OS-satsning, optioner och filosofiska praktiker

"Fredagsmagasinet" med Lasse Åsgård.

Välkomna till "Fredagsmagasinet".

Idag träffar vi en person som i sin ungdom var en riktig buse.

Han fick sparken från Bonniers men blev sen en av våra mest framgångsrika entreprenörer.

Vi ska också berätta om hur vi med hjälp av filosofiska praktiker kan fatta bättre beslut.

Men först ska vi se hur den sista novemberveckan 2012 var.

Per Wickström friskar upp vårt minne.

Höstens mest slitna nyhetsord är med all sannolikhet ödesdag.

Även denna veckas grekiska ödesdag slutade i limbo.

Ingen undergång men inte heller nån riktig lösning.

Annars har dysterbeskeden fallit över oss i takt med höstregnen.

Morgan Stanley spår global recession nästa år med sänkt BNP på 2 procent.

Här hemma pratar Konjunkturinstitutets chef Mats Dilén om risken för en svensk recession.

Det ser överraskande svagt ut.

Vi är i ett läge som vi betecknar som betydligt svagare än normalt.

Inte ens den heliga julhandeln klarar sig oskadd.

Efter 16 år av oavbrutet ökande julshopping kommer tre av tio att hålla hårdare i plånboken i år–

–enligt Dagens nyheter och HUI Research.

Men det finns förstås ljuspunkter. Bensinpriset har gått ner.

Billigast är OKQ8 i Höör 13 kronor och 68 öre per liter.

Den som gillar regn och fisk kan flytta till Norge.

I Bergenområdet kommer det att behövas 32 000 jobbsugna människor framöver.

Andra tecken i tiden är att kineser har passerat ryssar–

–som den största utländska kundgruppen på varuhuset NK.

På Kuba ska medborgarna börja betala skatt.

Förre Saabchefen Victor Mullers tjänstebil säljs på nätet–

–ihop med andra saab:ar från det kraschade företaget.

Vi fortsätter prata pengar och lån. Välkommen, Jan Häggström, chefsekonom.

Vi lånar pengar. Många tror att det är jättefarligt.

De tror att vi bygger upp en bubbla, en bomb som riskerar att brisera. Hur farligt är det?

Skuldsättningen är större i hushållssektorn än den varit.

Det ska man vara aktsam med. På dagens nivå är det ingen bomb.

–Vilken är risken? –Att om man har höga skulder...

...och räntorna stiger kraftigt. Eller om ränteavdragen minskas.

Då får man mindre utrymme kvar för andra saker.

Då går kanske vissa hushåll mot konkurs.

Intressant att många ekonomer talar för–

–att man ska minska eller ta bort ränteavdragen, men få politiker.

Det är förståeligt.

Tyvärr så borde man ha gjort det här för mycket längre sen.

Exempelvis 2006 när man pratade om det här i valrörelsen.

Det hade varit ett lämpligt tillfälle att minska ränteavdragen innan skulduppbyggnaden kom.

Har vi lånat till nåt som har ett värde som varar–

–eller har vi lånat till konsumtion?

Det finns ett inslag av både och. Men den viktigaste förklaringsfaktorn är att bostadspriserna stiger–

–vilket betyder att husköpare måste betala mer. Då lånar de mer och skulderna stiger.

Hur mycket kan räntan stiga innan det blir ett problem?

Ganska mycket. I storleksordningen... Om vi jämför med när vi hade problem.

Då gick nästan 11 procent av hushållens samlade inkomster till räntebetalningar.

Idag är den siffran 4 procent. Den kan stiga ganska mycket innan vi får problem.

De värsta domedagsprofeterna talar om att det här faktiskt kan inträffa.

"Var inte så säker på att det inte kan inträffa." Vad säger du då?

Det är osannolikt att det skulle vara räntan som knäcker hushållen.

Men arbetslösheten är en annan faktor.

Om arbetslösheten stiger kraftigt ökar risken för att låntagare inte klarar sina förpliktelser.

Och om eurokrisen blir värre. Hur påverkar det oss?

