”Gruvexploatering måste hanteras bättre”

Vi är på Svemins höstmöte med Josefina Skerk–

–ledamot i Sametinget.

Du engagerar dig mycket i frågor som gäller samer.

Det finns en intressekonflikt med gruvnäringen. Förklara.

Det är en stor och komplex fråga–

–men det handlar om att det finns många lämpliga platser–

–rent geologiskt för gruvor–

–men det är också platser där det finns samer.

Vi har bott där sen årtusenden–

–och är direkt beroende av markerna–

–för vår kultur och traditionella näringar, som rennäring.

Du sa att det blir en intressekonflikt med gruvnäringen–

–men på vilket sätt, rent konkret–

–kan dessa inte samexistera?

På en del ställen kunde det ha varit möjligt–

–eller kan kanske vara möjligt.

Men man har lagt in så mycket annat i bilden.

Om vi ser på rennäringen, så måste det finnas områden–

–där renen kan äta och vandra emellan.

Om man då dämmer upp ett område med vattenkraft–

–avverkar skog och anlägger en vindkraftspark–

–och så en gruva där också, då finns det ingen mark kvar.

Eller som det är i min familj, där...

Vi har inte haft nåt skriftspråk förrän ganska nyligen.

Väldigt mycket bevaras i berättelser–

–som man minns när man går i marken.

Man får berättat för sig om tidigare generationer–

–och om sägner, religion och hur djuren rör sig–

–och mycket av det som är samisk kultur.

Om man lägger en gruva där, raderas ju allt det här ut.

Utöver det kulturella arvet–

–så är rennäringen en viktig ekonomisk fråga för samer.

Hur kan ni försvara den näringen–

–gentemot gruvbolagen?

Samiska näringar, som rennäringen, är ju väldigt hotade.

Men det finns ett stort internationellt tryck på Sverige–

–att sköta det här bättre. Man har jobbat rätt hårt på–

–att försöka utradera vår kultur genom århundraden.

Men det har FN-systemet visat väldigt kraftig kritik emot–

–och det finns ett antal internationella rättsdokument–

–som säger att Sverige inte får bete sig hur som helst.

Det försöker vi bland annat använda.

Ändå öppnas det gruvor.

Och vissa gruvar stängs ner ganska snabbt efter konkurser.

Är det ett större problem för er–

–att alla gruvor inte är hållbara från början–

–eller tycker ni att alla gruvor, oavsett hållbarhet–

–är ett problem för rennäringen?

Inte bara för rennäringen, utan för kulturen i helhet.

Det finns stora risker med alla gruvexploateringar.

Jag brukar säga att vi har bott här i tusentals år.

Och majoriteten vill fortsätta bo i traditionella områden.

Vi vill ha goda liv. Det kräver starka samhällen.

Det kan finnas ställen där det är klokt att ha en gruva–

–då man vet att det är det bästa att göra långsiktigt.

Väldigt många exploateringar i dag är ju–

–nästan ren spekulation, och det förstör den mark–

–som blir kvar efteråt. Den går aldrig att återställa.

Det är alltid förgiftat där.

Det går inte att hitta stenen som ens morfar berättade om–

–och renen kanske inte kan äta där igen–

–och fisken kommer inte tillbaka.

Så det är en jätteallvarlig fråga, att det hanteras bra.

Hur ser läget ut i dag? Om en gruva ska öppnas–

–som strider mot samernas önskemål och vilja–

–hur stor är då möjligheten för samer–

–att förhindra att en gruva öppnas i dag?

Historiskt har den varit dålig, men det blir bättre.

Domstolarna lär sig mer.

Advokaterna som vi ibland lyckas anlita...

Det är dyra processer. Ibland får folk försvara sig själva–

–mot multinationella gruvbolag.

Men oavsett så börjar kunskapen byggas i samhället–

–så att det går vår väg oftare.

Jag har en del positiva domar–

–som visar att bolagen måste ta hänsyn–

–till vår kultur och våra näringar.

Vad skulle du önska av gruvbolagen–

–i deras handlande från och med nu?

Att gruvbolagen gick längre än svensk lag.

Att de levde upp till internationell rätt och sa–

–att de tänker sköta det så snyggt det går–

–oavsett om svensk lagstiftning laggar efter eller inte.

Stort tack, Josefina Skerk.

Konflikten om den norrländska marken mellan gruvbolag och samer har pågått länge. Samerna värnar om de kulturella arven och rennäringen, medan gruvbolagen letar nya fyndigheter. Josefina Skerk, ledamot i Sametinget, menar att trots att gruvbolagen blivit bättre på att ta hänsyn så har de en lång väg kvar.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 1%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite -0.3%

Vinnare & förlorare

Sandvik 3.4%
Peab 2.7%
Swedish Orphan Biovi… 2.7%
Nolato -1.5%
Beijer Ref -2.7%
Hemfosa Fastigheter -6.5%
Uppdaterad ons 14:47
Fördröjning 15 min
  • Mjukare Brexit i sikte8:06

    Mjukare Brexit i sikte

    Det har nästan gått två år sedan britterna röstade för att lämna EU och det är mindre än 10 månader kvar till utträdet ska vara klart. Katrine Marçal kommenterar hur processen fortskrider.

  • Fehmarn Bält kortar vägen till Tyskland4:00

    Fehmarn Bält kortar vägen till Tyskland

    2020 ska bygget av en tunnel mellan Rødby i Danmark och Puttgarden i Tyskland starta. När tunneln är klar – enligt planen 2029 – har landvägen till Sveriges viktigaste exportmarknad Tyskland kortats med 16 mil och restiden med tåg med flera timmar.

  • Macrons planer stöter på patrull1:32

    Macrons planer stöter på patrull

    President Emmanuel Macron lovade i valrörelsen att dra ned på kostnaderna för välfärden. Enligt OECD har Frankrike de högsta kostnaderna för välfärden i förhållande till BNP.