Gangstervaluta eller finansrevolution?

Ingenting garanterar att bitcoin finns kvar–

–om tio år eller ens i morgon.

Ett fatalt fel kan uppstå, som underminerar hela sektorn.

Att investera i kryptovalutor uppmanas man till–

–av affischer i Londons tunnelbana.

När en tillgång marknadsförs så brett–

–att vanligt folk på gatan känner till den–

–är det ett tecken på en finansiell bubbla–

–på väg att spricka.

Kanske är det annorlunda med bitcoin och kryptovalutor.

Jag är i Cambridge för att prata–

–med doktor Garrick Hileman på Wolfson College.

Han var den första ekonomen i universitetsvärlden–

–som började intressera sig för kryptovalutor.

Doktor Hileman, du var nog den första akademiker–

–som intresserade sig för kryptovalutor.

Hur kom det sig?

2011 kom jag i kontakt med bitcoin första gången–

–när den nämndes i samband med Silk Road–

–en sajt på darknet där det gick att köpa droger–

–och annat olagligt för bitcoin.

Då forskade jag kring svart valutamarknad.

Jag undrade om bitcoin var en svart valuta.

Men den var inte illegal, så vad var det?

Jag klassificerade den som en alternativ valuta.

Nånting som inte är skapat av staten.

Det går inte att betala skatt med den. Den används för–

–att betala allt från droger till löner med.

Köpte du bitcoin redan då?

Nej. Min första forskning kring alternativa valutor–

–handlade om alternativa valutors 500-åriga historia.

De flesta alternativa valutorna dog snabbt ut.

Efterfrågan upphörde–

–när det som skapades inte lyckades hålla ut.

Under depressionen skapades flera alternativa valutor–

–när det var finanskris och folk hade svårt att få jobb.

Vissa städer skapade egna valutor att betala med.

När depressionen var slut försvann valutorna.

Det tenderar att upprepa sig genom historien.

Därför trodde jag inte på förutsättningarna för bitcoin.

När jag förstod att bitcoin var mer än en valuta–

–att det var en teknisk plattform som möjliggjorde–

–mycket mer än transaktioner. Det var en databas–

–en dagbok, ett sätt att notera händelser...

Menar du den underliggande blockkedjetekniken?

Ja, den innehåller mycket mer än bara valuta.

Jag förstod att det inte bara var ett betalmedel–

–utan en databas, ett dokumentationssystem–

–som kan omfatta alla möjliga aktiviteter.

Klassificerar du det fortfarande som en alternativ valuta?

Ja, men jag också som en kryptotillgång.

Den används som betalningsmedel–

–men också i investeringssyfte.

"Kryptotillgång" kan 90 % av användarna associera till.

De investerar i ett alternativt lagrat värde.

Den termen beskriver bättre vad bitcoin är i dag.

Så det är en tillgång och inte en valuta–

–eftersom det inte är ett bra betalmedel?

Den används fortfarande som valuta.

Mer än 75 % äger den i investeringssyfte.

Men här i Cambridge finns en pub–

–där man kan köpa sin söndagsstek för bitcoin.

Transaktionsavgifterna är enorma, eller hur?

De fluktuerar. För några månader sen–

–kostade det 40 dollar att genomföra en överföring–

–om det så bara var för att köpa kaffe–

–vars pris var bra mycket lägre än avgiften.

Nu är överföringsavgiften nere på 1 dollar.

Det är beroende på efterfrågan på användandet av bitcoin.

Kollar du innan du går till puben?

Det är rätt besvärligt.

Om man vill ha en tillförlitlig valuta–

–att göra vardagliga inköp för...

En valuta med så varierande avgifter–

–och sån volatilitet – kursen sjönk 70 % i januari...

Om du vill ha den till hyran kan det bli problem.

Jag gillar historien om bitcoinkonferensen i Nordamerika–

–då det inte fungerade att ta betalt i bitcoin.

Ganska pinsamt, eller hur?

Det visar att teknologin ännu bara är i sin linda.

Den har fortfarande barnsjukdomar.

