Forskaren: ”Kan förvänta oss mer av Sverige”

Intresset för gröna obligationer växer. Sverige ligger långt fram.

Men den diskussionen kan behöva nyanseras.

Sophie Nachemson-Ekwall, du är expert på ägarstyrning. Det ska vi prata om.

Jag börjar med gröna obligationer, eller nästa steg: sociala obligationer.

–Det kanske är en mångfärgad palett? –Ja, det är en spännande utveckling.

Kraven på att internationella investerare ska investera hållbart har ökat.

Det gäller både aktie- och obligationssidan.

Fokuset har varit att obligationerna ska ha gröna krav på sig också.

Fastighetsbolag som renoverar hus ska se till att det är koldioxidneutralt.

Nu hänger man på sociala mål, och då når man ut till FN:s alla 17 globala mål.

Då kan det handla om fattigdomsbekämpning, kvinnor och hälsofrågor.

Utbildning. Det är de klassiska sociala frågorna som finns i FN:s globala mål.

Men detta kan man även hitta lokalt i Sverige.

Vi kan tänka oss en svensk utsatt förort i ett miljonprogram.

Där behövs det miljöinvesteringar för att renovera miljonprogrammet–

–men också att det sker på ett socioekonomiskt och socialt hållbart sätt–

–så att folk har råd att bo kvar i sina bostäder. Sysselsättning...

Man kan tänka sig att det ska vara gatubelysning så att kvinnor vågar gå ut–

–och en busstransportsträcka, om vi vet att det är kvinnor som åker buss.

Det är sociala mål och sysselsättning för marginaliserade grupper.

Så har inte obligationsmarknaden använts förr. Vi har både gröna och sociala mål.

De internationella investerarna hittar många fler spännande investeringar.

Grönt är jättekul och bra, men det kan bli lite enahanda att bara titta på koldioxid.

Man kanske vill titta på ett blått hav, men också på sociala mål.

En bred palett. Sverige ligger långt fram vad gäller gröna obligationer.

Hur är det vad gäller sociala faktorer?

Sverige var en av dem som fick igång den marknaden för 10 år sen.

Vi har 5 % av världsmarknaden.

Gröna obligationer utgör en liten del av obligationsmarknaden.

Sociala obligationer, eller obligationer som har både gröna och sociala mål–

–är en liten del av den gröna marknaden, men den växer snabbt.

Den kom i gång när världen började prata om de globala målen.

Utställare, som kommuner, fastighets- bolag eller statliga institutioner–

–fick då ett gemensamt språk att prata kring.

Där har vi en förändring på gång. Men Sverige har inga sociala obligationer.

Vi har missat, eller dissat, den marknaden, vilket är märkligt.

Vi har ju varit duktiga. Utomlands finns kommuner... Det är inte stort nånstans.

Men det finns franska och holländska kommuner och amerikanska fastighetsbolag–

–och en del internationella banker, som ger ut sociala och hållbara obligationer.

Kan vi få ett par företagsexempel i Europa?

Företag börjar ge ut gröna obligationer, exempelvis Electrolux för nåt år sen.

Ett och annat skogsbolag har börjat med det där i Sverige.

Men vi har inga företag, egentligen.

Internationellt har vi Danone, ett franskt livsmedelsbolag.

De försöker vara helt hållbara och har mycket livsmedel i utlandet.

Vi har två svenska obligationer i närtid. Det ena är Millicom.

De har gett ut en hållbar obligation som har sociala mål.

De sätter bland annat upp mobilnät i Latinamerika.

Det finns förstås kvinnor på landsbygden som kan prata i de telefonerna.

Det är förstås en social och hållbar placering, eller utlåning.

Sen har du det ett fastighetsbolag i Skåne som heter Trianon.

De renoverar i bland annat Lindängen, som är ett socialt utsatt område.

Man förbinder sig att göra det på ett klimatsmart och bra sätt–

–men också att ge jobb till arbetslösa som bor i husen.

Hyresgäster som kan betala hyran bor kvar–

–och om föräldrar jobbar i området, så går klottret ner.

Det ena ger det andra. Till slut har du fått en omställning i fastighetsområdet.

Det är en "win/win".

Vi ska titta på köparen av obligationerna.

Din bild visar intresset bland svenska institutioner.

Den är kul. Alla svenska institutioner är jättehållbara.

De "scorar" på alla internationella konventioner och har gröna obligationer.

Sen ställer jag samma fråga vad gäller sociala obligationer. Då blir svaret:

"Nej, det är för tidigt för oss." "Vi vill inte göra avkall på avkastning."

Men högst upp i det högra hörnet ser vi att AP2 glatt har kommit farande.

De har tolv sociala obligationer och investerar ute i Europa.

De ger inte avkall på avkastning.

Varför skiljer de sig från andra AP-fonder?

AP2 har uppenbarligen tolkat det här med hållbarhet på ett mycket bredare sätt.

Och Alecta är duktiga på grönt.

