”Trump är symbolpolitikens mästare”

Fredrick Federley om Parisavtalet

Fredrick Federley, EU-parlamentariker–

–vi ska prata om Parisavtalet.

Sverige verkar få göra mer i nåt som är ett nollsummespel–

–med att få ner utsläppen–

–mot Polen som får göra mycket mindre.

Vad innebär det konkurrensmässigt för svenska företag?

Sverige har redan en plan för att bli CO2-neutrala.

Det gör att inga nyheter finns på dagordningen.

Det handlar mer om de som försöker skapa kryphål–

–och ta sig ur detta? Om man tittar på stålindustrin–

–säljer man mycket på kvalitet.

Vi har väldigt hållbart stål som det går att göra mer med–

–än av stål producerat i många andra länder.

Där har vi konkurrensfördel oavhängigt klimatreglerna–

–som vi politiskt beslutar.

Tack och lov, annars kunde det bli problem.

Det riktigt stora problemet på europeisk mark–

–är att det används så mycket kol–

–som sätter baspriset på elen.

Bottenpriset kan vara lägre för sol- eller vattenel.

Men kolet kommer ända att sätta lägsta priset.

Det gör att man får en störning på marknaden.

Ju fortare vi blir av med kolet ur elproduktionen–

–desto snabbare en fungerande marknad–

–som gynnar svenska företag.

Vad behöver ske för att det ska bli mer jämlikt inom EU?

Kommande tioårsperiod för handeln med utsläppsrätter–

–sätter sig reglerna. Vi kan inte göra så mycket–

–inom de förslagen som ligger.

Vi får slåss om detaljerna. Huvuddragen är redan lagda.

Fortfarande finns möjlighet att se till att det finns–

–tillräckligt mycket pengar i innovationsfonden–

–och att de inte blir geografiskt bundna.

Man tittar på en hel del spännande projekt–

–för att helt eller radikalt minska CO2-utsläppen–

–från svensk processindustri.

Lyckas vi med det och får loss pengar–

–till de stora innovations- och investeringskostnaderna–

–kan vi bli riktiga vinnare i längden.

I ett längre perspektiv efter 2030–

–får vi nog en diskussion om rimligheten av–

–att på samma marknad ha både elproducenter–

–och elkonsumenter.

Elproducentsidan vill gärna ha ännu tuffare krav.

De kan direkt överföra extrakostnader på konsumenten.

Den marknaden är inte lika global som stålindustrin.

Rent fysikaliskt börjar vi närma oss vägs ände–

–för vad processindustrin kan göra för att få bort CO2.

Framöver behöver vi ett tekniklöp.

Till exempel att man börjar använda vätgas i processerna.

Till det behövs en himla massa el–

–för att slå sönder vatten och få ut vätgas.

I slutänden får vi en restprodukt som heter vatten.

Den processen kräver oerhörda mängder energi–

–och en väl fungerande energiproduktion.

Vi måste föra en diskussion med de "nya" medlemsländerna.

De har en himla massa undantag, extrapengar–

–och särregler. Efter 2030 måste vi säga:

"Nu har ni varit med så länge i EU..."

"Ni har haft 20-30 år på er att ställa om produktionen"–

–"och göra investeringar." Det är så lång tidsrymd–

–att man inte kan säga att man inte gjort investeringar.

Det har man gjort under så lång tid.

Vad spelar det för roll att USA gick ur Parisavtalet?

Vad gör det med EU:s roll i förhandlingarna?

President Trump är symbolpolitikens mästare.

I Sverige brukar vi säga att Vänstern är bra på det.

Saker som inte leder nån vart men låter väldigt mycket.

Trump har på eget bevåg sagt–

–att USA ska lämna Parisavtalet. Om processen inleds–

–kan de tidigast lämna 2020.

Privata finansiärer, Bloomberg, en av de största–

–har redan sagt att de täcker upp–

–ur egen ficka för kostnader vid frånfället.

9 delstater, 17 guvernörer, 125 städer–

–har sagt att de fortfarande är med. 1 300 företag–

–varav ett är Kalifornien som står för lejonparten–

–utav utsläppen i USA. De facto är USA–

–oavsett vad president Trump säger, fortfarande med.

Tack.

Hur stort avbräck är det för Parisavtalet att Donald Trump bestämde att USA skulle gå ur och vad får det för betydelse utifrån ett EU-perspektiv?

Fredrick Federley EU-parlamentariker (C), menar att effekten inte ska överdrivas. För efter Trumps uttalande har en mängd amerikanska stater, städer och företag lovat att de ska stå fast vid Parsiavtalet.

 

  • Elbåt siktar mot börsen3:36

    Elbåt siktar mot börsen

    Svenska Candela Speed Boat börjar i höst tillverka en helt ny typ av eldriven båt. De har redan 130 förhandsbeställningar, vilket innebär att de snart kan bli Sveriges största båttillverkare.

  • Dyrt införande av GDPR0:38

    Dyrt införande av GDPR

    Den 25 maj träder GDPR i kraft - och det kan bli dyrt. Rapporter visar att införandet kommer att kosta 140 000 kronor per företag i Sverige. 

  • Sverige bland de sämsta på AI2:00

    Sverige bland de sämsta på AI

    Ishtar Touailat, innovationschef på Tieto, menar att Sverige ligger efter i utvecklingen av artificiell intelligens och att många inte har möjlighet att ta del av de framsteg som görs.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.4%
NASDAQ-100 0.2%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Balder 2.8%
Fabege 2.5%
Securitas 2.4%
Modern Times Group -2.7%
Lundin Petroleum -2.8%
Hennes & Mauritz -2.9%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min