paradigmskifte framför oss:

Hur ska vi äga våra fordon i framtiden?

Affärsmodellen å ena sidan, men å andra sidan–

–hur ska vi möta klimatutmaningen med elektrifiering...

Det hänger ihop med stadens och statens infrastruktur...

Hur vägar, vägnät och infrastruktur är förberedda–

–för den nya mobiliteten. Jätteutmaningar.

Många okända faktorer.

Ni kommer med statistik två gånger per år–

–som ger vägvisning för framtiden.

Vilka bolag bidrar till undersökningen?

Vi skickar ut den till runt 400 bolag–

–något fler än våra egna medlemmar.

Vi brukar få in runt 150 svar.

Runt 150 företag svarar på enkäten.

Allt från Autoliv, SKF, de stora, till mindre–

–som Gnotec i Småland. Hela spektrat.

Både tjänsteleverantörer, alltså konsultbolag–

–och tillverkande företag.

Man får en god bild...

Ja, vi tycker nog det.

Samtidigt är det svaret på frågan om vad man tycker.

Vi tittar inte på statistik och inrapporterade nyckeltal.

Det är en temperaturmätare.

Vi ska titta på den första temperaturmätaren, en graf.

Det är bolagens tro på den svenska marknaden.

Nära hälften av leverantörerna, 47 %, bedömer–

–att omsättningen i Sverige ökar nästa år.

Det är mycket, men det minskar. Vad säger du?

Det hänger ihop med oron.

Man har intecknat både det som sker i Europa–

–med inte minst brexit och valet som varit i Europa–

–och den osäkerheten.

Sen har vi en global osäkerhet.

Vi har Kina och Trump-historien.

Vi har valet i Indien. Det är stora marknader.

Vi vet inte vart det här tar vägen.

På toppen finns lagstiftning kring nya krav på CO2–

–och krav på renare luft ifrån fordonet.

Flera saker ligger bakom det här. Vi tar nästa graf.

Den hänger ihop med det.

Den handlar om rekryteringsbehov–

–alltså andelen företag som avser öka personalstyrkan.

Den fortsätter minska. Varför det?

Det hänger ihop, som du säger.

Hur mår konjunkturen och min bransch?

Hur ser framtidsutsikterna ut?

Det är fortfarande ett behov av personal.

Det är också ett behov av en annan typ av kompetens.

Mjukvara till exempel–

–alltså det som hänger ihop med den nya it-teknologin–

–det vill säga digitalisering, som man brukar prata om.

Det är inte den traditionella bilkonstruktörskompetensen.

Den behöver vi.

Så mycket av den personal som ökar är programmerare?

Vi tar en tredje graf. Det är andelen företag som uppger–

–att framtidsutsikterna är goda eller mycket goda.

Det är vår lyckograf. Vi frågar varenda år: "Hur mår ni?"

Men nu sluttar det neråt.

Det började redan... Man ser det om man kisar.

Vi har ett lutande plan från våren 2017, där nånstans.

Två år senare har vi tappat lite.

Det är ganska låga siffror, men ändå högt.

Nästan 90 % säger att det ser positivt ut i framtiden.

Men det är en indikator på en försiktigare framtidstro.

Det baseras på händelser i vår omvärld.

Vad händer kring förändrade teknologier och lagstiftning?

Det är mycket som driver.

En förändring är den svenska kronan, som är svag nu.

Hur påverkar det fordonskomponentbranschen?

Mycket säljs och köps i euro eller dollar.

Om vi säljer något i den svenska kronan–

–så får vi mer betalt.

Samtidigt måste vi också köpa en del i år.

Hur mycket påverkar den?

En hel del, men vad det slår på nedre raden–

–är svårt att räkna på, men säkert 2-3 % på lönsamheten.

Vissa företag påverkas mindre, andra mer.

Men visst påverkar det. Vi hade hellre haft en krona–

–som var knuten till euron från början. Vi hoppas på det.

Förutom prispressen... Hur står sig svenska leverantörer?

I takt med automatiseringen som skett i våra fabriker–

–slår inte lönerna så hårt. Sverige har högt löneläge.

I takt med automatiseringen och mindre arbetstillfällen–

–så står vi oss rätt bra.

Dessutom räknar vi "landed cost"–

–alltså kostnaden för en komponent–

–när den når fabriken. Det är det viktiga.

Då slår transporter in där.

Det finns också en stor portion välvilja till miljön.

Man tänker på miljön när man köper framför allt varor.

Det ska vara korta och snabba transporter.

Det ökar flexibiliteten också.

Vi står oss bra. Det är det korta svaret.

Vi har en stor arbetsgivare i Göteborg, Volvo Cars.

De har aviserat lönsamhetsproblem och sparåtgärder.

Hur ser det ut för er? Vad betyder det här för er?

Volvo är de som tydligast har aviserat–

–men Volvo är inte vaccinerade från hela bilindustrin.

Det här går hela bilindustrin igenom nu.

Man går från traditionell förbränningsmotor–

–till nånting elektrifierat.

För det första behövs det mjukvaruingenjörer–

–elektronik, mekatronik...

Det är gränssnittet mellan mekanik och elektronik.

Sen behövs det också väldigt mycket pengar–

–för att ta sig igenom det här paradigmskiftet.

Trots att man har extremt höga volymer, apropå Volvo...

De är små som biltillverkare, men har höga volymer.

Lönsamheten viker. Varför får de svara själva på.

Jag tror att det hänger ihop med tulltariffer–

–mellan Kina och USA.

Apropå Kina... Trump, Kina.

Det är ett orosmoment–

–framför allt om man drar in Europa i handelskriget.

Nu är det ett handelskrig mellan USA och Kina.

Volvo Cars är väl lyckligt lottade där–

–för de har startat upp en fabrik i USA.