De har varit engagerade i investerares ansvar för en grön omställning.

De vill ta socialt också. Alecta ligger längre ner. De tar ofta stora kontrakt.

De har investerat flera miljarder i några få. Handelsbanken är engagerade.

Handelsbanken har till och med en obligationsfond som är hållbar–

–och de letar aktivt efter sociala obligationer.

Det här visar att det går, men de svenska institutionerna segar.

Det kan bero på att du och jag och övriga svenska medborgare inte har fattat–

–hur potent det är om institutionella investerare också inför sociala klausuler.

Obligationer omsätts mycket snabbare än aktier.

Man har nyemissioner hela tiden. Var sjunde år förfaller en obligation.

Det är stora kontrakt. Ofta är bara några få institutioner med i varje investering.

Intressenterna får hela tiden nya chanser att göra sin röst hörd.

Gröna obligationer är mer intressant än att sälja aktier på börsen.

Om vi tittar på börsen, så äger svenska institutioner 20 % av aktiemarknaden–

–men 60 % av de svenska emitterade obligationerna.

De kommuner och de fastighetsbolag som emitterar på Nasdaq är lätta att påverka–

–om vi säger till våra investerare att de ska ha sociala klausuler också.

Mycket intressant. Resten av samtalet ska vi prata om Davos.

Där har man pratat om intressenter och ägandeformer–

–och hur vi ska se på företag, vinster och vilka värden som är viktiga.

Vad tar du med dig från samtalen i Davos?

Jag log när jag såg att för första gången så återger de svenska journalisterna–

–att Klaus Schwab pratar om inkluderande kapitalism och intressenter.

Sen tillägger de att han har gjort det sen 1970-talet.

Det är precis det han har gjort sen 70-talet.

Men sen kom marknadsliberaliseringen–

–och det gick för långt mot aktieägarfokuset.

Klaus Schwab blev lite utskrattad under några år–

–men fortsatte tala om inkluderande kapitalism.

Nu plötsligt lyssnat en del folk i Sverige.

När du beskriver aktieägarfokus, är det bara fokus på vinst till aktieägarna?

Ja, under 70-talet var det lite fokus på vinster.

Över hela världen var det mycket statsregleringar.

Sverige var inte med i EU. Den historien kan vi.

Det är klart att aktieägarnas roll i företagen och ägandet behövde höjas.

Men som alltid så slår pendeln över för mycket.

De senaste åren har det varit lite för mycket kortsiktighet–

–social exkludering och konflikt mellan stad och land.

Nu behöver pendeln gå tillbaka. Då måste vi hitta en form att svänga den–

–utan att aktieägarna blir lidande.

Det är lite det man pratar om i Davos.

Ett aktieägarperspektiv och ett intressentperspektiv.

Intressenter kan vara aktieägare, anställda...

Det är alla som finns i företagens omgivning. Anställda, kunder...

Samhället, miljöfrågan och lokalsamhället.

Det nya är... Det vi har lärt oss, du och jag har gått i plugget tillsammans...

Inte riktigt, men nästan.

Vi lärde oss att vd ska fördela värdena.

Den nya intressentmodellen pratar om att bygga värden gemensamt–

–och sen får aktieägarna sitt.

Då behöver man inte göra avkall på aktieägarna.

Det har visat sig att företag som lyckas balansera ett värdeskapande–

–för samhället, miljön, socialt och ekonomiskt–

–bygger även aktieägarvärde.

Det kan vara en konflikt på kort sikt.

På lång sikt är det de bolagen som lyckas med att ha nöjda anställda–

–och bygga värde för samhället, som också bygger aktieägarvärde.

Det behöver inte vara en konflikt. Ett exempel på det är Novo Nordisk–

–och Unilever. Det finns några företag som har gått i bräschen.

Om vi tar med oss det förbättrade sättet att se på bolagens roll–

–så har Sverige fått en ny kod för bolagsstyrning.

Märks det vi har pratat om i den nya koden?

Nej. Jag tycker att det är mycket beklagligt.

Jag läste igenom de 13 senast skrivna koderna runt om i världen.

Då pratar vi England, Australien, Sydafrika, Vietnam, Kanada...

Du har USA med sitt "round table". Alla säger med en röst:

"Nu lämnar vi det enbenta fokuset på aktieägarvärdet."

"Vi tycker att styrelsen ska ägna sig åt intressentvärdesbyggande"–

–"för att det även gagnar aktieägarna."

Alla gör det, men inte i Sverige.

Här väljer man när man skriver om koden för bolagsstyrning–

–att plocka in vinstparagrafen i aktiebolagslagen–

–som två rader i själva bolagsstyrningen i introduktionen.

–Du ska väl visa en bild på det. –Berätta vad vi ser här.

Det är den klassiska paragrafen som sitter i ryggmärgen.

Man fokuserar på ordet "vinst". Man säger att vinst är det viktigaste.

Man lägger också till vinstmaximering för att göra det ännu enklare.

