Fintech förklarat

Vad är en valuta?

För mig handlar det om ett löfte–

–om att den ska få ett värde i framtiden.

Så att jag kan växla in den.

IZettle, Tink, Swish...

Fintech eller finansiell teknologi–

–är jättestort, inte minst i Stockholm.

Sedan den förra finanskrisen har det exploderat–

–olika former av digitala betal-, finansierings–

–och investeringstjänster som använder ny teknik–

–för att utmana det traditionella bankväsendet.

Kryptovalutor, som bitcoin, har exploderat i värde–

–och väckt filosofiska frågor–

–som om vi behöver Riksbanken för att ha pengar.

Sedan finns det andra som säger att fintech är en risk–

–och en produkt av den förra finanskrisen–

–och kan leda till nästa finanskris.

Därför är jag utanför Handelshögskolan–

–för att prata med professor Robin Teigland.

Det blir intressant att höra vad hon har att säga.

Fintech, vi journalister svänger oss med det begreppet.

Vad är det? Jag vill ha en korrekt definition–

–från professorns mun.

Det finns ingen korrekt definition, utan många olika.

Vi är inne i en andra våg med fintech.

Det som jag ser som fintech i den här andra vågen är–

–när startupföretag använder internetbaserade teknologier–

–för att skapa finansiella tjänster utanför banksystemet.

Vad är då första vågen?

Den kom på 80-talet med den elektroniska handeln.

OM som sen blev OMX startade. Vi har haft det länge.

Nu har det fått en ny kick.

Den andra vågen tog fart efter finanskrisen–

–för tio år sen. Var det nånting i dess eftermäle–

–om banade väg för den här utvecklingen?

Ja. Det är flera olika faktorer–

–som har skapat fintechvågen som vi ser i dag.

Efter finanskrisen var det svårt att få tag i pengar.

Om man ville starta företag eller behövde låna...

Hur skulle man få pengarna? På grund av krisen–

–var bankerna strängare med utlåningen.

Då skapades en plattform på internet–

–på gräsrotsnivå, där folk kunde lägga ut sina projekt–

–och be om pengar. Det var det första som kom.

Det fanns ett sätt att se på betalningar–

–över internet med smarta telefoner–

–som underlättade allt det här.

Finanskrisen banade väg, men fler faktorer spelade in.

Många förlorade jobben på grund av finanskrisen.

Om man tittar på vilka som startade fintechföretag–

–så var det många som hade förlorat jobbet.

Det gjorde att fler som inte hade jobb startade nånting.

Det underlättade för dem.

Det fanns nån ideologisk drivkraft hos fintechföretagen–

–att utmana bankväsendet.

Bankväsendet kom ju inte ur krisen med så god image.

Kundförtroendet sjönk definitivt.

Många av startupföretagen ville utmana bankerna.

En ny generation som saknade förtroende–

–för banksystemet, eftersom många menade–

–att det skapade krisen.

Varför då inte starta upp nåt eget–

–som utmanar bankerna?

Det har definitivt drivit fram detta.

Varför är just Stockholm en hubb för det här?

En av många i världen.

Men med tanke på vår befolkning–

–så ligger vi högt upp på listan.

Vi har länge haft en historia av–

–att ligga i framkant för teknologisk utveckling.

OMX var först i världen.

Man kan gå ännu längre tillbaka. Sveriges Riksbank–

–var den första centralbanken i världen.

Svenska kronan finns ju också.

Vi har en historia av detta.

Kommer vi att ha banker om tio år?

Bill Gates kallade banker för dinosaurier.

Han har också sagt: "Banking is essential"–

–"but banks are not."

Bankväsendet är nödvändigt, men inte fysiska banker.

Bankerna har mycket smart folk i toppen.

Det hittar en lösning. Vi har kvar bankerna om tio år.

Men hur de ser ut, vet jag inte.

Med alla nya lösningar som internet of things–

–och olika algoritmer som prescriptive analytics...

Vad är det?

Vi har haft big data, sen gick det över–

–till predictive analytics - det här kanske sker–

–och sen prescriptive... Nu ska du köpa ett hus...

En algoritm som talar om vad jag ska göra med mina pengar.

En bankrobot.

Det kan man säga, och som baserar det–

–på ditt sätt att köpa saker–

–ditt konsumtionsmönster och liknande.

Den ser att det här kanske är nåt som passar dig.

Du får tips och så.

Är det inte ganska skrämmande med rådgivarrobotar–

–utifrån ett riskperspektiv?

Efter finanskrisen drog man väl slutsatsen–

–att algoritmer som bedömer saker–

–som om nån kan betala tillbaka sitt lån–

–inte var en jättebra idé. Inom fintechbranschen–

–går man nu ännu längre. Är inte det ganska farligt?