Det är intressant. Vi hade en eurokris för 20 år sen. Den kallades för ERM-krisen.

Den bidrog till att kronan kom i gungning och Riksbanken var tvungen att dra upp räntorna.

Då fick vi betala för att vi hade en kris i Europa. Idag har vi motsatt effekt.

Ju oroligare det blir i Europa, desto mer söker man sig till en säker hamn som den svenska kronan.

–Då går räntorna ner här. –Sammanfattar man så kommer vi att klara oss.

Ja, det gör vi. Men man ska tänka framåt och inte släppa iväg skuldsättningen mer.

Jag kom att tänka på Assar Lindbäck. Han tyckte synd om er som gör ekonomiska prognoser.

Han sa att det oväntade kan ske på alla möjliga sätt–

–men ni talar om vad ni väntar er. Det kan bara ske på ett sätt.

Det stämmer.

Tack ska du har för att du kom och lugnade ner oss lite.

Många känner igen honom för att han ledde satsningen på olympiska spel i Stockholm.

Han är också börsmäklaren som köpte Stockholmsbörsen.

Vi talar om Olof Stenhammar. Så här möter han oss idag.

Tjena! Välkomna till Siggesta gård på Värmdö.

Här har vi en upplevelsegård för hela familjen och håller professionella konferenser.

Vi ska se vad den innehåller.

Idag har vi 130-140 000 besökare per år.

Vi planerar att bygga ett hotell med 150 rum, så att vi även kan erbjuda övernattning.

Det är inget sommarland. Vi försöker skapa en ny attraktion varje år. Här är en äventyrsgolfbana.

Varje hål är en sevärdhet på Värmdö. Där ser ni en modell av Värmdö kyrka.

Här uppe har vi ett orangeri som har öppet på sommaren.

Längre bort har vi en skogshinderbana som är livsfarlig.

Men ungdomarna tycker om att klättra, balansera och åka linbana i träden.

Här har vi smådjur. Hönsen är nog inte så pratglada.

Hej på er! Nej, de krafsar mest.

Vi har fantastisk dresserad personal här.

Utav de tre ansvariga cheferna, inklusive verksamhetschefen, så är alla tre kvinnor.

Det sätter sin prägel.

Det är en fantastisk miljö och Värmdö är en härlig kommun.

Sen vad det gäller politiken, så har vi fått mycket stöd–

–men det finns mycket övrigt att önska. Politikerna ägnar sig för mycket åt centralorten–

–och glömmer bort norra Värmdölandet som är lite av en glesbygd.

Inte minst ser vi det på Kyrkskolan som är en fantastiskt fin liten skola–

–som man nu ska montera ned.

Hej då! Tack för att ni kom ut till Siggesta.

Nu åker jag iväg i Sveriges förmodligen skitigaste bil, men den funkar. Hej!

–Nu är du bonde. –Just det. Jag är tillbaka där jag började.

Du har kommit ut med dina memoarer.

–"Det ordnar sig". Det brukar det göra. –Det gjorde ju det.

Du säger: "Memoarer är inte min grej. Jag vill se framåt, inte bakåt."

Varför skrev du dem?

Jag fick anledning att ångra mig flera gånger under ett och ett halvt år.

Första året var det väldigt jobbigt. Jag la ner projektet flera gånger.

–Nu ångrar du dig inte? –Nej, tvärtom.

Jag känner en oerhörd tillfredställelse över att ha fått göra ett halvårsbokslut för mig själv.

Och att även gå tillbaka...

Jag förundras över att jag har hamnat där jag hamnat och att det ändå har funkat ganska bra.

Att få gå tillbaka ända till mitt ursprung och hämta kunskap och information–

–som leder till svaret på hur det kunde bli som det blev.

Det har varit väldigt tillfredsställande.

Man förstår att familjegården var oerhört viktig för dig.

Du gillade att jobba där.

Det var en ynnest att få växa upp på en stor gård med allt vad därtill hör.

Problemet var att du inte fick det.

Jag skickades iväg med mina systrar ner till Skåne.

Det var skolhushåll och lite märkliga saker...