Bitcoin kan, även efter senaste uppgraderingen–

–bara processa sju transaktioner i sekunden.

Jämför det med Visa och Mastercard–

–som kan behandla tiotusentals betalningar.

Så kapaciteten är rätt begränsad–

–avgifterna fluktuerar och priset är volatilt.

Det talar emot bitcoin som betalmedel och valuta.

Folk har starka åsikter om bitcoin, och de varierar.

J.P. Morgans vd säger att den bara är för kriminella–

–och värre än tulpanfebern på 1600-talet.

En bubbla som kommer att spricka.

En anställd som handlar med bitcoin får sparken.

Sen finns det folk som säger att det är framtiden–

–och inte alls nån bubbla.

Det är jämförbart med Silicon Valley på 1990-talet.

Den framväxande blockkedjetekniken är på riktigt.

Vem har rätt?

Förmodligen har båda sidor rätt.

Det förekommer absolut oegentligheter–

–i kryptovalutans breda ekosystem.

The Securities and Exchange Commission har nyligen–

–slagit till mot ponzibedrägerier och annat.

Samtidigt har J.P. Morgans vd tagit tillbaka–

–att han sa att bitcoin var en bluff.

När folk lär sig mer om kryptovalutor och teknologin–

–uppskattar de dess funktion.

Kommer bitcoin finnas kvar om fem, tio år?

Ingen vet säkert. Kanske kommer nåt bättre.

Man kanske vill ha belöning för att man bryter–

–som gör att intresset för bitcoin avtar.

Nätverket blir mindre säkert.

Mycket är ovisst. Området är outforskat.

På tal om brytning av bitcoin...

På Island läggs mer energi på att bryta bitcoin–

–än på att värma upp hushållen.

Att "bryta" bitcoin låter som om det handlar om guld.

Många har också jämfört kryptovalutor med guld.

Är det rätt att prata om det som digitalt guld?

Det hjälper en att först försöka förstå vad bitcoin är.

Guld är det ont om. Bristen på bitcoin är en viktig del–

–av dess värde. Om den var lätt att förfalska och kopiera–

–skulle den vara värdelös.

Brytningsprocessen är analog med–

–vad som händer med bitcoin.

Bitcoinbrytare värderar transaktionerna...

Vad är bitcoinbrytning?

Bitcoinbrytning är viktig för säkerheten kring bitcoin.

Nätverket är beroende av massiv datorkraft–

–för att kunna stå emot attacker.

Bitcoin har en inbyggd sårbarhet som innebär–

–att om en "ond" aktör kontrollerar 50 % av nätverket–

–kan den dubbelspendera och förfalska transaktioner–

–och förhindra att folk får betalt.

Ju mer datorkraft som bryter bitcoin–

–behandlar transaktioner och försöker lägga–

–det kryptografiska pusslet som belönas med bitcoin–

–desto mer motståndskraftigt blir systemet mot attacker.

På ett sätt är bitcoin en ny sorts pengar–

–men den är också gammalmodig.

Idén att det ska vara en bristvara.

Antalet bitcoin får aldrig överskrida 21 miljoner.

Det är lite som myntfoten som vi hade skäl att sluta med.

Penningpolitiken kring bitcoin har kritiserats av ekonomer–

–på grund av det begränsade utbudet.

Det skulle vara katastrof om ekonomin drevs med bitcoin.

Skulle vi få negativ inflation?

Det behövs en flexibel valuta–

–som kan öka och minska i värde.

Regleringen av bitcoin är väldigt rigid.

Det får finnas endast 21 miljoner mynt.

Men det ekonomerna inte förstår är att bitcoin–

–måste ha ett strikt regelverk för att vara trovärdig.

Om inflationstakten var hög och utbudet obegränsat–

–skulle den inte ha fått samma gensvar.

Säkerheten runt bitcoin är viktig.

Det finns hackare, man kan glömma lösenordet–

–och förlora sina pengar... Det måste vara ett bekymmer–

–särskilt för bitcoinmiljardärer.

