”En splittrad kongress gör ingen aktiv skada”

Det kommande mellanårsvalet i USA–

–kan få betydande effekter på ekonomin.

Med oss från USA har vi Vincent Reinhart–

–en ekonom som har följt amerikansk politik länge.

Vincent Reinhart, varför och på vilket sätt–

–spelar de kommande valen roll för marknaderna?

Val spelar roll för marknader.

Vi har sett i två år att presidentvalet spelar roll.

I Europa spelar det italienska valet roll.

De visar vägen för de närmaste årens budget–

–och kommer att avgöra huruvida–

–man kan åstadkomma nånting alls i Washington.

Den troligaste utgången, en delad stat–

–där demokraterna tar över representanthuset–

–och republikanerna behåller senaten–

–innebär två år med en extremt splittrad stat–

–en stat som inte förvaltar.

Finns det inget utrymme för kompromisser–

–eller överenskommelser–

–om migration eller infrastruktur?

De senaste decennierna inger inga förhoppningar–

–om kompromisser.

Det troligaste är–

–att inget parti vill ge sin motståndare en seger.

Demokraterna lär säga: "Varför kompromissa"–

–"om infrastruktur eller migration"–

–"om de 2021 ändå river upp allt."

President Trump vill sporra sin väljarbas–

–och att samarbeta med demokraterna går inte hem.

Så ingen vill ge bort en seger?

Nej, det blir den brända jordens politik till 2021.

Vad kan presidenten göra?

Ja... Det finns inga möjligheter till lagstiftning.

Även om demokraterna bygger upp en plattform–

–inför valet 2020–

–kan de få igenom lagar i representanthuset–

–som sen avslås i senaten eller av presidenten.

Då kan presidenten utfärda presidentorder–

–få med sig opinionen och visa att staten fungerar.

Men såna beslut i USA–

–tenderar att väga över mot handel och migration–

–så vi får säkert rubriker om handelsdispyter–

–och förändringar i migrationspolitiken–

–i en splittrad stat.

Jag antar att det vore marknadsnegativt.

Marknadsosäkerhet är negativt för hela världen.

Man måste fråga sig varför president Trump tror–

–att handelskrig kan vinnas. Svaret är tudelat:

För det första... Ur USA:s perspektiv är handeln–

–mindre viktig för oss än för vår handelspartner.

Vi är en relativt sluten ekonomi, internationellt sett.

För det andra är ekonomin på uppgång.

Arbetslösheten ligger på 3,7 %–

–och tillväxten har legat närmare 4 %.

Så handelsdispyter ger osäkerhet.

Det är dåligt för ekonomin, men mindre så för oss.

Vi utgår från en högre makroekonomisk nivå.

Om handelskriget med Kina fortsätter i två år–

–drabbas omvärlden mer än USA–

–men till slut blir det bekymmer även för oss.

Det låter oroande. Det har varit många...

...dödlägen gällande skuldtaket de senaste åren.

Finns det en ökad risk för det scenariot igen?

I synnerhet i en splittrad stat, ja.

Jag tror att lärdomen från 2011 är–

–att ingen vinner på en nedstängd stat–

–och hot mot skuldtaket.

Det finns inte särskilt många mekanismer...

...om man inte kan hitta annan lagstiftning.

Man måste godkänna fortlöpande resolutioner–

–för att hålla igång staten, undvika nedstängning–

–och godkänna lagstiftning–

–för att höja eller suspendera skuldtaket.

Det blir stora stötestenar.

Vi åker nog inte över kanten.

Det kostar för mycket att få skulden för det.

Ekonomin är en stor valfråga.

Är det en omröstning om ekonomin–

–och gynnas mr Trump av det?

Om man ser på den politiska ekonomin–

–var inflationen ligger mitt under året–

–var arbetslösheten ligger, konsumentindex...

Alla de tre faktorerna ser väldigt positiva ut–

–för det republikanska partiet...

...inför 6 november.

Problemet som gör–

–att det inte blir en omröstning om ekonomin är–

–att kampanjerna mest har handlat om andra–

–mer omstridda frågor som migration och handel.

Makroekonomin ser bra ut, miljön gör det inte.

Det har kommit dåliga nyheter från bostadssektorn.

