”Utbyggnaden av välfärden är ett kul samhällsprojekt”

I september 2018 väntar en rysare–

–när Sverige går till riksdagsval.

På EFN frågar vi ut samtliga partier om deras idéer–

–för den ekonomiska politiken. I dag är det rörelsen–

–som regerat Sverige tre fjärdedelar av tiden–

–sen demokratins genombrott för hundra år sen.

Socialdemokraternas Fredrik Olovsson.

Ordförande i Finansutskottet och född i Vingåker.

En annan berömd politiker kommer från Vingåker.

När du kom in i Riksdagen 2002 var han partiledare–

–och statsminister. Beskriv arvet efter Göran Persson.

För mig började det i mitten av 90-talet–

–och under den finansiella krisen.

Ordning och reda i statsfinanserna.

"Den som är satt i skuld är inte fri."

Lever hans anda kvar tolv år senare?

Det finns en hel del...

Det kom väl inte med Göran Persson–

–men ordning i statsfinanserna är grundläggande.

Sysslar man med ekonomisk politik tar man fasta på det.

Tre år med Löfven och Magdalena Andersson.

Vad är det viktigaste–

–ni åstadkommit i den ekonomiska politiken under de åren?

Ett skifte från stora underskott till rejäla överskott.

Det hänger ihop med Göran Perssons anda.

I övrigt är det den tillbakapressade arbetslösheten–

–och att vi håller ihop Sverige bättre–

–än det gjordes under annat styre.

Låga räntor, att folk jobbar och betalar skatt–

–är det verkligen politikens förtjänst?

Ja, vi ser ett strukturellt skifte.

I strukturella termer har vi gått från underskott–

–till överskott. Med konjunkturen bortrensad.

Ett styrkebesked för svensk ekonomi och för vår politik.

Moderaten Anders Borg var finansminister i åtta år.

Ni kritiserade hans politik.

Han avskaffade fastighetsskatten, sänkte löneskatten–

–och minskade inte bostadsmarknadens överhettning.

Han rörde inte ränteavdragen.

Varför rullar ni inte tillbaka den politiken?

Vi har förändrat skatter.

De med de högsta inkomsterna måste betala mera.

I bostadssektorn–

–är det stora skiftet att vi bygger mycket.

Under en lång period byggdes det för lite–

–det bidrog till bostadsbrist, kompetensbrist–

–företag får ingen arbetskraft för att bostäder saknas.

Och ökade priser i storstadsregionerna–

–och stora delar av landet.

Bostadsbyggandet ligger nu på en anständig nivå.

Om ni gör ett bra val, som opinionsmätningarna tyder på–

–och fortsätter att regera. Vad ska ni prioritera–

–i den ekonomiska politiken?

Ordning och reda.

Att fortsätta pressa tillbaka arbetslösheten.

Särskilt bland de grupper som står utanför.

Ett stort demografiskt skifte har redan börjat–

–men förstärks kommande år.

Vi får många barn och ungdomar–

–samtidigt som andelen och antalet äldre ökar starkt.

Den stora utbyggnaden av välfärden vi står inför–

–är en utmaning och ett roligt samhällsprojekt.

Ni lovade att Sveriges arbetslöshet–

–skulle bli EU:s lägsta 2020.

Nu har vi kommit halva vägen–

–och vår arbetslöshet är dubbelt så hög som Tysklands.

Varför minskar inte nyanländas arbetslöshet mer?

Vi har väldigt många nyanlända–

–till skillnad från de flesta andra länder.

Fastän Tyskland...

Inte många reformer efter 2015 för att möta behovet.

Vi har gjort mycket för att systemet ska fungera bättre–

–än tidigare. Som snabbspåren.

Att migrationspolitiken är stramare–

–och att folk fördelas över landet–

–så att de kommer till regionerna–

–med bäst förutsättningar att snabbt erbjuda arbeten.

Tidigare fick de med sämst arbetsmarknad bära hela bördan.

Och andra har kommit undan. Det har vi ändrat.

En förutsättning för att det ska fungera.

För infödda svenskar är arbetslösheten nästan noll.

Men för flyktingar tar det nio år innan hälften av dem–

–kommit in på arbetsmarknaden. Den bästa idén–

–tycks vara parternas överenskommelse–

–om skattesubventionerade låglönejobb.

Är det inte ett sjukvårdstecken att skattemedel krävs?

Jobben borde väl generera skatteintäkter.

Vår idé är att människor som kommer till Sverige–

–vars kvalifikationer inte räcker för arbetsmarknaden–

–ska få jobb. Utan subventioner småningom–

–för att bidra till välfärden och sin egen pension.

