Från outsourcing till industri 4.0

I västvärlden har man börjat tro på möjligheten–

–att locka tillbaka förlorade industrijobb.

Med starka automatiserings- och digitaliseringstrender–

–ska västländer bli konkurrenskraftiga igen–

–och få utflyttade företag att flytta hem.

Vi ska diskutera om återindustrialiseringen är möjlig.

Mikael Damberg, näringsminister, välkommen.

Lars Isacsson, kommunalråd i Avesta.

Avesta har nyligen lockat–

–en internationell investering, ett datalagringscenter.

Vi väntar bara på att de ska offentliggöra vilka de är.

Google har det stått i tidningen.

Det har stått många olika i tidningen.

Snart räknar vi med att det säger vilka de är.

Vi är färdiga så långt vi kan...

Vi återkommer till det. Det är en typ av jobb–

–som man tror på från regeringens håll.

Ni har en tydlig strategi för nyindustrialisering.

Ni kallar den för Smart industri. Vad gör ni?

Industrin är väldigt viktig för Sverige.

En miljon människor går till jobbet–

–tack vare svensk industri.

Nästan 80 % av svensk export kommer därifrån.

Det är ryggraden i svensk ekonomi.

Vi tog den lite för givet. Det blev nästan diskussion om–

–att det var nåt förgånget över industrin–

–att den inte hörde framtiden till.

Industrin håller på att ömsa skinn.

Den förändrar karaktär och blir mycket mer digital.

Det blir mer service och tjänster kopplat till produkten.

Vi har tagit fram strategin Smart industri.

Den har vi jobbat fram ihop med industrin.

Vi fokuserar på ett antal viktiga områden.

Det går väldigt bra för svensk industri.

De har inte varit så optimistiska på 20 år.

De har inte investerat så mycket sen före finanskrisen.

Det är bra konjunktur nu.

Den tar också marknadsandelar internationellt.

Det är ett skifte på gång. Om Sverige håller sig framme–

–kan positionerna flyttas fram.

Det blir en ny industri som växer till sig.

Det råder kamp om industrijobben.

Inte bara i Sverige, utan även lokalt råder en kamp.

Du har jobbat mycket med Avestas omvandling.

Från att ha förlorat industrijobb–

–har ni återtagit en del. Vad är ert grundtänk?

Det var stora neddragningar 2011.

Outokumpu och Stora Enso.

Ni förlorade 10 % av jobben.

Det var stentufft.

Vi kunde inte bara ha offermentaliteten–

–och be Stockholm rädda oss.

Vi tog tag i det själva och startade Avesta 2020.

Fokus på hur framtiden ser ut utan de stora industrierna.

Vad jobbar Avesta med då?

Rädda näringslivet. Få kvinnor att starta företag.

Bättre pendlingsmöjligheter och utbildningsvägar.

Vi har vänt en negativ befolkningstrend.

Vi har fler arbeten i kommunen.

Samtidigt som industrin går bra.

Det var viktigt att föra fram industrins frågor.

2011 var det ingen som pratade om det.

Jag har varit kommunalråd sen 2010. Jag har varit med–

–från varsel och nedskärningar till kompetensbrist.

Handlade det om att vårda de företag ni hade kvar–

–eller om att locka nya?

Man måste göra både och.

Grunden i en kommun är alltid–

–att vårda det befintliga näringslivet.

Då kan man också vara en god värd för nya.

Vi ska titta på en graf som rör hela västvärlden.

Tillverkningsindustrijobben försvinner–

–och tjänstejobben ökar. Det går ganska fort.

Det pratas mycket om industri 4.0.

Den fjärde generationens industri som ska ta över.

Vad betyder det? Vad är det nya?

På grafen ser man att ren tillverkningsindustri–

–har minskat och kommer att fortsätta minska.

Vi blir automatiserade och jobbar mer med digitalisering.

Det är positivt att produktionen är mer effektiv.

Det som inte syns i grafen är att industrin ändrat form.

Ta ett traditionellt företag som Scania–

–som tillverkar bussar och lastbilar.

De tjänar mer pengar på service, underhåll och tjänster–

–än på att bara producera bussarna och lastbilarna.

De har 250 000 uppkopplade fordon i världen–

–och kan serva och ge råd till chaufförerna–

–om när de ska in på service och hur de ska köra bilen.

Den transformationen skapar nya jobb–

–i tjänstesamhället med annorlunda service.

En del av förklaringen är att industrijobben flyttar ut.

Tjänstejobben måste vara nära industrijobben.

Det är en aspekt.

Ta flytta hem-aspekten.

Sverige är ganska unikt. Vi har väldigt bra energisystem.

Vi har mycket grön energi–

–och den lägsta energibeskattningen i Europa.

