”Standardisera där det är motiverat”

Emma Sjöström. Att det inte finns en tydlig standard–

–försvårar hållbara investeringar.

Vilka fördelar har standardisering enligt forskningen?

Den stora fördelen är att det reducerar osäkerheter.

Förutsägbarhet krävs för att kunna jobba effektivt.

Det kostar både tid, pengar och andra resurser–

–för att ständigt söka information.

En standard förenklar det–

–och effektiviserar informationsspridning.

Det har också en koordinerande effekt.

Du vet vad som förväntas av dig.

På produktnivå kan man tala om ett uttag–

–där kontakten passar.

Det kan även översättas till andra sammanhang.

Det gör standardiseringen viktig.

Standardisering förstärker tillit–

–men bidrar även till likriktning, säger ni.

Vilka risker finns med det?

Om alla gör saker på samma sätt–

–finns kanske inte utrymme för innovation–

–eller för att lära av varann.

Det kan vara faran, att det blir för styrt och fyrkantigt.

Vem ska sätta normerna? Vem är mest lämpad?

Jag kan inte svara på det, men just den frågan är viktig–

–inför varje standardiseringsprocess.

En standard är sällan så neutral som det verkar efteråt.

Det hänger mycket på vilka experter som uttalar sig.

Intressekonflikter kan finnas. Antingen–

–ger man utrymme för dem eller inte.

De flesta som sätter en standard är privataktörer.

Då blir det frågetecken–

–kring de demokratiska aspekterna.

Det ska man tänka igenom noga.

Vilka är med och sätter en standard–

–och vilka antaganden baserar de arbetet på.

Vilka maktaspekter och politiska aspekter finns i arbetet?

Borde staten och andra stora institutioner–

–ta ansvaret för standardisering och normer?

De har möjlighet att kodifiera normer i lag.

Ofta finns redan skedet, som förstärks genom kodifiering–

–i en skriven standard eller en lag.

Generellt kan man inte säga–

–att det ena är bättre än det andra.

Vad som är lämpligt varierar.

Man ska nog inte standardisera eller lagstifta om–

–allt som är möjligt.

Det finns nog många fall där det inte är motiverat.

Flexibiliteten minskar med varje steg–

–i hur man kan arbeta med frågorna.

Har du väl lagstiftat om nåt–

–är utrymmet litet för omtolkningar–

–eller att ta vara på dynamik och komplexitet.

Särskilt i ett område som hållbarhet.

Pengar och klimat har ibland svårt att samexistera.

Hur kan samexistensen underlättas?

Pengar och klimat får det nog lättare att samexistera–

–i framtiden. Redan nu finns stora kostnader–

–förknippade med att inte ta miljö- eller klimathänsyn.

Men det är inte den som orsakar kostnaderna–

–som sen betalar. Det är nån annan.

Där kan lagstiftningen behövas för att komma till rätta–

–med hur "externaliteter internaliseras".

Utsläppen som drabbar tredje part–

–att den som orsakar dem ska också ta ansvaret för dem.

Vårt system är inte riggat för det nu.

Man kan komma undan med mycket.

Kanske finns det mer att göra i EU och Sverige?

Ja. Det krävs nog en samverkan–

–mellan marknadskrafter och reglerande krafter.

Tack så mycket.

Hur kan standardisering bidra till hållbara finanser? Fernando Gonzalez intervjuar Emma Sjöström, forskningschef på MISUM, för att ta reda på det.

”Standarder förenklar och effektiviserar informationsspridning. Risken finns också för att kreativiteten och lärandet av varandra hämmas, om alla gör likadant”, säger hon.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.4%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite -0.3%

Vinnare & förlorare

Fenix Outdoor 2%
Atrium Ljungberg 1.6%
Millicom 1.4%
Intrum Justitia -2.8%
Bravida Holding -3.3%
Billerudkorsnäs -3.4%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min