Det beror på vem som skriver algoritmen.

Det är viktigt att tänka på vem som skriver dem–

–och hur det påverkar. Ofta får man en "primary effect".

Man ser inte "secondary effect"–

–vad som händer efteråt. Ett exempel är när Airbnb kom.

Jag hade ett ledigt rum som jag kunde hyra ut.

Berlin har satt stopp för airbnb–

–för att folk investerade i extralägenheter–

–vilket drev upp priserna. Berlinarna har inte råd–

–att bo där längre. Det är en indirekt effekt.

Det är svårt att veta innan man sätter igång.

Det kan vara skrämmande.

Men algoritmer styr redan våra liv–

–och finansmarknaden som sätter stopp–

–när aktierna faller för fort eller nånting sker.

Från början fanns det en ideologisk antibanktanke–

–i många av startupföretagen. Nu går bankerna in i dem.

Har det förändrat branschen?

Det beror på hur man definierar det.

Men bankerna ser det som ett nödvändigt steg.

De kan inte själva skapa innovation lika bra–

–som de utanför. Man vet inte heller vad som lyckas.

Man måste vara väldigt flexibel.

Det är bättre att investera i 20 olika startupbolag–

–än att göra ett själv.

Man vet inte vad marknaden vill ha förrän man provat.

Nu kanske det kommer in mer pengar i startupbolagen–

–och det kan bli ännu fler.

Det är en naturlig del av branschens utveckling.

Finns det inte risk för–

–att bankerna använder fintechbolagen–

–för att ta risker som de inte längre får ta–

–inom det traditionella bankväsendet p.g.a. regleringar.

Är det bra eller dåligt?

Det är ju bättre att de små startupbolagen får ta risken–

–än att banken själv tar risken. Det är bättre–

–att placera ut sina investeringar i flera olika–

–och ser vilken som är vinnare.

Jag tänker på risken för samhällsekonomin.

Det är bättre att risken ligger utanför banken.

Man pratar om: "Låt tusen blommor blomma."

Det är mycket bättre att låta många försöka–

–och komma fram till den bästa lösningen.

Forskningen visar att 95 av 100 företag misslyckas.

Det är bättre att placera ut risken i olika "bets"–

–än att banken ensam tar den stora risken.

Det finns de som har jämfört fintechboomen–

–med subprime mortgage-krisen–

–som startade finanskrisen för tio år sen.

Ligger det nåt i de analyserna?

Det beror på hur regleringarna sker.

Man pratar mycket om "peer-to-peer lending".

Det är plattformar som matchar företag eller individer–

–som behöver låna pengar med de som vill låna ut.

Här skapas risker. Man vet inte om personerna–

–kan betala tillbaka lånen.

Där kommer man tillbaka till ansvaret hos plattformen.

Hur mycket reglerar regeringen de olika plattformarna?

Vissa plattformar har ingen kontroll–

–över vem som lägger ut sina projekt.

"Nu behöver jag låna en miljon dollar. Jag är så bra!"

Inget filter alls. Medan andra länder har mer kontroll.

Man måste skapa en form för filtrering.

Vem som helst får inte lägga ut.

Det finns ett visst ansvar från staten–

–att reglera de olika plattformarna och ha filter.

Men det finns en risk om det är alltför oreglerat–

–att det blir för många lån.

Men om jag lägger ut att jag vill låna–

–5 000 dollar till en ny lampa i mitt hus.

Är du villig att finansiera det?

Vi måste tänka att marknaden kan vara självkontrollerande.

Det kan nätverk vara.

Kan vara.

Då lägger man ansvaret på individerna.

Hur mycket ska den ansvariga ge?

Hur mycket pengar finns det?

Bankerna går ju in med ompaketerade lån i plattformarna.

Det låter lite läskigt.

Man ser gång på gång i USA–

–hur nya idéer dyker upp.

Det är ursprungstanken i delningsekonomin.

Vi delar med varandra.

Sen kommer de stora aktörerna–

–och försöker tjäna pengar på det.

Det har man sett i USA för peer-to-peer lending.

Då kan man hamna i den situation vi var i förut.

Förhoppningsvis har vi lärt oss en läxa.

Eller så har vi inte lärt oss läxan...

Historien om finansbubblor är att man inte har lärt sig...

Apropå bubblor... Vi ska prata lite om kryptovalutor–

–exempelvis bitcoin, som är digitala pengar–

–att handla för med kort eller på internet–

–utan att nån centralbank kontrollerar.

Bitcoin har ju gått upp i värde de senaste åren.

Är det en bubbla?

Om man tittar på när bitcoin kom...

Den kom ut på nätet som mjukvara 2009.