Ska man lägga effektiv produktion–

–som kräver mycket energi, såsom dataserverhallar–

–eller batterifabriker, borde man ta länder som Sverige.

Vi har tillgångar för att locka till oss modern industri.

Det är viktigt att locka–

–inte minst den digitala infrastrukturen.

Om vi har bredband...

Amazon ska bygga tre nya anläggningar i Sverige.

...underlättar det för resten av industrin–

–att klara sin digitala omställning.

Hur gör man på lokal nivå för att locka nya industrier?

Man ser Sverige som ett stabilt land att investera i.

Vi har satsat mycket på digitalisering.

Det finns bra bredbandsutbyggnad. Det är ett lagarbete–

–att få med Business Sweden och Näringsdepartementet.

Vi har jobbat med Svenska Kraftnät och Vattenfall.

Sen är det en fråga om förtroende. Har de förtroende–

–för oss. Kan vi leva upp till förväntningarna?

Ha kompetenta tjänstemän och politiskt mod.

Vi köpte mark innan vi visste om det blev affär.

Vi kunde ha gjort riktigt dåliga markaffärer.

Nu blev det riktigt bra.

Serverhallar är symboliskt för det som händer nu.

För att få en samlad bild över nyindustrialiseringarna–

–har vi pratat med Cecilia Warrol på Teknikföretagen.

Hon vet hur företagen tänker.

Hon ger också lite ris.

Industristrategin kan inte landa–

–om man inte satsar på utbildning. Alla komponenter–

–som inte är koordinerade i strategin.

Det pratas mycket om kompetensutveckling–

–men det sker kanske inte i den utsträckning vi vill se.

Hela skolan är jätteviktig.

Hon säger att det saknas kompetens.

Vissa delar av industrin skriker efter kompetens.

Det är ett av de fyra fokusområdena i strategin.

Det är det område vi måste jobba mest med.

Både på kort sikt och på lång.

Regeringen har tillfört 70 000 nya utbildningsplatser–

–fram till nu 2017. Det satsas enormt på utbildning.

Men mer måste göras, inte minst på yrkessidan.

Yrkesprogrammen måste uppgraderas–

–och jobba mer med vuxenutbildning.

Vi måste jobba mycket närmare varandra–

–politiker och näringsliv, för att locka industrin.

Du pratar om vilken typ av investeringar vi ska ha–

–då nämns datalagringshallar.

Det pratas om olika testcenter och framtidsbranscher.

Skapar det här några nya jobb?

I Luleå har Facebook satt upp en serverhall–

–som sköter 800 miljoner användare–

–och sysselsätter under 100 personer.

Ungefär 200 personer är kopplade till de anläggningarna.

Det är inga sanslösa siffror.

Men om man ser till vad den digitala infrastrukturen ger–

–i nya företag inom andra områden...

Vartenda företag digitaliseras i dag.

Det företag som ligger längst fram med att digitaliseras–

–möter också framgång internationellt.

Vi har en intressant och mer filosofisk graf över–

–sysselsättningen för olika näringsgrenar, långt tillbaka.

Då har vi tydliga trender, med jordbrukseran som försvann–

–och så kom industrin och täckte upp.

Nu är industrin på väg bort–

–och får vi då en digitaliserings- och automatiseringsera–

–som ersättare? Man pratar ju om–

–att hälften av alla jobb lär automatiseras.

Det är naturligtvis en bred fråga, men ändå intressant.

Räcker de nya jobben till för att täcka upp?

Många är oroade för att det inte sker. Man läser...

De länder som är längst fram i strukturomvandlingen–

–med ny teknik och prövar nya saker–

–blir vinnare och får fler jobb.

Det blir inte jämnt fördelat. Några lär gå bättre ur det–

–än andra. Och Sverige har väldigt bra förutsättningar.

Jag tror inte att robotar tar över alla jobb på kort sikt.

Men många jobb får robotar eller datorer bredvid sig.

Vi får se mycket mer teknik, men ännu fler jobb.

Jag är inte rädd för ny teknik, utan för gammal.

Då klarar vi inte en global konkurrens och tappar jobb.

Man måste bestämma sig, och i strukturomvandlingen–

–blir det jätteviktigt att människor känner trygghet.

Det missade man för Trump och med Brexit.

Många länder har fått en protektionistisk utveckling.

Folk har inte känt att de har fått del av välståndsökning–

–eller att de får jobb. Då kan de säga nej till förändring–

–för att se bakåt. Där får man se upp.

När det går bra för Sverige ekonomiskt–

–måste hela Sverige känna att vi flyttar ut myndigheter–

–till andra ställen så att hela Sverige blir delaktiga–

–och att budgetpolitiken prioriterar alla grupper–

–så man är en del av Sverige.

Det finns andra risker. Cecilia Warrol igen.

Det är inte en del av industristrategin.

