Hopp om grön ekonomi efter krisen

På kort sikt har vi sett en minskning–

–av föroreningar, koldioxidutsläpp och andra växthusgaser.

Men det kan man inte fira riktigt. Dels är det en bieffekt av en folkhälsokris–

–dels är den kortsiktig och håller inte i sig på sikt.

Klimatet behöver en ihållande minskning, inte nåt som bara händer en gång.

Risken finns att när ekonomin återhämtar sig–

–raderas minskningen helt ut.

Man kanske till och med hamnar på ännu högre nivåer.

Det såg man i många länder efter finanskrisen 2008.

Klimatkrisen kan inte ha högsta prioritet för regeringar under coronakrisen.

Det är fullt förståeligt. Risken är att det fortsätter på längre sikt–

–och att klimatfrågan då hamnar i skymundan.

Det skulle få effekt på hur stora förändringarna blir i klimatet–

–men det kan också få negativ effekt på hållbara, gröna investeringar.

Om omställningen till en mer hållbar ekonomi avstannar–

–kan också momentum för bolagen som har bidragit till omställningen avstanna.

De fysiska effekterna av klimatförändringarna–

–kan bli ännu mer kännbara om vi släpper ut mer.

EU:s gröna giv–

–är Europas plan för en ekonomisk tillväxt–

–i linje med att bli klimatneutralt till 2050.

Man kallar den för en grön tillväxtplan.

Den berör i princip alla delar av den europeiska ekonomin.

Man pratar om utbyggnad av förnyelsebara energikällor–

–en omställning till mer cirkulära affärsmodeller–

–nya livsmedelsproduktions- och konsumtionsmodeller.

Den roll som det skulle kunna spela efter coronakrisen är...

Det är sagt att den gröna given och digitaliseringen–

–ska vara de två viktigaste prioriteringarna i återhämtningen.

Den gröna given kan ha stor effekt på var det sker stimulanser och investeringar.

Vi har gjort en rapport där vi tittar på två scenarier. I det första–

–tänker vi oss att klimatambitionerna hamnar i baksätet även på längre sikt.

Ambitionen att reducera utsläpp minskar.

Där ser vi en risk med att elbils- och hybridbilsmarknaden stannar av.

Lågt pris på fossilt bränsle och mindre miljötänk–

–gör att tillväxten inte blir lika stor.

Då finns det risk för att det blir negativt för bolag som Gränges.

De tillverkar valsade aluminiumprodukter för värmeväxlare.

För Gränges är el- och hybridbilsmarknaden en tillväxtmarknad.

Den här typen av bilar kräver 40-100 % mer av de produkterna som Gränges producerar–

–jämfört med vanliga förbränningsmotorer.

Det finns också en risk att det senaste årens fokus på cirkulära affärsmodeller–

–hamnar lite i skymundan. Det skulle kunna vara negativt för återvinningsbolag–

–som Tombra. Ihop med ett lågt oljepris kan plast bli ännu mer attraktivt–

–som förpackningsalternativ.

Det kan reducera efterfrågan på förnybara alternativ.

Det som har gynnat mass- och pappersbolag som StoraEnso.

Om man misslyckas med att reducera utsläpp och klimatambitionerna minskar–

–finns det risk att de fysiska effekterna av klimateffekterna blir mer kännbara–

–som till exempel extremväder.

Det i sin tur kan öka behovet ytterligare av klimatanpassningslösningar–

–som klimatplaner eller rådgivning, som bolag som Sweco erbjuder.

Eller som Hexagons lösningar för effektiv kommunikation och katastrofplanering.

I vårt andra scenario, det gröna scenariot–

–går ekonomisk stimulans och återhämtning hand i hand med klimatambitioner.

De investeringar som görs accelererar omställningen till en mer hållbar ekonomi.

Det skulle i sin tur gynna bolagen som möjliggör en omställning.

I den gröna given finns ett förslag om en renoveringsvåg för fastigheter–

–både offentliga och privata, för att öka energieffektiviteten.

Det skulle gynna bolag som har produkter som ökar energieffektiviteten i byggnader–

–som till exempel isoleringstillverkaren Rockwool.

Det skulle också kunna trigga investeringar i tekniska lösningar–

–för energioptimering i byggnader. Det skulle gynna Bravida eller Caverion.

Vi ser också bolag som möjliggör omställning till förnyelsebar energi.

I den kontexten är Wärtsilä väl positionerat.

Det är svårt att mitt i krisen säga exakt var vi hamnar.

Det som är gemensamt i våra båda scenarion–

–är behovet av klimatanpassning.

Oavsett vad de politiska agendorna kommer att vara–

–så finns det ett behov av att anpassa sig–

–till de förändringar på cirka 1,1 grads uppvärmning som redan skett.

Det är inte frågan om om vi behöver anpassa oss, utan hur mycket.

Hur mycket är beroende på hur bra vi är på att minska utsläppen.

Det kommer man att se oavsett vara vi hamnar.

Hur mycket beror på hur duktiga vi är på att reducera utsläpp.

Verkligheten hamnar väl nånstans mittemellan de båda scenarierna.

Om vi lutar lite mer åt det gröna scenariot–

–så har EU signalerat att klimatambitioner–

–ska kunna gå hand i hand med ekonomisk stimulans och återhämtning.

Internationellt har många investerare och företag sagt–

–att deras hållbarhetsarbete och klimatambitioner står fast.

Det signalerar att vi är "still going green" i viss mån i alla fall–

–även om mycket stannat upp för tillfället.

I spåren av coronakrisen har utsläppen av föroreningar, koldioxid och andra växthusgaser minskat. Men det är ingenting att fira i förskott, uppger Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken.

”Dels för att det är en bieffekt av en folkhälsokris men också  dels för att den är just kortsiktig. Vi kan inte förvänta oss att det här kommer hålla i sig på sikt”, säger hon och tillägger att klimatet behöver en ihållande förändring.

Josefin Johansson varnar också för att utsläppen snabbt kan studsa tillbaka eller till och med öka ekonomin återhämtar sig. EU har signalerat att det är den gröna ekonomin, eller den gröna given, som ska stimuleras när krisen väl lagt sig.

En ny hållbarhetsrapport som Handelsbanken släppt visar två möjliga scenarion för framtiden. Antingen att klimatambitionerna hamnar lite i bakgrunden eller i förgrunden. Vilket håll det går åt kan ha en stor inverkan på vissa bolag.

Redaktör: Nicolina Söderqvist

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.8%
NASDAQ-100 2%
NASDAQ Composite 2.1%

Vinnare & förlorare

Hennes & Mauritz 7.5%
Hexpol 6.6%
NetEnt 5.7%
Stillfront Group -3.1%
Essity -3.6%
Paradox Interactive -4.2%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min