I dag är bitcoin och de andra kryptovalutor–

–värda ungefär 120 miljarder dollar.

Cykeln går upp, sen blir det en krasch, sen upp...

Det har varit en trend uppåt hela tiden.

I dag tror jag en bitcoin ligger på runt 4 000 dollar.

För inte så länge sen var det 100 dollar och 1 cent.

Bubblor kommer och går–

–men fortsätter det framöver...?

Det är bra med korrigeringar.

Det blir för mycket hajp runt det.

Det skapar orealistiska förväntningar i samhället.

Är det en bubbla? "Nja", säger du.

Är det ens en valuta?

Det är inte så många som betalar med bitcoin i mataffären.

Det används mest för spekulation.

Är det ens en valuta?

Vad är en valuta? Det är ett löfte om–

–att få ett värde för det i framtiden.

Att kunna växla in det...

Jag har bitcoin. Det är så pass många inblandade...

Det finns ett nätverk av folk som äger den–

–och gärna vill växla, så det finns ett värde.

Jag litar på systemet att jag får ut ett värde av den.

Att jag kan köpa nånting, växla...

Men många spekulerar, därför har vi sett svängningar.

Många går in och tjänar snabba pengar.

I dag kan man inte använda den i affärerna–

–men det pågår många transaktioner varje dag–

–med olika kryptovalutor. Det här är bara början.

Vi har inte haft det så länge.

Om du hade frågat mig om bitcoin för 10 år sen...

Det fanns inte. Kanske bara som en idé.

Om tio år kan vi se hur det gick för blockkedjetekniken–

–och olika kryptovalutor.

Kina förbjöd nyligen handelsplatser för bitcoin.

De hade 23 % av marknaden.

Då föll bitcoin i värde. Vad får det för konsekvenser?

Jag vet inte helt vad Kina har på gång.

De kanske har nåt eget på gång.

Det handlar om en form av kontroll.

Bitcoin går inte att kontrollera.

Nätverket är så stort att det inte går att kontrollera.

Det är ett sätt för Kina att ta tillbaka kontrollen–

–över nånting som blivit för stort för dem.

Lägligt före partikongressen i oktober...

Jag är inte insatt i hur de tänker–

–men det handlar om kontroll.

Det har blivit för stort.

Om du var tvungen att gissa nästa finanskris–

–får den sitt centrum på Wall Street–

–eller i Silicon Valley?

Det kanske blir både och.

Världsekonomin är ju så sammankopplad.

Det går inte att sätta den ena mot den andra.

Tack så mycket.

Den omfattande digitaliseringen har inte undgått den ekonomiska världen. Delningsekonomi, kryptovalutor och digitala överföringslösningar har exploderat de senaste tio åren. Katrine Marçal har träffat Robin Teigland, professor på Handelshögskolan, som berättar om den tekniska utvecklingen i den finansiella sektorn, kort kallat ”fintech”.

  • Horsetech - en galopperande marknad3:26

    Horsetech - en galopperande marknad

    Horsetech är ett samlingsnamn för teknik som ska underlätta inom ridsporten. I nuläget är det till största delen mjukvara som appar, men även IOT-prylar som sensorförsedda grimmor och hästskor börjar dyka upp.

  • Att tänka på vid korttidsuthyrning3:02

    Att tänka på vid korttidsuthyrning

    Airbnb bygger på att privatpersoner hyr ut sin bostad till turister och är en chans till extrapengar för de som kan avvara sin lägenhet ett tag. Men det är en del att tänka på innan nycklarna lämnas över.

  • Mjukare Brexit i sikte8:06

    Mjukare Brexit i sikte

    Det har nästan gått två år sedan britterna röstade för att lämna EU och det är mindre än 10 månader kvar till utträdet ska vara klart. Katrine Marçal kommenterar hur processen fortskrider.

  • Fehmarn Bält kortar vägen till Tyskland4:00

    Fehmarn Bält kortar vägen till Tyskland

    2020 ska bygget av en tunnel mellan Rødby i Danmark och Puttgarden i Tyskland starta. När tunneln är klar – enligt planen 2029 – har landvägen till Sveriges viktigaste exportmarknad Tyskland kortats med 16 mil och restiden med tåg med flera timmar.

  • Macrons planer stöter på patrull1:32

    Macrons planer stöter på patrull

    President Emmanuel Macron lovade i valrörelsen att dra ned på kostnaderna för välfärden. Enligt OECD har Frankrike de högsta kostnaderna för välfärden i förhållande till BNP.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Paradox Interactive 2.4%
Pandox 1.4%
Lifco 1.1%
Lundin Petroleum -3.8%
Hennes & Mauritz -4.3%
Nobia -6.6%
Uppdaterad mån 09:14
Fördröjning 15 min