Därför sprids hållbarhetsmyterna

Du har varit med och gjort undersökningen om vad svenskar tror om hållbarhetsfrågor.

Är du förvånad över alla missförstånd?

Nej. Jag har gjort undersökningar tidigare om människors missförstånd.

Vi har svårt att se den här typen av frågor.

Det är makrofrågor, där vi inte kan se, höra och känna. Där råder missförstånd.

Vi känner inte till fakta, utan går på vad vi själva sett eller hört nån berätta.

–Det är inte alltid rätt. –Vad kommer de här missförstånden ifrån?

I dag lever vi i en värld som är väldigt stor–

–och som vi inte kan uppfatta.

Vi lever i en värld som är global. Då kan man inte gå på egna erfarenheter.

Egna erfarenheter leder en ofta fel.

När det till exempel gäller hur stor del av Östersjön som påverkas av övergödning–

–så är det inget som jag kan se. Vi pratar om ett helt innanhav.

Jag har inte varit i hela det havet. Om inte jag har sett siffran och vet svaret–

–så bygger det på att jag varit i en vik eller åkt Finlandsbåt. "Det såg blått ut."

Då har jag inte sett hela havet, utan måste vända mig till data.

Då blir det svårt. Vi är ovana vid att göra det när vi formar vår världsbild.

Då blir det den här typen av missförstånd.

Oavsett om vi tittar på hållbar utveckling ur ett ekologiskt perspektiv–

–eller om vi ser på social utveckling med medellivslängd och barnadödlighet–

–tillgång till toaletter eller tillgång till utbildning... Vi gissar oss fram.

Är det just det att hållbarhet är en så stor fråga som berör hela världen?

Den berör närområdet och hela världen. Det är en global fråga.

Det är nånting som vi har svårt att se med vår egen perception.

Vi kan inte se, höra och känna hur världen faktiskt förändras runt omkring oss–

–när vi pratar om frågor som global uppvärmning, klimatförändringar–

–hur mycket plast som finns i haven och om havet är övergött eller inte.

Vi kan inte se och känna det, och då blir det svårt–

–för vi bygger mycket av vår världsbild på vad vi kan se, höra och känna.

Det är så vi har funkat under tiotusentals år.

Det känns allvarligt att det i en sån här fråga inte går att undgå missförstånden.

Vi kan komma bort från missförstånden, för vi har förmågan att tänka långsamt–

–och vara ödmjuka och säga: "Jag vet nog inte om det där."

Vi kan sluta gissa och vända oss till fakta i stället.

Om vårt tänkande är indelat i två delar... Vi har ett snabbt, instinktivt tänkande.

Det är en autopilot och gör att vi kan navigera i världen.

När vi träffar en ny människa dömer vi den på en sekund och formar en bild av den.

Det har inget med den att göra, utan bygger på tidigare erfarenheter.

Det gör att när vi hör ett häftigt ljud, så rycker vi till.

När nånting ser läskigt ut blir vi rädda oavsett om det är farligt eller ej.

Det här snabba tänkandet har tjänat oss väl otroligt länge–

–när vi levde i en mindre värld–

–där vi skulle hitta mat, undvika det farliga djuret och hitta skydd för regn.

Där är vi inte i dag.

Då är det tur att vi också har ett långsamt och analytiskt tänkande–

–som gör att vi kan ifrågasätta det snabba tänkandet.

Om det snabba tänkandet är en autopilot, så är det andra som en pilot–

–som kan sätta det snabba tänkandet ur spel.

Men piloten är rätt lat. Vi måste sätta på honom, och inte gissa.

Det är lättare att gissa, men det sker inte medvetet.

Vår hjärna generaliserar utifrån vad den har sett och hört. Den ger oss ett svar.

Men det svaret är inte alltid rätt när vi talar om stora globala frågor–

–som hållbar och global utveckling.

Vi har inte upplevt det, så där gissar autopiloten ofta fel.

Vi bör komma ihåg att vi har en pilot som kan ta kommandot och fatta andra beslut.

Vi måste göra ett medvetet val hela tiden.

Vi måste vara mer medvetna om att vi inte känner till och inte kan.

Vi kan ta reda på det. Greta har egentligen ett stort budskap:

Lyssna på forskarna. De har ju många av svaren.

Om vi lyssnade mer på dem, så skulle piloten ha mer att göra.

Nu gissar vi i stället. Vi gör det som känns rätt. Det behöver inte vara rätt.

