Så stort är plastberget

Här tar vi upp hållbarhetsfrågor, där det råder en del missförstånd.

Vi reder ut hur det ligger till.

Vi testar om det människor tror är en myt eller inte.

I dag ska vi prata om plast, ett material som används i nästan allting.

Plast har löst många problem, men det har också skapat ett stort miljöproblem.

De hållbarhetsmyter som vi ska titta närmare på är:

Men först tar vi en kort historik.

Plast började användas redan under 1800-talet–

–men det blev en industriell succé först under andra världskriget.

På 1940-talet togs många nya plastformer fram.

Genom att tillsätta saker kunde man nu tillverka plast i olika färg och struktur.

Efter andra världskriget växer konsumtionssamhället fram.

Den billiga och flexibla plasten blev alltmer populär.

Sen dess har tillverkningen bara ökat.

2015 producerades 322 miljoner ton plast.

I Europa används 40 % av den nya plasten till engångsförpackningar.

20 % går till byggmaterial och 9 % till bilar.

Resten går till allt från leksaker till datorer.

Mellan 8 och 13 miljoner ton plast hamnar i naturen varje år.

Det mesta kommer från skräp som slängs.

Eftersom plast är svårt att bryta ner, så växer mängden plast i naturen varje år.

Myt nummer ett:

Det beror lite på vilken sida av Sverige man är på.

På västkusten... På båda sidor är det sånt som kommer från land.

Det är sånt som vi har skräpat ner med.

Det har blåst ut eller kommit ut via bäckar och åar.

Men på västkusten är det också jättemycket skräp som kommer utifrån.

Det kommer från kontinenten och från England, och kommer in på land.

Vi har frågat svenska folket, och så här tror de:

42 % tror att förpackningar är det vanligaste skräpet.

39 % tror att det är plastpåsar.

Men det är en myt. Det vanligaste skräpet som hittas på västkustens stränder–

–är plastrep från fiskebåtar. På andra plats kommer oidentifierbart plastskräp.

Om vi skulle lägga alla plastpåsar i en hög och alla rep i en hög–

–så kanske repen är mer.

Men det gör inte att problemet med påsarna är mindre.

All plast som hamnar i naturen är ett problem, för plasten försvinner inte.

Hållbarhetsmyt nummer två:

Som vi ser här tror de allra flesta att det är 0-15 kg plast i omlopp.

Men det är också en myt. I dag finns det 1 000 kg plast i omlopp per person.

Det är 7,5 miljarder människor i världen, så det blir 7 500 miljarder kg plast.

Plast är billigt att tillverka och ett fantastiskt bra material.

Du kan forma det precis som du vill, om du vill ha det mjukt eller hårt.

Du kan addera alla möjliga grejer, så du kan forma det till precis det du behöver.

När det då också är billigt, så ökar ju användningen.

Sen är det också väldigt bra. Bilar har i dag väldigt mycket plastdetaljer.

Det gör att bilarna blir lättare, och det blir mindre kostnader i transporter.

Då blir det mindre miljöbelastning.

Problemet är inte så enkelt att man kan säga: Ta bort all plast.

Men vi måste använda plast där det behövs och där det skapar ett mervärde.

Engångsartiklarna är kanske inte alltid rätt plats.

Vad gäller plastskräp i naturen ser det inte alltid så bra ut.

Om vi inte vill drunkna i plastskräp måste vi ändra beteende.

Vi är optimistiska, för vi känner–

–att, både i Sverige och i världen, börjar nu nedskräpningen hamna i fokus.

Förr såg man det som nåt fult och tråkigt, men nu ser man det som ett miljöproblem.

Det gör att det börjar komma åtgärder.

I och med att det blir en debatt börjar människor tänka efter och ändra beteende.

Vi tror att det här på sikt kommer att bli bättre.

Vi tror att vi får källsortering i offentlig miljö överallt–

–och att andelen flergångsanvändning av produkter ökar–

–vare sig det är en påse eller en kaffemugg.

Vi kommer nog att bli lite mer varsamma om våra resurser, helt enkelt.

I nästa avsnitt ska vi prata–

–om hur mycket av elen som kommer från förnybara källor. Till dess: Håll ut.

Hur mycket plast finns det i omlopp i världen och vilket plastskräp är vanligast på västkustens stränder? Det handlar andra avsnittet av Hållbarhetsmyter om.

EFN har låtit Novus undersöka allmänhetens kunskap om olika hållbarhetsfrågor. I avsnittet om plast ställer vi följande frågor:

•Vilket är det vanligaste plastskräpet på västkustens stränder?

•Om du tänker på all den plast som i dag finns i omlopp i världen, hur många kilo per nu levande människa tror du det är?

Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige rent kommenterar resultaten och berättar mer om för- och nackdelarna med plast.

När det gäller plastskräp på stränderna bygger resultatet på Håll Sverige rents plockanalys från Bohuslän i maj 2018.

Fakta angående mängden plast i omlopp i världen kommer ifrån Our World in Data och University of Oxford.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.6%
NASDAQ-100 -1.4%
NASDAQ Composite -1.5%

Vinnare & förlorare

Avanza 13.6%
Intrum Justitia 4.7%
Evolution Gaming Group 4%
Wallenstam -3.8%
Telia Company -4.1%
Epiroc -5.8%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min