Konsumenterna är optimistiska–

–men kan oroas av marknadsosäkerheten.

Hur ser ekonomin ut de närmsta månaderna?

Trots all aktieförsäljning–

–är den finansiella ställningen följsam–

–om än mindre än förra månaden. Men helt rätt.

Ekonomiska överraskningar på bostadsmarknaden–

–har varit negativa. Räntorna stiger.

En del av det Fed försöker göra är–

–att kyla ner aktiviteten eftersom de anser–

–att resurserna pressas, att efterfrågan är hög.

Bostadsmarknaden är grundpelaren–

–i Feds spridningsmekanism.

Vi har också haft en del överbyggande–

–inom vissa sektioner, i vissa områden–

–och särskilt när det gäller lägenhetskomplex.

Vi kan nog klara det, men det är en risk.

Andra och tredje kvartalet–

–var så bra det kan bli för USA:s ekonomi.

Vi bör räkna med en viss avkylning nu.

Fed kommer att strama åt–

–skattestimulanser är en sporre för BNP–

–men det kommer att påverka tillväxten nästa år.

Och handelsdispyten...

...är negativ för företag och investeringar.

Så vi får räkna med en avkylning hädanefter–

–men en avkylning från en snabb tillväxt–

–och från en hög nivå.

Vi pratade om "mjuklandning" före förra krisen.

Kan Fed höja räntorna utan att orsaka en krasch?

Det Fed försöker göra är jättesvårt.

De försöker dra upp styrräntan till neutral nivå.

Kanske lite mer för att inflationen ligger över målet.

Det är svårt om man inte vet–

–vad den neutrala räntenivån är, och det vet ingen.

Det är svårt att lyckas med mjuklandningar.

Det bästa exemplet är från 1994 eller 1995.

Måste man leta så långt tillbaka i tiden–

–förstår man att det är svårt.

Men du ser ändå överlag positivt på ekonomin–

–men att det finns politiska risker.

Det finns risker generellt. Jag säger så här...

Vi ser en smal väg–

–där amerikansk ekonomi kan göra bra ifrån sig.

Då krävs att centralbankerna gör rätt–

–att de stramar åt av rätt skäl–

–till exempel att kyla ner bostadsmarknaden.

Politikerna får inte ställa till med nån skada–

–vare sig i USA eller resten av världen.

Vi hoppas att Europa inte blir en källa till osäkerhet–

–detsamma gäller Latinamerika.

Vi hoppas att kinesiska företrädare vet vilka verktyg–

–de ska använda mot handelsdispytens effekter.

Då går det, men det finns risker–

–och uppförsbacken blir brant om man halkar ner.

Det låter som att det finns en ljusning.

Med ett dödläge i parlamentet finns ingen risk–

–att politiker ställer till med skada, eller?

Ja, tänk om det blir en republikansk storseger.

Då får president Trump luft under vingarna–

–till infrastruktursatsningar–

–permanenta och större skattesänkningar–

–aggressivare handels– och migrationspolitik.

Det vet inte om marknaderna gillar det.

En splittrad stat, en ofullständig stat...

...gör ingen skada förutsatt att...

...protesterna i Washington inte blir för högljudda.

Tack så mycket för dina insikter, Vincent Reinhart.

Vi ser fram emot valresultatet på tisdag.

Tack så mycket.

Det amerikanska mellanårsvalet har stor betydelse för marknaden. Det menar Vincent Reinhart, som är chefsekonom på Standish/BNY Mellon IM. Skulle Demokraterna som väntat ta majoritet i representanthuset kan det resultera i en intressekonflikt med den republikanska majoriteten i senaten.

”Det här valet kan leda till en regering som inte kan regera”, säger han och menar att varken Demokraterna eller Republikanerna vill ge det andra partiet en seger genom att kompromissa. Samtidigt menar han att en sådan regering inte kan göra någon aktiv skada, eftersom få förslag kan röstas igenom i det läget.

Programledare: Gabriel Mellqvist

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.2%
NASDAQ-100 -0.6%
NASDAQ Composite -0.7%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 14%
Swedish Orphan Biovi… 7.6%
Hansa Medical 7.3%
Lifco -2.8%
Ericsson -4.2%
Alfa Laval -4.3%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min