Man bör sakta ner och tänka efter.

Det finns många olika källor och det är svårt att sortera i informationen.

Absolut. Det finns hur mycket information som helst.

Det finns information om allting.

Ofta säger de seriösa källorna ungefär samma sak.

Vad gäller miljöpåverkan och klimat- förändringar, så är vetenskapen rätt enig.

Men då måste vi vända oss till den, och inte till tyckande och det som känns rätt.

Hur allvarligt är det–

–att folk intresserar sig för hållbarhet utan att gå på fakta? Handlar man fel då?

Jag vill inte gå så långt som till att säga att folk inte använder fakta.

Vi använder ju en viss del fakta, men vi behöver bli mer ödmjuka och säga:

"Jag vet inte, men jag kan ta reda på det." Klimatförändringarna är ett hot.

Vi borde försöka hitta det som är viktigast–

–och det sätt jag kan påverka mest på.

–Hur kan vi i Sverige påverka mest? –Kan vi påverka mest, då?

Jag brukar lova mig själv att inte svara på frågor som jag inte kan svara på.

Jag säger: "Man ska inte gissa och svara på frågor som man inte kan."

Men jag kan försöka. Några saker... Det är inte allt. Det är också en politisk fråga.

Om man tar Sverige... Vi är ett litet land med 10 miljoner människor.

Det bor 7,5 miljarder i världen, så vi är en liten andel av jordens befolkning.

Där kan vi alltså inte påverka så mycket.

Men nånting som vi har i Sverige är stora besparingar.

Svenska folket har mycket sparande i olika fonder. Vi tycker om att spara.

Och vi är rätt aktiva. Man kan se till att man har ett hållbart sparande–

–och man kan sätta press på banker så att de bli mer hållbara.

Bankerna vill nog vara mer hållbara, men då måste vi kunder också efterfråga det.

Jag har hört att det svenska fondsparandet är 1,5 gånger vår BNP.

Det är otroligt mycket pengar.

Tänk om man kunde aktivera en liten del av det för att göra gott.

Som vi har sett behöver inte hållbart sparande vara sämre. Ofta är det bättre.

Det är en sak som man kan göra.

Sen kanske vi ska konsumera lite mindre och tänka efter hur vi köper.

Man fokuserar mer på... Nu ska jag säga nåt lite kontroversiellt.

Ibland fokuserar man på att inte ha en plastpåse–

–när man kanske borde tänka på vad man stoppar i påsen.

Det har nog större miljöpåverkan än om man köper en plastpåse.

Är det lättare att tänka på faran med plastpåsar än på varje sak man köper?

Det handlar nog delvis om det.

Jag känner att jag har gjort nåt. Det är en viktig känsla.

"Jag har kunnat göra nåt. Jag har valt bort att köpa en plastpåse."

Då mår jag bättre, för jag gjorde nånting.

Alla talar om hotet mot miljön. Då vill jag känna att jag har gjort nåt rätt.

Det är enkelt att göra det. Det är svårare att tänka på varenda vara jag köper.

Men man kan ju konsumera – köpa – mindre.

Men jag tror att vi behöver bli bättre på att tänka efter.

Vi har nog inte råd när det gäller klimat- förändringarna att bara gå på känsla.

Det här är ett alldeles för stort hot för att vi inte ska ta det på allvar.

Att ta det på allvar innebär–

–att vi tar faktabaserade beslut som baseras på vetenskap.

Hur uppstår hållbarhetsmyter? Vilken effekt kan de ha och hur ska man undvika att sprida dem vidare? Det berättar Olof Gränström, strategisk rådgivare på Novus, som varit med och gjort undersökningarna till EFN:s serie Hållbarhetsmyter.

Han är inte förvånad över den mängd missförstånd som finns mellan vad människor tror är en myt och vad som är sanning. Olof Gränström uppger att människor har svårt att förstå stora makrofrågor och att det är en orsak till att myter kring hållbarhet sprids.

”Vi går på vår egen erfarenhet: vad vi har sett, hört och vad någon har berättat för oss. Och det är inte alltid rätt.”

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.1%
NASDAQ-100 2%
NASDAQ Composite 1.7%

Vinnare & förlorare

Lundin Petroleum 15.6%
Swedish Match 5.1%
Paradox Interactive 4.7%
Thule Group -6%
Hennes & Mauritz -6.5%
Intrum Justitia -8.7%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min