Därför ser vi inte en låglönemarknad som lösningen.

Väljarna prioriterar sjukvården nu–

–framför integration och invandring.

Ni vill fortfarande utreda vinstbegränsningar inom vården.

Hur gynnar det vårdpersonalen–

–skattebetalarna eller företagandet?

Vi har ett läckage från välfärden.

Pengar lyfts ut från en verksamhet som vi vill förbättra.

Vi investerar även mycket både i skolor och sjukvård.

I den senaste budgeten över 5 miljarder kronor.

De ska gå till förbättringar i sjukvården, inte vinster.

Hur man ska konstruera systemen–

–är en lite mer komplicerad fråga.

För sjukvården tittar vi vidare på frågan.

Nu får du ett angenämare bekymmer–

–och sätta sprätt på ett tänkt överskott nästa år.

Inslaget har vi lånat från "Lyxfällan"–

–där vi ska se hur S väljer att spendera–

–ett eventuellt härligt överskott nästa år.

Vi flyttar oss nåt år framåt. Ekonomin har tickat på–

–så att vi har ett överskott på 100 miljarder–

–i statsfinanserna, som du får fördela på nya reformer.

Sedlarna är på 10 miljarder styck.

Sen har vi i princip statsbudgetens utgiftsområden.

Varsågod och spendera.

Jag tror att vi behöver ökade resurser till vår välfärd.

Är det riktade pengar, främst till vård eller skola?

Vi står inför ett stort demografiskt skifte–

–och ska bygga många skolor, äldreboenden och förskolor.

De ska inte bara byggas, utan även driftsättas.

Det behövs mycket personal. Det lär behövas–

–mycket nya resurser till välfärden.

I den här demografiska utmaningen...

De många nyanlända som har kommit sen 2015.

Är det på sikt en plus- eller minuspost–

–utifrån arbetskraft och sänkning av medelåldern?

Det är viktigt att man kommer in i arbete.

Där handlar det om att... Jag sätter två på arbetsmarknad–

–för att visa att det krävs mycket insatser–

–för att gå från arbetslöshet till nya jobb som växer fram.

Inte bara i välfärden, utan i andra delar av ekonomin.

Som lönesubventionerna–

–som diskuteras för att få till enklare jobb?

Utbildning och olika former av stöd för att komma i gång.

Så ser nog jag på det.

Ni är mer inne på utbildning än enkla jobb.

Det är inte enkla jobb, utan utbildningsinsatser–

–för att man ska få ett jobb som nån efterfrågar.

Många arbetsgivare vill anställa men hittar inte kompetens.

Det finns även många arbetslösa. Det måste matchas bättre.

Säkerhet ser jag också som ett viktigt område framöver.

Vi har för stor otrygghet–

–för många brott som inte utreds–

–och ett försvar som behöver fortsätta stärkas.

Vi har för låg försvarsförmåga.

Det är med polisen som med välfärden–

–att det är en flaskhals med bemanningen.

Det är svårt att få folk till utbildningarna.

Räcker det att kasta mer pengar på det–

–och ge nya bud om antalet poliser som ska anställas?

Vi har infört nya utbildningsplatser som det söks till nu.

Om några år ska de ut och jobba.

Då måste det finnas pengar så de kan anställas.

Du har 20 miljarder kvar.

Vi har lagt mycket på infrastruktur redan–

–men det finns nog mer att göra där.

Dessutom får jag väl fuska lite då–

–och tycka att det kan vara en viktig miljöinsats.

För miljö har du inte specifikt gått på.

Nej, och så sparar jag en. Man vet aldrig vad som händer.

Även om överskotten finns i dag–

–skulle jag nog ändå tycka om lite sparande framåt.

Det skiljer 10 miljarder mellan Alliansen och regeringen–

–i sparande, så du täcker in glappet.

Ja, vi ligger ganska lika där.

Om jag fyller på lite här...med skattesänkningar.

Och så tänker vi det omvända:

Du måste spara 50 miljarder i en kris.

Var hämtar du hem de 50 miljarderna? Vi sätter in...

Med överskott slipper man göra det.

Då kan man hjälpa ekonomin.

Men om man jämför med 90-talskrisen då vi var tvungna...

Då fick man göra lite av varje. Det är väl samma sak nu.

Man får nog generellt spara lite på varje.

Flyktingar är ju ett område–

–där vi redan ser hur kostnaderna minskar–

–i ganska rask takt.

I ett sånt läge får man också göra nåt åt skatterna.