Men det står faktiskt "om inget annat står i bolagsordningen".

Internationellt börjar man mer och mer läsa bolagsordningen.

Det visar sig att i den kan det stå precis vad som helst.

Är bolagsordningen viktig?

I 1944 års aktiebolagslag är man tydlig med att i bolagsordningen ska det stå–

–vad företaget gör. Vinstklausulen, som vi har lyft fram som viktigast–

–är i själva verket en simpel skyddsklausul–

–om det är otydligt vad som står i bolagsordningen.

Det som vi kallar vinst- och vinstmaximering...

Nä, bolagsordningen är viktigast. Det förtigs gärna av många i Sverige.

Man kopplar vinstbegreppet till en ägarstyrning.

Det går att ha aktiva ägare utan att fokusera på vinsten–

–utan läsa bolagsordningen där det kan stå en mängd olika saker.

Inklusive att man ska ge ekonomiskt och socialt värde samt aktieägarvärde.

Det är lustigt att Sverige som ses som mindre kapitalistiskt än andra länder–

–har den här ganska radikala skrivelsen.

Vad ska förändras? Ska man skriva om aktiebolagslagen?

Jag skulle vilja att vi tar till oss den forskning som pågår internationellt.

Hur ser vi i dag på aktiebolaget och företagens roll i samhället?

Så som man en gång skapade aktiebolaget–

–för att det var värdeskapande för samhället...

Det är bra att paketera risktagande och själv inte vara personligt ansvarig.

Bolaget kan gå i konkurs. Då vågar man investera och ta högre risker.

Man trodde att det var gynnsamt för samhället i stort.

Den internationella trenden är och det akademiska samtalet handlar om–

–hur man kan få bolagen att även ta hållbart ansvar för samhällets utveckling.

Det är extremt kontroversiellt i Sverige. Vi vill att ägaren ska bestämma.

Men internationellt så är det bolaget, oavsett vem som äger–

–som ska drivas hållbart. Ägarna kommer och går.

Vi har förenklat så mycket, vilket gör att det blir väldigt kortsiktigt.

Där skiljer vi oss från resten av världen.

I den första versionen från i höstas pratade man om–

–att det var viktigt att bolaget fick frihet för sin långsiktighets skull.

I den senaste versionen la man in att det är bra–

–om bolaget kan hålla på med hållbart värdeskapande.

Där tog man ändå in orden "hållbart värdeskapande" för första gången–

–men man behöll vinstklausulen.

Det är väldigt apart i internationellt sammanhang.

Vi får hoppas att det inte står i vägen för hållbart värdeskapande–

–och att intresset för frågan ökar.

Gudskelov är en stor del av vårt näringsliv väldigt internationellt.

Vi påverkas mycket av den internationella utvecklingen.

De svenska storföretagen följer det de internationella placerarna vill.

De följer internationella koder. Man bygger in hållbarhet som styrelserna följer.

Atlas Copco har man som förebild runt om i världen–

–när det gäller att koppla ihop ekonomiska, sociala och miljömässiga mål.

Men om vi har en kod i Sverige som är en intern papperstiger–

–så kan vi förvänta oss mer.

Tack så mycket, Sophie Nachemson-Ekwall.

Sophie Nachemson-Ekwall, forskare på Handelshögskolan, berättar om utvecklingen av socialt hållbara obligationer. En utveckling som Sverige inte omfamnat än.

”Vi har totalt missat, eller dissat, den marknaden. Vilket är väldigt märkligt.”

Hon berättar också hur ett bolags intressenter har fått mer att säga till om globalt och att det borde bli mer fokus på värdeskapande faktorer för samhället.

Dessutom diskuterar Sophie Nachemson-Ekwall den nya bolagsstyrningskoden i Sverige där hon tycker att det är för mycket fokus på vinstklausulen och för lite på bolagsordningen.

”Jag tycker vi kan förvänta oss mer av Sverige.”

  • Vi ses igen i augusti!1:26

    Vi ses igen i augusti!

    Vi på EFN vill tacka för en händelserik vår. Nu laddar vi batterierna och återkommer med nya tag i augusti!

  • Batterier återvinns med unik teknik3:42

    Batterier återvinns med unik teknik

    Forskare på Chalmers har utvecklat en ny teknik för att återvinna dyra metaller i batterier. Ett samarbete har inletts med batterijätten Northvolt.

  • Hon tar pulsen på Göteborgs näringsliv5:42

    Hon tar pulsen på Göteborgs näringsliv

    Trots coronapandemin fortsätter Linda Larsson att intervjua västsvenska näringslivsprofiler i Göteborgspodden. Sedan starten i februari 2018 har företagsledare delat med sig av både framgångsfaktorer och misslyckanden.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.7%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite 0.6%

Vinnare & förlorare

Beijer Ref 13%
ÅF 6.3%
JM 5.7%
Kindred Group -1.6%
SEB -1.6%
Handelsbanken -2.6%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min