Slopade EU-rabatter efter Brexit

EU förväntas spela en större roll inom nya områden–

–så som migration, försvar, etc.

EU:s budgetarbete blir tufft.

Mer ska finansieras med mindre–

–efter att Storbritannien lämnar EU.

Hur kommer ni att klara det?

För det första gör vi en utgiftsöversyn–

–och går igenom våra traditionella program.

Hur kan de moderniseras och optimeras?

Hur kan man göra godtagbara nedskärningar–

–utan att de skadar investeringsprogrammen?

Om medlemsstaterna beslutar om nya tjänster–

–angående gränsskydd och gränskontroller, migration–

–eller investeringar i försvarsforskning–

–som påverkar medlemsstaternas medborgarintresse...

Då behöver vi mer pengar–

–för att finansiera de här nya ansvarsområdena.

Är det de områdena ni förväntas skära i?

Vi måste acceptera nedskärningar i alla program–

–från jordbrukssektorn till sammanhållningsfonder–

–från Fonden för ett sammanlänkat Europa–

–till innovation och forskning.

Men vi måste undvika skadeverkningar.

Men ni förväntar er ett växande utgiftsgap?

Jag förväntar mig ett nytt utgiftsgap–

–på grund av nya ansvarsområden.

Om vi måste investera i försvarsforskning–

–eller skicka folk till våra yttre gränser–

–för att skydda gränserna–

–måste vi betala löner.

Därför behöver vi mer pengar från medlemsländerna–

–för att kunna finansiera de nya tjänsterna.

Storbritannien är EU-rabattens moder.

Sverige... Du har sagt att du vill–

–att Sveriges rabatt på EU-avgiften ska tas bort. Varför?

Vi har ett mycket komplicerat och komplext rabattsystem.

Den rabatten som Storbritannien hade var mest relevant.

Nu när Storbritannien lämnar EU–

–är det ett perfekt tillfälle att minska antalet rabatter–

–eller ta bort allihop.

Till det fleråriga ramprogrammet–

–har vi ett tydligt förslag på en renodlad formel–

–för hur mycket varje stat ska betala utan rabatter.

Vad innebär det för Sverige?

Det innebär att vi får ett förenklat system.

Jag är säker på att varje medlemsstat–

–kontrollerar vad den ska betala–

–och vad den får tillbaka.

Därefter kanske vi diskuterar vissa rabatter–

–men utan den komplexitet vi har i dag.

När ni träffade regeringen diskuterade ni då det här–

–med Magdalena Andersson eller Stefan Löfven?

Med statsministern diskuterade vi frågor i stort–

–så som nya ansvarsområden–

–europeiska utmaningar–

–och tidpunkterna för förhandlingar.

Er finansministern har jag träffat flera gånger–

–och nu diskuterade vi detaljerade frågor.

Hon tog upp problemet med att rabatten försvinner.

Har ni närmat er varandra?

Det tror jag.

Det finns en samsyn mellan den svenska regeringen–

–de riksdagsledamöter som var med, och oss.

Jag måste träffa 27 regeringar.

Förväntningarna på dem är mycket olika.

Ett flerårigt ramprogram handlar om enighet.

Så alla måste vara eniga. Därför måste alla vara flexibla.

Kommissionen också.

Sverige är ett rikt land.

Ska vi räkna med–

–att jordbrukssektorn eller norra Sverige–

–inte får lika mycket stöd från EU i framtiden?

Jag sa att vi ska undvika skador.

Det innebär att alla program ska vara framtidssäkrade.

Vi behöver program för landsbygden och jordbrukarna.

Det kan bli en del nedskärningar.

Men programmen är långsiktiga–

–och eftersom vi ska undvika skador–

–är det bra för Sverige att ha en inre marknad.

Om man tittar på vad ni tillverkar i Sverige–

–högteknologiska produkter–

–från tillverkningsindustri till lastbilar...

Ni är ett exportorienterat land–

–som exporterar mycket till 26–27 medlemsstater.

Att exportera till Bulgarien, Rumänien, Lettland–

–Estland, Litauen–

–innebär att ni måste ha avtalsparter–

–som kan betala för era innovativa produkter.

Med vår sammanhållningspolitik möjliggör vi för dem–

–att köpa och konsumera högteknologiska produkter–

–inom EU:s inre marknad.

Tack så mycket.

EU-kommissionens budgetkommissionär Günther Oettinger kommenterar EU:s finanser i spåren av Brexit.

Günther Oettinger menar bland annat att det är ett utmärkt tillfälle att se över systemet med rabatter på EU-avgiften nu när Storbritannien lämnar. Rabatter kan komma att slopas eller dras ned kraftigt om EU-kommissionen får som den vill.

  • Sverige bland de sämsta på AI2:00

    Sverige bland de sämsta på AI

    Ishtar Touailat, innovationschef på Tieto, menar att Sverige ligger efter i utvecklingen av artificiell intelligens och att många inte har möjlighet att ta del av de framsteg som görs.

  • Nu är bensinen rekorddyr1:43

    Nu är bensinen rekorddyr

    Ledande bensinbolag höjer priset på bensin med 20 öre per liter. Det innebär att en liter 95-oktanig bensin nu för första gången kostar över 16 kronor.

  • Så mycket mer än ett varv1:44

    Så mycket mer än ett varv

    Göteborgsvarvet är världens största halvmaratontävling med omkring 60 000 anmälda löpare. Och loppet omsätter stora summor.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.4%
NASDAQ-100 0.9%
NASDAQ Composite 0.6%

Vinnare & förlorare

Saab 2.6%
Nolato 1.5%
THQ Nordic 1.4%
Hansa Medical -2.9%
Industrivärden -3%
Dometic Group -3%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min