Det är en lång historia. Min mor som ägde gården Stjärnvik i Östergötland–

–hade planer på att köpa en gård i Skåne och ville förbereda oss på att flytta dit.

Därför sattes vi i skolhushåll där. Min syster blev min föreståndarinna.

Jag var tio år och hon var sju år äldre. Det var inte så bra.

Du beskriver din ungdom i väldigt mörka färger.

Nej, i båda delarna. Det fanns en väldigt kärleksfull...

Vi hade gammaldags föräldrar och fick en konservativ uppfostran.

Det fanns inte nåt beröm så att säga. Eller nåt på det sättet...

Jag skriver klart i boken att jag älskade gården och att vara där–

–men mina föräldrar var väldigt gammaldags.

Så var det det där med mopeden...

Jag blev relegerad ifrån läroverket i Lund–

–och hamnade på en internatskola i Osby. Då var jag 14 år.

Där ramlade jag in i lite olyckliga omständigheter.

Det var väl en protest. Jag vet inte om det fanns barnpsykologer då. När jag själv såg...

–Du borde ha haft en. –Mina föräldrar borde ha haft en för att förstå.

När min son var tio år, lika gammal som jag när jag skickades iväg–

–så insåg jag hur liten och känslig man är.

Det ledde till att vi var med om en mopedstöld bland annat.

Det första riktiga lyftet är–

–när du skriver att du gått ut som kursetta från en kurs i USA för börsmäklare.

Jag läste i Lund... Jag låg i Lund under 16,5 terminer.

Vi hade ett eget företag också. Min svåger, min syster gifte sig med en amerikansk börsmäklare.

Han frågade om jag inte ville bli börsmäklare. "Stockbroker."Det lät härligt.

Jag visste inte vad det var, men jag tog chansen och åkte över.

Hur var du i matte i plugget?

Jag gick den matematiska grenen. Där hade jag BA. Det var det högsta betyg jag hade.

Vad det motsvarar idag kommer jag inte ihåg.

Sen var jag tvungen att utbilda mig för att bli mäklare och få legitimation.

Då gick jag på New York Institute of Finance.

Där gick jag ut som kursetta. Det hade aldrig hänt mig nånsin. Jag var alltid sist eller sämst i klassen.

Vad drog du för slutsatser av det? Du måste ha fått en "boost".

Jag var nervös för efter ett halvår skulle jag bara få provision.

Den fasta lönen skulle upphöra. Jag skulle bara genom att ringa kunder dra in affärer till firman.

Det var i Hartford, Connecticut.

Jag var mest nervös inför farmtiden, men det är klart att jag var glad.

Du kommer tillbaka till Sverige och jobbar på Bonniers.

Du får sparken, men det presenteras som om du slutar frivilligt.

Varför är det så i näringslivet? Vi andra tycker att det är konstigt.

Det har att göra med egot. Det är inte roligt att få sparken–

–även om det i den här situationen var ganska lyckligt.

Jag hade själv kommit på att jag inte riktigt visste vad jag gjorde som vice vd i Bonnier.

Jobbet passade mig inte. Jag hade en avtalskonstruktion.

Det skulle falla ut lite fallskärmspengar. Jag hade tecknat en option–

–med gamle patriarken Abbe Bonnier jr. Han var osäker på vad det var för nånting.

Men det skulle ge mig ett visst värde, men jag var tvungen att gå därifrån.

Jag blev lite sårad när det inträffade. Samtidigt var det bra för mig ekonomiskt.

Men egot fick sig en stöt. Det vill jag säga.

Du startar optionshandel i Sverige.

Vad var det som drev dig till att sätta igång med det till synes omöjliga projekt?

Jag trodde inte att det skulle vara helt omöjligt–

–när jag fick klart för mig att ordet aktieoption inte fanns i svensk lagstiftning var det inte förbjudet.

Det var förbjudet för Stockholms fondbörs att hålla på med det. De hade monopol på aktiehandeln.

Jag var ju dessutom utan jobb. Det var en drivkraft i sig–

–att satsa helt och fullt på den här nya idén.