Jag skulle gissa att en del av det där–

–som är en så stor del av budgeten, också försvinner.

Man får nog också flytta nåt till den där.

Det brukar vara så i ekonomiska kriser.

Ibland kan man använda de där tillsammans.

Två till.

Man får ta där det finns.

Ytterligare en ska bort.

Då skulle jag ju... Vi får ta en där borta.

Transfereringar. All right.

Egentligen oftare där än där, skulle jag säga.

Tack, Fredrik.

Nu ska du få bekänna färg om några radikala förslag.

Om S säger ja eller nej till det här.

Slopade ränteavdrag på bostadslån?

Nej, inte i dag.

Nya stambanor för snabbtåg?

Ja, det ligger i planerna.

Hur ska finansieringen se ut för det?

Vi har en finansiering för nästa planperiod:

Det är den vanliga finansieringen via anslag.

C vill lyfta ut det i mer privat form, som Öresundsbron–

–men det är inte er modell?

Man ska diskutera olika finansieringsformer–

–men i slutändan landar allt i statsbudgeten.

Det finns inga fria luncher här.

Medborgarlön?

Nej.

Återinförd arvsskatt, till exempel?

När det handlar om skatter får man säga–

–att de bör ses i ett sammanhang.

Vi har ett behov av att göra det framöver.

Det var ni som avskaffade den–

–men jag tolkar svaret som om ni gärna återinför den.

Nej, skatter bör det resoneras om i ett sammanhang.

Om man vill flytta om i skattesystemet–

–så måste man ha alla pjäser lediga.

På bara 20 år har Sverige fått–

–ett par hundra miljardärer extra.

De har fått sänkt skatt, då arvsskatten har försvunnit–

–medan skatten på arbete skruvas upp. Är det rättvist?

Det finns skäl att se över skattesystemet.

Vi har behov av att finansiera välfärden–

–och se till att vi får mer arbete–

–tillväxt och miljöstyrning.

Vi behöver se på det i helhet nästa mandatperiod.

Återinförd fastighetsskatt?

Det är samma sak där. Vi har inget förslag nu–

–men skattefrågor ska diskuteras i ett sammanhang.

En radikal skatteväxling från arbete–

–till konsumtion och kapital? En stor översyn av systemet.

Ja, jag vill ha en översyn av hela systemet.

Det behövs nog förändringar i det på många olika nivåer.

Det sägs ofta att Sverige har en fattig medelklass–

–jämfört med industrialiserade länder.

Om man inte har gjort ett klipp på bostadsmarknaden–

–är det nästan omöjligt att bygga upp ett sparkapital.

Är det inte ett problem att man beskattas så hårt?

Folk som är chefer inom skola eller vård.

Tre fjärdedelar av en löneökning försvinner i skatt–

–för högutbildade, som kanske jobbar i offentlig sektor.

Man får mycket för skatten i Sverige.

Det skiljer oss från andra. Utbildningen var gratis.

Och man får förmånliga lån.

Det är inte så enkelt. Vi får ta med hela välfärden–

–som i Sverige riktas till hela befolkningen, i kalkylen.

Rörelseriktningen för skattetrycket som helhet, då?

Sen millennieskiftet har vi gått ner från 49 till 43,8 %.

På er låter det ofta som att skattekvoten borde upp igen–

–men de flesta anser att ekonomin har blivit mer robust–

–av att den har sänkts. Vilken riktning ser ni framför er?

Om vi fortsatt kan ha fler människor i arbete–

–då klarar vi mycket av den demografiska utmaningen–

–med att fler arbetar mer och är högre upp i värdekedjan–

–så att man också har goda inkomster.

Men de stora investeringar som krävs i välfärden–

–kommer att behöva ökade resurser.

Och för oss kommer välfärden först.

Men det är inget självändamål att jacka upp skatten–

–mot 50 % igen, då?

Vi har aldrig haft skatt som självändamål.

Den ska finansiera gemensamma nyttigheter.

Till sist nåt ord om regeringsfrågan, som alla pratar om.

Om vi får ett valresultat som dagens opinionsmätningar–

–där de rödgröna är större än Alliansen–

–vad tänker du dig då för scenario?

Då har vi SD som vågmästare–

–med teoretisk möjlighet att gå ihop med de borgerliga–

–och fälla en S-regering.

Frågan hamnar egentligen i knät på de borgerliga–

–som måste fundera på om man då vill–

–att SD ska vara politikens balanspunkt–

–och välja hur landet ska styras–

–och få inflytande över budgetar och så.

Den frågan hamnar i deras knä. De har svårt med den.

