Det är skillnad på el och el

Här tar vi upp hållbarhetsfrågor där vi tror att det råder en del missförstånd.

Vi reder ut hur det ligger till.

Vi testar om det människor tror är en myt eller inte.

I dag ska vi prata om el. Hur skulle vårt samhälle se ut utan elektricitet?

Men ur ett hållbarhetsperspektiv är det enormt stor skillnad på el och el.

De hållbarhetsmyter vi har tittat på är:

Men först tar vi en titt på elektricitetens historia.

Under antiken experimenterade man med det som senare blev känt som elektricitet.

Vid gnidning av bärnsten observerade man en elektrisk urladdning.

I Sverige har vi använt oss av el sen andra halvan av 1800-talet.

I början av 1900-talet anlades flera vattenkraftverk i anslutning till älvar–

–i olika delar av landet.

På 1960-talet stod vattenkraften för 95 % av Sveriges elförbrukning.

Men sen kärnkraften tog fart har utbyggnaden av vattenkraft stannat av.

Elproduktionen är i dag en viktig politisk hållbarhetsfråga.

Åsikterna om vilka energikällor vi ska använda oss av går minst sagt isär.

Myt nummer 1:

Vattenkraft, vindkraft och solkraft är förnybara energikällor, för de återbildas.

Vi har frågat svenska folket–

–hur mycket av världens energiförbrukning som är förnybar.

28 % tror att det är mellan 0 och 10 % av världens elförbrukning som är förnybar.

30 % tror att det är mellan 11 och 20 %.

Det är en myt. 28 % av världens energi- förbrukning kommer från förnybara källor.

Det är inte många som sätter sig in i hur världens energiförsörjning ser ut.

Sen är det så att kolkraft hör man talas om att det finns.

Men den enorma mängd som finns har man nog inte riktigt en förståelse för.

I Sverige hör man talas om vattenkraft och kärnkraft.

Då tror man ofta att kärnkraft är vanligt i världen, men det är inte vanligt.

I världen är det mindre kärnkraft än vattenkraft.

Det utgör en liten del av energiförsörjningen.

Det är inte känt i Sverige, där man per capita haft mest kärnkraft i hela världen.

Hållbarhetsmyt nummer 2:

Om man ser på världens energiförsörjning, och nu tittar jag på 2018...

Då kom en fjärdedel av energiförsörjningen från sol-, vind- och vattenkraft.

I Sverige är det högre, för vi har mycket vattenkraft och börjar få mer vindkraft.

Som ni ser tror 4 av 10 att 30 % av Sveriges energi är förnybar.

Men det är också en myt.

Av energin som produceras i Sverige är ungefär hälften förnybar.

Den största källan till förnybar energi är vattenkraft.

Men vindkraft är den förnybara källa som ökat mest på senare år.

Solkraften står inte ens för 1 % av vår energiförbrukning. Myt nummer 3:

Vi frågade: Sett till energiförbrukningen för att köra 100 km–

–vilken bil släpper ut mest koldioxid?

Mer än hälften tror att den bensindrivna bilen släpper ut mest koldioxid.

Det är inte en myt. Eller det beror på var elbilen laddas nånstans.

En elbil i Sverige har lägre koldioxid- utsläpp än en bensin- eller dieselbil–

–tack vare att en så stor del av energin är förnybar.

Men utanför Sveriges gränser är det inte lika enkelt.

Utsläppen från en europeisk elmix är 6 gånger så höga som från en svensk elmix.

Om du skulle köra på el som uteslutande kommer från kolkraft, så är de ännu högre.

Så här ser elproduktionen ut i världen.

Om du tar hänsyn till produktion av batterier blir det ännu rörigare.

Om man sen tittar på energianvändningen i en bil–

–så är en elbil mycket effektivare därför att en elmotor är mycket effektivare.

Du har bara 20 % verkningsgrad i en vanlig dieselbil.

Elbilar har mycket högre verkningsgrad.

Ur energianvändningssynvinkel är elbilen alltid effektivare.

Sen är förstås frågan varifrån elen till denna elbil kommer.

Jag hade till exempel en diskussion med Volkswagen för ett par år sen.

Då var det så att om man har brunkol som driver deras elbilar–

–så är en dieselbil att föredra ur koldioxidsynvinkel.

Men om man har förnybar el–

–så är en elbil mycket bättre än en bensin- eller dieselbil.

Det kanske inte är så enkelt att byta ut hela världens drivmedel mot el.

Om vi ska lösa den fossila utmaningen och växthuseffekten–

–så är en stor lösning att man går över till elbilar.

Men om man inte också ändrar elproduktionen, så har man inte löst nåt–

–för då ersätts dieseln av kolkraft eller nånting.

Om man ska göra av med mera el i elbilarna–

–så måste vi ha lika mycket elproduktion som kommer från nåt fossilfritt.

Det billigaste i dag är förnybar el.

I nästa avsnitt ska vi prata om hållbara investeringar. Hur bra avkastning ger de?

Tills dess: Håll ut.

Hur hållbar är världens elproduktion och hur hållbar är egentligen en elbil? Det handlar det tredje avsnittet av Hållbarhetsmyter om.

EFN har låtit Novus undersöka allmänhetens kunskap om el och hållbarhet. Följande frågor har ställts:

Hur stor andel av världens el kommer från förnybara källor såsom vattenkraft, solkraft och vindkraft?

Hur stor andel av Sveriges el kommer från förnyelsebara källor såsom vattenkraft, solkraft och vindkraft?

Sett endast till hur mycket energi en bil använder för att köra 100 km, vilken bil släpper ut mest koldioxid?

Lennart Söder, professor inom elkraftssystem på KTH, berättar att folk i allmänhet har dålig koll på hur stor del av världens el som kommer från förnybara källor, kärnkraft, vattenkraft och så vidare.

När det gäller koldioxid från bilar är frågan inte så enkel att besvara på som man kan tro.

Fakta angående världens och Sveriges elproduktion kommer från US Energy Information Administration, respektive från SCB.

I programmet och i Novus undersökning används Statistiska Centralbyråns definition på förnybara elkällor. Enligt denna räknas vattenkraft, vindkraft och solkraft som förnybart då de återbildas hela tiden.

Om man också räknar in el som produceras via hållbar bioenergi stiger den totala andelen förnybart inom elproduktionen med runt 10 procentenheter. Bioenergi bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser genom att ta om hand om restprodukter från skogsbruk och jordbruk.

Den totala nettoproduktionen av el i Sverige uppgick 2018 till 159,7 TWh, enligt SCB. Produktionen fördelades på de olika kraftslagen enligt följande:

  • Kärnkraft 41,2 % (65,8 TWh)
  • Vattenkraft 38,7 % (61,8 TWh)
  • Vindkraft 10.4 % (16,6 TWh)
  • Konventionell värmekraft 9,4 % (15,0 TWh)*
  • Solkraft 0,2 % (0,39 TWh)

* Biokraften står för runt 12 av de 15 TWh som räknas in i kategorin Konventionell värmekraft, enligt organisationen Svebio.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1%
NASDAQ-100 -1.9%
NASDAQ Composite -1.8%

Vinnare & förlorare

Elekta 5.6%
Fabege 2%
FastPartner 1.9%
Hexpol -3.7%
Lundin Petroleum -4.3%
Catena -6.5%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min