Optioner var ett redskap för mig när jag var börsmäklare i USA.

Det hjälpte mig att komma igenom de första svåra åren.

Därför var jag förvånad över att det inte kommit till Sverige.

Vad fick dig att känna att det var en bra sak som borde finnas på marknaden?

Optioner är ett bra instrument, rätt använt.

Det har så många användningsområden. Att välja risk på dina investeringar.

Man måste lära sig och förstå vad det är frågan om.

Så hade jag uppfattat det när jag var i USA.

Jag undrade varför det inte kom hit, det måste finnas ett behov.

Men det fanns mycket motstånd mot det.

Du har bråkat med Stefan Ingves, Bengt Rydén och Lars Nyberg.

Ja, men jag hade en uppbackning av SEB, Carnegie och Investor och Claes Dahlbeck.

Det var viktigt, vi var i alla fall ett lag man inte kunde springa runt.

Det övriga finansetablissemanget talade om för mig att man inte startar en börs som såg ut så.

"Den får inte vara privatägd eller vinstdrivande. Och den får inte vara elektronisk."

"Det ska vara ett börsgolv och det ska vara medlemmar", för så var alla andra börser.

Vad var det som gjorde att man kunde ha en datoriserad börs?

De startade en konkurrent till dig som misslyckades.

Absolut, men den var medlemsägd och en "golvbörs".

–Vad var det som hände? –Det säger egentligen sig själv...

Jag sprang omkring på golvet på New York Stock Exchange i fem dagar.

Jag förundrades över hur primitivt det var.

När vi startade börsen här fanns det inte i tankarna att vi skulle göra nåt liknande.

Elektroniken hade kommit såpass långt att man kunde handla mot en dator.

Tanken att vi skulle göra så fanns inte. Men...

Golvhandel blir mycket dyrare, särskilt när volymerna går ner.

SOFE, som konkurrenten hette... När volymerna började gå ner -88 så gick det åt skogen.

Då märkte mäklarna hur dyrt det var att handla med en sån organisation.

Vi ska prata OS sen. Men jag måste fråga om du såg framför dig–

–att du skulle köpa Stockholmsbörsen?

Ingen tanke på det. Stockholmsbörsen var neutral.

Vi var rädda för att vi skulle fösas in under Stockholmbörsen så vi bedrev lobbyverksamhet.

Vi var svenska mästare i att "lobba" politiker, fackföreningar och pressen.

Det kanske var det som gjorde att du fick OS- uppdraget. Du har initialerna OS.

Du fick leda satsningen.

Vi har bilder från när de bestämde att det skulle vara i Aten.

–Det var ett bittert ögonblick. –Ja, just det.

Skälet till att jag fick det jobbet var att jag redan som 12-åring ville söka OS till Sverige.

–Men till Finnspång. –Det gick inte heller.

Har ni gjort nån insats som kommer efter? Nåt som är bra?

Har OS-satsningen betytt nåt i efterhand?

Absolut. Den har betytt mycket för Stockholm och Sverige.

Talangsatsningen som vi tog initiativet till ihop med idrottsministern Leif "Blomman" Blomberg–

–som fattade ett beslut strax innan han dog...

Den talangsatsningen ihop med Sveriges olympiska kommitté lever fortfarande i elit- och talangsatsning.

Den har inneburit mycket för svensk idrott.

Idag är det gården. Är cirkeln sluten?

Ja, nu har jag kommit hem. Det känns skönt.

Det känns skönt att ha skrivit... Mest glädjande är de positiva reaktionerna på boken.

Jag har blivit uppringd av olika unga entreprenörer–

–som har läst boken och blev inspirerade.

"Vi kan kämpa. Vi får motstånd men man ska inte ge sig".

Det tycker jag är mest givande. Att boken inspirerar unga entreprenörer.

Sitt kvar, nu ska vi prata om filosofi.

Idag är det nåt annat än stofiler som sitter och kliar sig i huvudet och mumlar obegripligheter.

Vi talar om filosofi i praktiken.

Filosofin är på stark frammarsch inom näringslivet.

