Så mår Östersjön

I den här programserien tar vi upp hållbarhetsfrågor–

–där vi tror att det råder missförstånd och reder ut hur det ligger till.

Vi testar om det människor tror är myt eller inte.

I dag ska vi prata om Östersjön, som har varit föremål för miljödebatt i årtionden.

De hållbarhetsmyter vi ska titta på är:

Innan vi tittar på svaren tar vi en kort historik.

Östersjön är ett 413 000 kvadratkilometer stort innanhav med bräckt vatten–

–beläget i norra Europa.

Inom havets avrinningsområde bor det mer än 85 miljoner människor–

–fördelat på 14 länder. På 50-talet började man få problem–

–med övergödning, överfiske och miljögifter.

Östersjön är det mest radioaktiva havet i hela världen.

Det på grund av de radioaktiva utsläppen från de närliggande kärnkraftverken.

Det tar i genomsnitt 25-30 år för vattnet i Östersjön att ersättas med nytt.

Så gifter och näringsämnen finns kvar i vattnet länge.

Så myt nummer 1: Det som påverkar Östersjön mest är övergödning.

Det är svårt att rangordna vad som påverkar havet mest.

Ytterst är det vi människor som påverkar havet mest.

Vi står bakom klimatförändringarna, övergödning och överfiske.

Vi ihop med Novus har frågat svenska folket vad de tror påverkar mest.

De har fått välja mellan de här alternativen:

Så här trodde de:

De tillfrågade tror alltså att övergödning påverkar Östersjön mest negativt.

Stämmer det?

Ja. Det är ingen myt.

Övergödningen påverkar Östersjöns ekosystem allra mest negativt.

Övergödning uppstår till följd av att överflödiga näringsämnen–

–exempelvis kväve och fosfor, sköljs ner i vattnet.

Den ökade halten näringsämnen leder till ökad algblomning och igenväxt.

När dessa organismer dör bryter bakterier ner dem.

Bakterierna konsumerar syret i vattnet. Det orsakar syrebrist.

Dessa näringsämnen kan hamna i miljön via utsläpp av exempelvis kväveoxider–

–från biltrafik, sjöfart eller kraftverk.

Andra orsaker till övergödning är läckage från jordbruket–

–och utsläpp från avloppsreningsverk och industrier.

Däremot tror många att oljeutsläpp har stor påverkan på Östersjön.

Det stämmer inte. Det är inte så många oljeutsläpp i Östersjön.

Det finns en del vrak i Östersjön där det finns olja.

Det är ett av världens mest kommersiellt trafikerade hav.

Det är klart att det finns stor risk för utsläpp eller läckage från båtar.

Men tack och lov har det inte varit några större problem med det.

Det är att betrakta som ett mindre problem i det stora hela.

Hållbarhetsmyt 2:

Övergödningen drivs av två ämnen: fosfor och kväve.

De påverkar miljön och havet på lite olika sätt.

Fosfor är kanske den främsta övergödaren i det här fallet.

Fosfor är väldigt potent växtnäring.

Den används väldigt mycket i jordbruk för att växterna ska bli starka och livsdugliga.

Kvävet är också en växtdrivande produkt.

Den har mer försurande effekt på havet.

Om man talar om övergödning och syrebrist är inte kvävet det största problemet–

–utan det är framför allt fosfor.

Så här tror folk att utsläppen av kväve och fosfor har förändrats:

Det är en myt! Utsläppen av både kväve och fosfor har minskat sen 1995.

Det har gjorts en hel del för att minska läckagen av fosfor.

Men förändringarna tar tid innan de märks ute i havet–

–i skärgårdarna eller i vikar.

De gamla synderna ligger kvar på botten.

Även om tillförseln minskar tar det många, många år–

–innan mängden fosfor i vattnet börjar minska–

–och med det mindre algblomning.

Hållbarhetsmyt 3:

De tillfrågade trodde att 52 % av botten är påverkad av övergödning.

Det är också en myt.

Tyvärr är 97 % av botten påverkad av övergödning.

Det man inte ser, känner man inte till.

Det är ett av de stora dilemman med ett hav.

När man står vid strandkanten ser man en stor yta vatten.

Man förstår inte alla processer som försiggår i havet–

–och som har stor betydelse. Det blir svårt för oss människor att ta till oss–

–vad som pågår i bottnar och liknande.

När man hör 97 % är det lätt att tänka att det är kört.

Men än finns det hopp för Östersjön.

Det vi kan göra är att påverka övergödningen.

Vi kan förändra våra matvanor. Vi kan påverka utsläppen–

–av hormonstörande ämnen och miljögifter.

Vi kan påverka utsläpp av koldioxid osv.

Det är saker vi människor kan göra här och nu och fokusera på.

Sen ska vi självklart jobba långsiktigt med många andra frågor också.

Det tar tid, men problemen går att lösa.

Framtiden ser minst sagt strålande ut för världens mest radioaktiva hav.

Glöm inte att titta nästa gång. Då ska vi prata om plast.

Vilket är det vanligaste skräpet på Sveriges stränder?

Till dess, håll ut!

Att 97 % av Östersjöns botten är påverkad av övergödning är det inte många som känner till. Detta framgår av det första avsnittet av EFN:s nya serie Hållbarhetsmyter.

EFN har låtit Novus undersöka allmänhetens kunskap om olika hållbarhetsfrågor. I avsnittet om Östersjön ställer vi följande frågor:

Hur har utsläppen av fosfor och kväve förändrats sedan 1995?

Hur stor andel av Östersjöns botten är påverkad av övergödning?

Vad påverkar Östersjöns ekosystem mest ur negativ synvinkel?

Conrad Stralka, verksamhetschef på stiftelsen Baltic Sea 2020, kommenterar resultaten.

All fakta kommer från Helsingforskommissionen (Helcom). I Helcom ingår de nio Östersjöstaterna och EU. Den mellanstatliga organisationen är styrande organ för Helsingforskonventionen som har som syfte att värna miljön i Östersjön.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.6%
NASDAQ-100 -0.8%
NASDAQ Composite -0.7%

Vinnare & förlorare

Kindred Group 4.1%
Arjo 3.5%
Loomis 3.4%
Electrolux -3.7%
Sinch -4.6%
Sectra -7.7%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min