Ja. Det finns en viktig skillnad mellan säkerheten–

–kring själva systemet och skyddet av ens tillgångar.

Bitcoinsystemet har aldrig hackats.

Men en tredjedel av allt utbyte med kryptovalutor–

–har utsatts för nån form av intrång.

Problemet är att det är ett helt digitalt verktyg.

Den som får tag i en privat nyckel associerad till bitcoin–

–får tillgång till mynten. Därför lockar det kriminella.

Högt uppsatta personer har tagits som gisslan–

–av kriminella gäng och krävts på en lösensumma.

Det har skrämt upp ett antal personer i USA.

Det har också hänt i Oxfordshire, Ukraina och Turkiet.

Det är ett växande problem.

Man är sin egen bank och kan bli rånad, som en bank.

Även om man är försiktig–

–och använder plånböcker med multisignaturfunktion–

–finns alltid risken för en pistolpipa mot tinningen–

–och man tvingas ringa nån som har den andra signaturen–

–och be dem överföra tillgångarna.

Det är ett växande problem.

Säkerhetsinvesteringarna kommer att öka–

–bland folk som har hållit låg profil som nördar.

Centralbankerna har inte reagerat så mycket.

De väntar och ser vad som händer.

Kommer det regleringar?

Går det att reglera nåt som av naturen är decentraliserat?

Bitcoin har reglerats sen 2013–

–med FinCEN:s bestämmelser.

Det blir mer reglering. Det är oundvikligt.

Det finansiella systemet är tyngt av regleringar.

Kryptotillgångar kommer att integreras i systemet–

–genom futuremarknader på CME och CBOE.

Det finns andra produkter... Finns ETS i Sverige?

Regleringar är oundvikliga.

Tillsynsmyndigheterna har lyckats balansera–

–mellan att skydda existerande finansiella system–

–och individen. Det är de oskrivna hjältarna.

De har varit duktiga på att hantera ny teknik.

Se på Skype, Paypal...

Skype reglerades inte på samma sätt som telefonbolagen.

De behövde inte erbjuda service till glesbygden.

Paypal behövde inte följa bankernas regelverk.

Tillsynsmyndigheterna har haft förståelse för ny teknik–

–och inte lagt på befintliga regleringar med en gång–

–utan först tittat på hur det hela har utvecklats.

De har försökt få tag på det värsta sakerna i det–

–i stället för att ta död på det.

Nå... Är det en bubbla? Och när spricker den?

Bitcoinbubblan har redan spruckit ett antal gånger.

Den senaste korrektionen med 70 %–

–var bara den sjätte största tillbakagången.

Värdet på bitcoin har sjunkit med 90 % vid två tillfällen.

Men den återhämtar sig hela tiden, och är extremt tålig.

Vi är vana vid att en bubbla spricker–

–och att företeelsen sen försvinner.

Det här liknar mer dotcom-historien–

–när bolag som Amazon sköt i höjden, kraschade–

–och kom tillbaka. Det är en mer optimistisk syn.

Ingenting garanterar att bitcoin finns kvar–

–om tio år eller ens i morgon.

Ett fatalt fel kan uppstå, som underminerar hela sektorn.

Är det troligt?

Det finns inga matematiska bevis för att kryptografin–

–är säker. Vi tror bara det eftersom den inte har knäckts.

De kommande åren när kvantdatorerna utvecklas mer–

–blir det lite av en tävling mellan vad de kan göra–

–för att knäcka kryptografin–

–och hur kvantresistent kryptering kan utvecklas–

–för att underminera attackerna.

Det finns mycket ovisshet kring tekniken–

–vilket kan påverka bitcoins framtid.

Du har sagt att bitcoins volatilitet är ett kännetecken–

–inte en bugg. Kan det komma andra kryptovalutor–

–som är annorlunda? Kan det ändra synen på dem?

Volatiliteten i bitcoin har attraherat många investerare–

–och fått medieintresse. Ett drama kring prisstegringen–

–som gör folk rika, sen rasar priset...

