EU-kommissionen: Sveriges fall kan bli hårt

För att inleda positivt... Du säger att Sverige går bra–

–i ett europeiskt sammanhang. Hur kommer det sig?

Det finns flera anledningar till det.

Generellt sett har ni en högutbildad befolkning.

Ni har ett bra företagsklimat, goda förutsättningar–

–att starta företag samt goda finansieringsmöjligheter.

Konkurrenskraften för svensk ekonomi är god.

Forskning, utveckling och innovation–

–har alltid legat på hög nivå i Sverige.

Dessutom drar landet nytta av–

–den fördelaktiga makroekonomiska miljön–

–med stimulansåtgärder, som gett uppsving åt ekonomin.

Men på grund av den senaste flyktingvågen–

–måste staten bekosta uppehället för dessa människor–

–men det gynnar också konsumtionen.

Totalt sett, med en relativt stabil omvärld–

–euroområdet och EU håller på att sakta återhämta sig–

–ser det över lag positivt ut.

Men du pekar på några riktigt stora utmaningar.

Jag nämnde två utmaningar i min presentation–

–kopplade till arbetskraft och utbildning.

Bland de lågutbildade är arbetslösheten hög–

–nästan tre gånger högre än den totala arbetslösheten.

På utbildningssidan finns det fortfarande–

–en hög andel lågpresterande.

Rapportens huvudpunkt är ett återkommande ämne–

–kopplat till hushållens skuldsättning och höga bostadspriser–

–vilket kan få konsekvenser för hela ekonomin och den finansiella sektorn.

Det har vi klassificerat som en makroekonomisk obalans–

–där Sverige bör agera.

Hushållens skulder och en bostadsbubbla går hand i hand.

Har vi en bostadsbubbla i Sverige?

Om jag kunde upptäcka bubblor skulle jag inte stå här.

Då skulle jag vara en framgångsrik hedgefondchef.

Att upptäcka bubblor är inte min sak.

I rapporten skriver vi att bostadspriserna ligger på höga nivåer–

–och är övervärderade.

Det är ingen bubbla. Det visar bara på–

–att om man tittar på långsiktiga medelvärden–

–såsom pris i förhållande till inkomst–

–ligger Sverige 30-35 % över de värdena.

Men vi upptäcker inte bubblor.

Övervärdering kan på kort sikt bero på–

–låga räntor och stark ekonomisk tillväxt.

Men så fort någon av de faktorerna förändras snabbt–

–kommer inte värderingen längre att vara i linje–

–med de underliggande faktorerna.

Det är problemet vi pekar på.

Ökningen över tid, utan korrigeringar–

–har varit markant, vilket utgör ett problem–

–tillsammans med hushållens skuldsättning.

Vi har diskuterat olika verktyg–

–att använda för att hantera utmaningen.

Vilken typ av ekonomiska verktyg är mest effektiva att använda?

Vi måste identifiera vad som förorsakar problemet.

Analysen som vi presenterar i dag–

–vilar på tre faktorer:

Incitamenten i skattesystemet–

–såsom avdrag för låneräntor och fastighetsskatt–

–vilken är relativt låg. Det är kopplat till användandet–

–av bostadsbeståndet–

–och till huruvida det finns tillräckligt med bostäder–

–samt om det finns flaskhalsar i byggsektorn.

Den tredje faktorn är mått för makrotillsyn.

Två av faktorerna är strukturella:

Incitamenten och bristen på bostadsmarknaden.

Vi betonade detta i förra årets landspecifika rekommendationer–

–som låg bakom förra årets politiska åtgärder.

Det kräver åtgärder under en längre tid.

Ändringen sker successivt.

Ändra incitament, bygga mer...

Det sker inte över en natt.

Kan makrotillsynsåtgärder vara till hjälp under tiden?

Amorteringskravet infördes i juni 2016.

I april kommer siffror på utfallet av det.

Vilken inverkan har det haft?

Regeringen vill utöka Finansinspektionens mandat.

Vi får se i vilken utsträckning det gör att något händer.

Om så krävs kan de begränsa effekten av boprisökningen.

Men makrotillsynsåtgärder kan inte påverka–

–de underliggande strukturella effekterna.

Så ta itu med underliggande strukturella faktorer.

Men använd makrotillsyn som reservalternativ.

Ni är inte de enda som pekar på de här problemen–

–och stora utmaningar. OECD har gjort detsamma.

Tror du att svenska politiker kommer att vidta–

–de åtgärder som du nämner?

Man har stegvis tagit itu med frågorna.

Svenska politiker är väl medvetna om problemen.

Det hörde vi i dag i paneldiskussionen.

Men det finns politiska hinder. Det är snart val.

Det svenska samhället, åtminstone utifrån sett–

–är baserat på konsensus.

Det viktiga är att politikerna måste granska utmaningarna–

–och snabbt tvinga fram ett konsensus.

För det måste kanske bostadspriserna öka ytterligare.

Men vi har sett handlingskraft.

Amorteringskravet är ett exempel.

Efter våra, OECD:s och IMF:s rekommendationer–

–agerade regeringen och gick med på att genomföra det.

Sveriges ekonomi går starkt men de höga bostadspriserna och hushållens höga skuldsättning är ett allvarligt hot. Det är slutsatsen av EU-kommissionens landrapport om Sverige. Patrick D’Souza, som är ansvarig för rapporten, menar att svenska politiker med olika typer av verktyg nu måste ta ett större ansvar för situationen.

I samtalet med EFN går han också igenom en rad andra utmaningar för svensk ekonomi. Men förklarar även varför Sverige sticker ut i Europa med sunda statsfinanser och god tillväxt.

  • Sverige bland de sämsta på AI2:00

    Sverige bland de sämsta på AI

    Ishtar Touailat, innovationschef på Tieto, menar att Sverige ligger efter i utvecklingen av artificiell intelligens och att många inte har möjlighet att ta del av de framsteg som görs.

  • Nu är bensinen rekorddyr1:43

    Nu är bensinen rekorddyr

    Ledande bensinbolag höjer priset på bensin med 20 öre per liter. Det innebär att en liter 95-oktanig bensin nu för första gången kostar över 16 kronor.

  • Så mycket mer än ett varv1:44

    Så mycket mer än ett varv

    Göteborgsvarvet är världens största halvmaratontävling med omkring 60 000 anmälda löpare. Och loppet omsätter stora summor.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.3%
NASDAQ-100 -0.2%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Saab 3.7%
Nobia 1.8%
THQ Nordic 1.5%
Industrivärden -3%
SSAB -3.1%
Lundin Petroleum -3.3%
Uppdaterad ons 14:32
Fördröjning 15 min