Vi tror på blocköverskridande samarbeten–

–i mycket större utsträckning.

Och det bevisar väl det här opinionsläget.

Men ni förlitar er på att L och C står fast vid linjen–

–att inte ens vara beredda att fälla er ihop med SD?

Varför skulle man vilja ge SD den typen av inflytande?

De borde få mindre.

Apropå blocköverskridande uppgörelser–

–så har det hänt mycket sånt positivt på senare år–

–trots att polariseringen har ökat, med högt tonläge.

Om man ser framåt där–

–inom vilka områden kan du tänka dig såna uppgörelser?

Är det skatter, bostadspolitik, eller?

Vi har pratat om skatter, och det är ett område–

–där det behövs en reform som är blocköverskridande.

I bostadssektorn har man väldigt långa perspektiv–

–och man bör säkra att det lever mer än en mandatperiod.

Stefan Löfven har flörtat en del med L och C.

Samtidigt som regeringen har lutat sig mycket åt vänster–

–när det gäller skatter, vinster i välfärden och sånt.

Hur seriöst är pratet om blocköverskridande lösningar–

–och regeringssamarbete?

I slutändan är det valresultatet som avgör.

Man ska inte se det på nåt annat sätt.

Det lär inte finnas så många möjliga konstellationer.

Det är utgångspunkten. Sen har de borgerliga valt–

–att Löfven måste samarbeta i budgetfrågor vänsterut.

Ett alternativ hade varit att diskutera budgeten med oss.

Det hade varit en annan möjlighet.

Fredrik Olovsson, tack för att du kom hit.

Med nio månader kvar till riksdagsvalet tar EFN tempen på partiernas ekonomiska politik. Nu är turen kommen till Socialdemokraterna

Fredrik Olovsson, ordförande i finansutskottet intervjuas av Niklas Ekdal.

Olovsson kommer från Vingåker, precis som Göran Persson. Från honom har Olovsson främst tagit med sig är idén om vikten av ordning och reda i statsfinanserna.

Det viktigaste som Socialdemokraterna åstadkommit med den ekonomiska politiken under sina tre senaste år vid makten är, enligt Fredrik Olovsson, skiftet från stora underskott till överskott samt att man pressat tillbaka arbetslösheten.

Att fortsätta på samma spår som skulle vara det viktigaste under nästa mandatperiod menar Olovsson., om partiet får vara kvar vid makten.

Den stora frågan är dock att den demografiska utmaningen som Sverige står inför, med fler unga och gamla i samhället.

En annan stor utmaning är att få till en bred översyn av hela skattesystemet och en blocköverskridande lösning.

  • Svagare konjunktur väntas4:10

    Svagare konjunktur väntas

    Svensk konjunktur är stark, men i Handelsbankens senaste prognos ser den ut att mattas av under 2018. Chefsekonom Ann Öberg kommenterar bland annat räntehöjningar och bostadsbyggandet.

  • Lokal öl med världen i sikte1:47

    Lokal öl med världen i sikte

    Intresset för svensk, småskaligt producerad öl fortsätter att jäsa - inte minst i Västsverige. EFN träffar Mats Wahlström, vd för hantverksbryggeriet Poppels.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 -1.6%
NASDAQ Composite -1.3%

Vinnare & förlorare

Hexpol 6.7%
Axfood 6.3%
Fabege 4.5%
Lifco -5.3%
Kindred Group -5.4%
Fagerhult -5.5%
Uppdaterad tis 14:26
Fördröjning 15 min
  • Så slår Brexit mot Sverige10:02

    Så slår Brexit mot Sverige

    Storbritanniens utträde ur EU närmar sig och med bara ett drygt år kvar presenteras en rapport som visar att över 8 000 svenska jobb hotas. James Nixon och Andreas Hatzigeorgiou kommenterar.

  • Krig och fred inom handeln2:17

    Krig och fred inom handeln

    EU och Japan har kommit överens om ett rekordstort handelsavtal. Samtidigt blandar och ger Donald Trump när det gäller handelsrelationerna.

  • IMF spår starkare tillväxt1:36

    IMF spår starkare tillväxt

    I IMF:s årliga rapport World Economic Outlook står att läsa att världsekonomin beräknas öka 3,9 procent under 2018. Den starka utvecklingen i bland annat euroområdet, Kina och USA ligger bakom prognosen.

  • Så funkar GDPR2:11

    Så funkar GDPR

    Den 25 maj träder en ny dataskyddsförordning i kraft i samtliga EU-länder. GDPR, som utläses General Data Protection Regulation, kommer att reglera hur och varför personuppgifter sparas och används.