Man skriver en artikel om en bitcoinmiljardär–

–när den sen trycks finns inte bitcoinmiljardär längre.

Folk rotar i soptunnorna på jakt efter hårddisken–

–med nyckeln till bitcoin för miljontals dollar–

–som kastades bort när bitcoin var värdelöst.

Men volatiliteten skapar problem.

Man kan inte säkert spara pengarna till hyran i bitcoin.

"Stablecoins" skulle kunna lösa problemen.

Det är en kryptovaluta som försöker hålla–

–en stabil kurs i förhållande till dollarn.

Den är omtyckt av folk som vill ha en kryptotillgång–

–och inte dollar. De vill ha nåt i sin digitala plånbok–

–för att lätt kunna växla den till en annan kryptovaluta.

Och den är programmerbar.

Smarta försäkringskontrakt kan använda "stablecoins"–

–för att betala ut ett försäkringsbelopp.

Om man har en försäkring i bitcoin–

–och kursen faller med 70 %, får man inte så mycket pengar.

Då kan "stablecoins" bli en ersättning.

Trots volatiliteten har bitcoin varit motståndskraftig.

Beror det på att den underliggande tekniken är på riktigt–

–eller inte, eftersom det är framtidens valuta?

Det finns passionerade utvecklare–

–inblandade i bitcoinprojektet–

–som bryr sig mer om tekniken än om värdet av den.

De fortsätter utveckla tekniken.

Det kommer nya betaltjänster, såsom Lightning–

–som möjliggör snabbare och billigare transaktioner.

Det kan göra det praktiskt möjligt–

–att köpa kaffe för bitcoin–

–utan att det tar för lång tid eller blir för dyrt.

Tekniken fortsätter utvecklas.

Folk använder sig mer och mer av bitcoin.

15–30 miljoner människor använder sig av kryptovalutor.

Det är grovt räknat en ökning med exponenten tre.

Så intresset ökar.

För många som är födda på 80- och 90-talet–

–fyller kryptovalutor en funktion.

I många länder håller kontanterna på att dö ut.

Kryptovalutan går att använda i smarta telefoner.

Att den kan öka i värde är ingen nackdel.

Det kan alltså bli framtidens valuta.

Men just nu är det mer som guld – guld för generation Y.

Runt 75–90 % av dem som använder kryptovalutor–

–ser dem troligen som en investering.

Bitcoin kommer alltid att vara mer volatil–

–än en välskött centralbanksvaluta.

Det saknas en centralbank bakom–

–som reglerar växlingskursen.

Alla som vill ha en icke-volatil tillgång–

–bör välja nåt annat.

Om bitcoin blir en global valuta–

–vilket den kan att bli med hundratals miljoner användare–

–så kan den kanske bli mindre volatil–

–och fungera för att betala restaurangnotor med.

Det är inget omöjligt scenario.

Hur troligt det är, debatteras flitigt.

Kryptovalutor associeras till nyliberala–

–som vill ha en valuta utan inblandning från en stat.

Ironiskt nog var den första regeringen–

–som lanserade en kryptovaluta, vänsterregimen i Venezuela.

Vad tror du händer med den? Heter den petro?

Det är en oljestödd kryptovaluta.

Ett fat olja mot en petro. Värdet ligger runt 60 dollar.

Det finns fler frågor kring petron än det finns svar.

Kommer oljan att förvaltas på nåt sätt–

–så att man vet att den existerar?

Hur pass användbar blir den?

Delar av den venezolanska regeringen menar–

–att den är olaglig. Den kanske inte ens införs.

Intresset för den är stort.

Flera andra regeringar har kontrat med–

–att de vill införa en egen statskryptovaluta.

Fler kommer att utfärda kryptovalutor i år–

–även om petron aldrig införs.

Är det inte bara ett sätt att komma undan sanktioner?

Cyniker vill hävda att så är fallet.

Det ger Maduro chans att ta politiska poäng–

–genom att stötta petron.

Venezuela har stora ekonomiska problem.