Samtidigt kommer många av komponenterna i en bil–

–inte från USA, utan de får importeras.

De slås av tulltariffer på komponentsidan–

–men de sätter ihop bilen i landet. Det är ju bra.

Vi hade en stor nyhet som man kunnat läsa om.

Renault och Fiat Chrysler ska fusioneras.

Vad betyder det för er?

Det är ytterligare en konsolidering i branschen.

Det är varken den första eller den sista.

Resultatet av det här blir ju gigantiska kunder–

–till leverantörsindustrin.

Det normala köpförfarandet är att "stor köper från stora".

Konsolideringen ökar nog även i leverantörsindustrin–

–särskilt i den som tillverkar på order, legotillverkning.

De har ingen större egen forskning och utveckling.

Sen har vi de leverantörer som blir fler och fler–

–och som har en nischprodukt.

Vad kan det vara?

Smart Eye tillverkar ögondetektering–

–som känner om föraren är sömning eller en dålig förare.

Det är högteknologi, där man är ensamma på marknaden.

De är inte så känsliga, utan får ett annat problem.

Hur ska de hinna växla upp till ännu högre volymer?

Där kan det bli ett "växla upp"-bekymmer.

Det återstår att se.

När du åker till jobbet kan du åka självkörande bil i dag.

Du jobbar på Lindholmen Science Park.

Man kan åka från parkeringen.

Men jag på EFN i centrala Göteborg vid Brunnsparken...

När kan jag åka självkörande fordon till mitt jobb?

Det är tiotusenkronorsfrågan. Det lär ta många år.

Blir det alls av?

Ja, det kommer att bli av.

Jag tänker på familjen Jetson och de här...

Det far omkring en massa poddar i luften.

Men det kommer inte att gå så fort.

Alla gillar tekniken. "Vad fräckt!"

Men du ska få med dig samhället och infrastrukturen–

–och du ska få bort de bilar som inte är självkörande.

Men framtidsvisionen med ett mobilitetsflöde–

–utan trafikljus och med plankorsning–

–där allt flyter omkring "seamless", den kommer.

Men hur många år det tar... Det vore kul att uppleva det.

Den här omställningen till självkörande bilar–

–gör att det krävs färre fordon.

I dag utnyttjas en bil 4-5 % av tiden.

Men nu är du inne på affärsmodeller.

Självkörande är en bit. Affärsmodell är en annan.

Vad betyder det när en bil kan användas 99 % av tiden–

–i stället för 4-5 % av tiden?

I dag används en personbil till ungefär 5 %.

Resten av tiden är den parkerad.

Om vi leker med tanken att den används 80 %–

–och du delar ditt fordon med andra på nåt vis–

–behöver det då tillverkas lika många enheter?

Nej, det tror jag inte. Volymerna minskar.

Leverantörerna lever på volymer.

Å andra sidan kommer det här med cirkulär ekonomi in.

Du ska kunna återanvända komponenter–

–och kanske skala upp dem i moduler–

–och kunna byta ut vissa komponenter.

Det ställer andra krav på komponenterna materialmässigt.

Vilka krav då?

Både hållfasthets- och livslängdskrav.

Det gör att leverantörer kan tillverka komponenter–

–med högre förädlingsgrad och högre tekniskt innehåll.

Då kanske man kan ta bättre betalt för komponenten.

Eller ta betalt på ett helt annat sätt.

Man kanske leasar ut komponenten till nån–

–som sätter ihop ett helt fordon. Det där vet vi inget om.

Bassvaret blir att volymerna går ner–

–eftersom man inte behöver tillverka lika många enheter.

Sen ska jag flika in att vissa pratar emot mig där.

"Ni har ju tillväxtmarknader som Indien och Kina."

Där vill fortfarande var man ha sin egen bil.

Det är nyckeln till frihet.

Men jag undrar om det blir så.

De hoppar nog över det steget–

–och går direkt till delningsekonomin.

Intressant. Vi får se.

Tack, Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

Kul att du kom till EFN.

Trevligt att vara här.

Vi säger tack och hej.

Gå gärna in på EFN.se/nyhetsbrev–

–och prenumerera på vårt regionala nyhetsbrev. Tack!

Underleverantörerna till den för Sverige så viktiga fordonsindustrin känner en större oro angående omvärlden.

Enligt en undersökning från Fordonskomponentgruppen är det färre företag som tror på ökad omsättning nu än i våras. Även när det gäller behov av nyanställningar och de allmänna framtidsutsikterna ser det mindre positivt ut.

Alla index ligger fortfarande på höga nivåer men oron för handelskrig, konjunkturen i Europa och den omställning fordonsbranschen befinner sig i tynger företagen. Det berättar Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

Programledare: Anders Frick

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.6%
NASDAQ-100 1.1%
NASDAQ Composite 1.1%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 8.1%
Indutrade 3.3%
Sectra 2.7%
Ericsson -1.1%
Kindred Group -1.3%
Axfood -1.4%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min
  • Vem vann på spelregleringen?3:48

    Vem vann på spelregleringen?

    Vid årsskiftet trädde en lagstiftning för bettingbolag i kraft i Sverige. Efter det har bland annat de stora bettingbolagens spelöverskott sjunkit.

  • 65 snart ett minne blott1:13

    65 snart ett minne blott

    Diskussionen om pensionssystemets utformning har blivit allt hetare. Nu har riksdagens pensionsgrupp tagit fram ett förslag för hur pensionsåldern ska höjas.

  • Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll13:30

    Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll

    Runt spelbolaget Starbreeze har ett börsdrama utspelats som bland annat gjort tiotusentals småsparare allt annat än glada. Journalisten Max Jedeur-Palmgren har skrivit ett reportage om bolaget.