Det kan vara en kort arbetsmarknadspolitisk åtgärd–

–som ger kanske hundra jobb–

–men får förödande konsekvenser i nästa led.

Amazons etablering i Sverige–

–kan ju medföra att Amazon äger all data om kunderna.

När då Sandvik eller ABB säljer sina produkter via Amazon–

–då sitter Amazon på datan.

Och data är ju den nya affären för företagen.

Ser du inga risker i säkerhetsaspekten–

–och att man förlorar konkurrensfördelar?

De stora företagen bygger egna strategier–

–för vilken data som ska delas och läggas ut–

–till andra företag, och vilken man behåller.

Företagen får göra såna strategier.

De stora företagen vet själva–

–vad som är värdefullt i deras affärsmodeller.

Med digitaliseringen är det många små och medelstora bolag–

–som inte vet hur de ska agera.

En del av strategin är att nå–

–minst tusen små och medelstora bolag–

–med information, råd och stöd om digitaliseringen.

Om de vill digitalisera mer, kan Amazon vara en möjlighet–

–för ett litet företag att nå ut på världsmarknaden–

–mycket lättare. För att ta hit investeringarna–

–har vi en utmaning i fart. De vill ha snabba besked–

–om planprocesser, mark, vatten och miljöprocesser.

Vårt maskineri är inte så vant vid–

–att hantera så här stora investeringar.

Det blir en kraftsamling för kommuner och myndigheter–

–att orka prioritera och fatta snabba beslut.

Om vi ska ta fler stora investeringar, måste vi öka tempot.

Vi har pratat nyinvesteringar – Amazon, Google, Facebook–

–som är en viktig målgrupp.

Sen finns det en annan trend man gärna pratar om:

Att man flyttar hem all produktion som har flyttat ut.

En del vill flytta hem igen. Hur stark är den trenden?

Om man är duktig på digitalisering och automatisering–

–är det ofta inte billigare att lägga produktionen i Kina–

–Indien eller Östeuropa, som många trodde.

Det gick ju mode i outsourcing.

Man var dålig på att räkna.

Och styrelserna fattade besluten på några veckor.

Men det blev inte billigare och inte bra med kvaliteten.

Då var det många månaders bevis på–

–att det var bättre att ha produktionen i Sverige.

Så de länder som är duktiga på automatisering, som Sverige–

–kan flytta hem produktion.

Det blir inte lika många jobb som förr, men viktiga jobb.

Det finns också en glesbygdsaspekt.

Industrin flyttar hem och glesbygden börjar leva.

Du brinner för de frågorna.

Ser du en ny vår för orter som Avesta?

Absolut. Det här med att flytta hem...

Outokumpu, som finns i Avesta, är ett globalt företag.

Man flyttade hem och lade ner i Bochum och Krefeld.

Det är inget nytt företag, utan ett befintligt.

De ökar produktionen – man är duktig på rostfritt stål–

–som också är en väldigt modern vara.

De här förutsättningarna har vi runt om i Sverige–

–i bruksorter i glesbygden.

Det finns ett yrkeskunnande och goda förutsättningar.

Och också det här med att de stora företagen–

–vill hitta Avestaungdomarna.

Framtidens ingenjörer måste komma från orten.

De måste nå dem i 8:an och 9:an.

De ska plugga, men de vill ha tillbaka dem.

Så jobbar vi i mindre orter.

En ljusare framtid för glesbygden.

Det låter som en positiv avslutning. Tack så mycket.

I västvärlden en tro på möjligheten att locka tillbaka förlorade industrijobb börjat gro. Tack vare automatiserings- och digitaliseringstrender ska efterlängtade arbetstillfällen skapas.

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) och Lars Isacsson (S), kommunalråd i Avesta är två personer som tror starkt på en svensk återindustrialisering. Men hur trovärdigt är det att det lyckas, egentligen?

Programledare: Pontus Herin.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.4%
NASDAQ-100 0.4%
NASDAQ Composite 0.5%

Vinnare & förlorare

Latour 3.3%
Hufvudstaden 3.2%
Volvo 2.2%
Beijer Ref -3.1%
THQ Nordic -3.2%
Evolution Gaming Group -3.6%
Uppdaterad tis 17:35
Fördröjning 15 min
  • Stor äppelskörd väntas0:58

    Stor äppelskörd väntas

    Maj månad var ovanligt varm och solig i år, vilket skapade nästintill perfekta förutsättningar för en fin äppelskörd. Äppelriket Österlen räknar med en skörd på...

  • Finansministern positiv till framtiden0:50

    Finansministern positiv till framtiden

    Regeringen befinner sig på Harpsund för att diskutera budgeten, bara en knapp månad innan valet. Finansminister Magdalena Andersson berättade under torsdagseftermiddagen om det ekonomiska läget och budgetplanerna för 2019.