Om införandet av petron lyckas–

–och blir en laglig valuta med stabil kurs–

–så får venezuelanerna nåt som de saknar just nu:

En statsstödd valuta som inte lider av hyperinflation.

Venezuelanerna kan alltså gynnas av petron.

Men många är skeptiska till det.

Vi har talat om problemen med kryptovalutor–

–och hur de används av kriminella och hackare.

Har du nåt exempel där de används för allas bästa?

Förutom att göra folk till miljardärer.

Ett användningsområde för kryptovalutor–

–är internationella överföringar...

I åratal har G20, Världsbanken och andra statsorgan–

–försökt minska kostnaden för att skicka pengar–

–för folk med t.ex. jobb i London och familj i Afrika.

Det kan kosta 20 % av summan man skickar.

Målet är att få ner avgiften till knappt 5 %–

–vilket fortfarande är för högt... Det borde vara gratis.

E-post är gratis. Det borde även värdetransaktioner–

–över fiberoptik också vara.

Det slår hårt mot folk som lever på marginalerna.

Här skulle kryptovalutor kunna innebära en innovation.

Det finns bolag som försöker förenkla användandet.

Det finns en välkänd betalningstjänst som heter M-Pesa.

Kenya ligger i framkant när det gäller betalningstjänster.

Bitcoinföretag har satt upp betalsystem–

–som ansluter till M-Pesa.

Det är lätt att överföra pengar från London–

–till en mobiltelefon i Kenya.

Det låter som en användbar finansiell innovation.

Ja, och det löser vardagsproblem.

Christine Lagarde och andra världsledare–

–har insett värdet med kryptovalutor–

–som lösning på problemen med betalning över gränser.

Tack så mycket, doktor Garrick Hileman.

Doktor Garrick Hileman lyckades nästan få mig–

–att byta åsikt om kryptovalutor.

Jag tenderar att se det som nån form av ny tulpanmani.

Han har ett intressant perspektiv. Det märktes–

–att han studerat området och kunde se det från alla håll.

Sen är det tråkigt att han började forska 2011–

–men inte köpte bitcoin då.

Är bitcoin och andra kryptovalutor framtidens valutor, en bubbla som kommer spricka eller bådadera?

Garrick Hileman, professor i ekonomisk historia vid Cambridge University, var en av de första inom den akademiska världen som intresserade sig för kryptovalutor. EFN:s Katrine Marçal har mött honom.

  • Lokal öl med världen i sikte1:47

    Lokal öl med världen i sikte

    Intresset för svensk, småskaligt producerad öl fortsätter att jäsa - inte minst i Västsverige. EFN träffar Mats Wahlström, vd för hantverksbryggeriet Poppels.

  • Så slår Brexit mot Sverige10:02

    Så slår Brexit mot Sverige

    Storbritanniens utträde ur EU närmar sig och med bara ett drygt år kvar presenteras en rapport som visar att över 8 000 svenska jobb hotas. James Nixon och Andreas Hatzigeorgiou kommenterar.

  • Krig och fred inom handeln2:17

    Krig och fred inom handeln

    EU och Japan har kommit överens om ett rekordstort handelsavtal. Samtidigt blandar och ger Donald Trump när det gäller handelsrelationerna.

  • IMF spår starkare tillväxt1:36

    IMF spår starkare tillväxt

    I IMF:s årliga rapport World Economic Outlook står att läsa att världsekonomin beräknas öka 3,9 procent under 2018. Den starka utvecklingen i bland annat euroområdet, Kina och USA ligger bakom prognosen.

  • Så funkar GDPR2:11

    Så funkar GDPR

    Den 25 maj träder en ny dataskyddsförordning i kraft i samtliga EU-länder. GDPR, som utläses General Data Protection Regulation, kommer att reglera hur och varför personuppgifter sparas och används.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.9%
NASDAQ-100 -1.6%
NASDAQ Composite -1.3%

Vinnare & förlorare

Ericsson 17.5%
Telia Company 8.6%
Paradox Interactive 5.1%
Essity -3%
Evolution Gaming Group -3.2%
SSAB -3.3%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min