Ericsson, SJ, Philips och Ikea använder sig av filosofi i sina ledarskapsutbildningar.

Google bröt en barriär i april förra året då de anställde "in house philosopher", Damon Horowitz–

–som slog fast att teknologiföretaget behövde ett moraliskt operativsystem.

Etik och värderingsprocesser står högt på dagordningen även i Sverige.

Den senaste trenden är att tillämpa filosofiska verktyg i organisationsutvecklingen.

Det kallas filosofisk praxis.

Välkommen, Tulsa Jansson. Du är filosofisk praktiker, vad innebär det?

Det är såna som jag med en filosofisk, akademisk utbildning.

Och som använder de verktyg som finns i filosofin utanför universiteten.

I vardagen, företag och skolor.

Vad har fått företagen att använda sig av filosofiska praktiker?

Det är väl att filosofin har nåt unikt, de frågar varför.

Man övas i sitt kritiska och kreativa tänkande och tänker utanför det givna.

Hur arbetar ni?

Ofta gör jag sokratiska dialoger. Tio personer sitter i ring–

–och formulerar en fråga utifrån ett tema.

Sen pendlar vi i dialogen kring en konkret situation–

–och vad man kan säga utifrån det, som är allmängiltigt.

Du har skrivit boken "Du har svaren!".

Har vi ofta svaret?

Har vi svårt att sätta ord på det eller värjer vi oss mot det? Vad handlar det om?

Till viss del handlar det om magkänslan.

Det kan finnas en poäng i att formulera den i konkreta ord.

Hur känner ett företag sig efter den sokratiska dialogen?

Vad säger folk?

Det är oftast euforiskt.

Dels är människor ovana vid att skapa rummen–

–där man reflekterar utan att moralisera och instruera om hur man bör tycka och tänka.

Det blir viktiga samtal om viktiga saker.

Olof, hur tänker du när du hör det?

Har du tagit in filosofiska praktiker?

Inte medvetet, men jag kanske har samma typ av tänkande.

När vi pratades vid tidigare lät det som ett väldigt bra anslag–

–att ta in de variablerna. Vi har ett behov av det.

Du håller på med ett intressant anslag.

Företag vill ju gärna ha svar.

Och du kommer bara med frågor.

Det magiska med frågor är att det blir relevant för de som jobbar.

Om man har en bibba med...värderingsfloskler, som det ofta är.

"Hur man bör vara" och "alla är värda lika mycket".

Då finns det en poäng i att undersöka vad det betyder för dig egentligen.

"På vilket sätt kan man påstå att vi är det här?" Då kan man som medarbetare förhålla sig till det.

"Håller jag med om det här?" Är man det kan det bli en extra motivation–

–till att formulera företagets värderingar.

–Är det här en bot mot "corporate bullshit"? –Ja, det tror jag.

Ofta har man ett motsatsförhållande med nån motpart.

I det politiska livet borde man kunna använda det här.

Där söker man konflikter och inte lösningar i första hand. I företagsvärlden finns det också.

Men att, även i motsatsförhållanden, försöka söka det positiva och finna en lösning.

Då måste de värderingarna in. Jag ska läsa din bok.

Det finns... Jag brukar citera Tage Danielssons "utan tvivel är man inte klok".

Det försöker jag föra in. I "Filosofiska rummet" slog jag nyss ett slag för tvivlets värde.

Man ska inte bara tvivla och vara helt förvirrad.

Det handlar om att hitta anledningarna bakom sitt handlande.

Vill företagen ha nån som ställer de obekväma frågorna?

Det... Jag har mött folk som är både för och emot det.

Det är nog slentrian att det vardagliga företagslivet inte har med den här faktorn.

Det borde komma in som en naturlig faktor. Jag tror på det här.

Man har nytta av djävulens advokat.

Man har alltid nytta av att ifrågasätta sig själv.

Ibland vågar man inte göra det, för svaret kan vara obehagligt.

Det är hisnande att upptäcka att man har fel.

Men det är en förutsättning för utveckling att ifrågasätta det som är, för att hitta på nåt bättre–

–och ha ett moraliskt antagande kring varför nåt bör förändras.

Hinner man...? När det rullar på som allra värst?

Absolut. En företagsledare har en skyldighet att väga in alla infallsvinklar.

Gör man det till en rutin tar det inte längre tid eller drar ut på processen.

Det kan hjälpa till att klarna hjärnan lite.

Slåss du mot fördomar om vad filosofer är och gör?

–Ja. –Jag förstår.

Hur tacklar du det?

Det kan vara positivt för det är en så otroligt mytomspunnen disciplin.

Därför är det ganska enkelt att slå hål på de myterna.

–Är bilden så långt ifrån? –Bilden är att allt är extremt abstrakt.

Alltså ganska verklighetsfrånvänt och onödigt.

Jag har bevis för att det, i allra högsta grad, ingår i vår vardag.

Det är väldigt konkret. Det är logik och argumentationsanalys.

Det handlar om att definiera ord. Det är ganska sunt och viktigt–

–att formulera det vi pratar om.

Vi talar om värderingar, alltså inte värdering i pengar utan de känslomässiga värderingarna.

Är det inte så att man har värderingar men inte kan sätta ord på dem?

Man får krångla fram dem?

Svenskar ligger nog långt ifrån. Vi är nog inte så filosofiskt lagda.

Fransmännen är lite mer filosofiskt lagda och väger in den typen av funderingar.

Jag tror att vi behöver det här.

Vad ville du säga?

I Norge och Danmark har man inkorporerat filosofiska samtal i högre utsträckning–

–och filosofiska praktiker har en starkare ställning. Även i Finland.

Ordet "praktik" leder till tankarna om att man har en praktik–

–som en psykolog har en praktik, men det handlar inte om det.

Nej. Jag har enskilda samtal med folk som kommer till mig–

–med moraliska dilemman eller "vad är meningen med livet"-frågor.

Då samtalar vi utifrån en jämlik...relation.

Jag sitter inte och analyserar min gäst.

Vi samtalar kring de allmänmänskliga ämnena och undersöker dem ihop.

Bra. Tack för att du kom och upplyste oss om det här.

Tack, Olof Stenhammar, för att du kom.

Vi fortsätter att filosofera i "Fredagsmagasinet".

Närmast filosoferar vi över vad vi ska göra nästa vecka. Hej så länge.

I "Fredagsmagasinet" nästa vecka:

Hur går det med våra framtida pensioner? Lars Adaktusson reder ut det med Leif Pagrotsky.

Han försökte få de olympiska spelen till Stockholm, han köpte Stockholmsbörsen, nu har han återvänt till det jordnära bondelivet. Olof Stenhammar berättar om nu och då och framtiden.

Vad kan filosofer bidra med i näringslivet? Tulsa Jansson om kritiskt och kreativt tänkande, boten mot ”corporate bullshit” och varför frågorna ofta är viktigare än svaren.

Dessutom: Jan Häggström om eurokris, arbetslöshet och räntor. Och veckans krönika av och med Per Wikström.

Programledare är Lasse Åsgård.

  • Nya miljarder till Grekland1:13

    Nya miljarder till Grekland

    Sent i går kväll kom euroländernas finansministrar överens om att Grekland får 8,5 miljarder euro i nya lån. Landet har sedan 2010 fått 436 miljarder euro i stödlån.

  • USA-avgörande närmar sig för Swedish Match3:13

    USA-avgörande närmar sig för Swedish Match

    Jim Solyst, Regulatory Affairs Manager, på Swedish Match berättar om bolagets förhoppningar för snuset i USA. Swedish Match hoppas på att få grönt ljus för att snuset har hälsosamma effekter, eftersom folk väljer snus i stället för cigaretter.

  • Cyberattackerna ökar - företag dåligt förberedda8:25

    Cyberattackerna ökar - företag dåligt förberedda

    Myndigheter och företag i en rad länder, däribland Sverige, har på senare tid drabbats av gigantiska, synkroniserade IT-attacker. Säkerhetsrådgivare Johan Wiktorin om näringslivets sårbarhet för cyberattacker.