”Utbildning måste löna sig i ett samhälle”

Svenska regeringar är duktiga på att uppfylla vallöften.

Snittet ligger på runt 80 %.

Frågan är hur det blir efter valet 2018.

Vi vet att det väntar trubbel i ekonomin när det gäller–

–bostäder, jobb, skatter, välfärd och finanser.

Vi förhör partiernas finansministerkandidater–

–för att se vad de har för lösningar.

Dagens gäst är Liberalernas Mats Persson. Välkommen.

Ni hade landsmöte nyligen.

Vad tog ni med er inför valet nästa år?

Att vi med kraft ska ta oss an Sveriges viktigaste fråga:

Nämligen de integrationsproblem vi ser i Sverige–

–där för många saknar jobb, där vi ser kriminalitet–

–där vi ser religiös, politisk extremism.

Många förväntar sig nog, med den stora invandring vi haft–

–de senaste åren, att det ska finnas ett politiskt parti–

–som gillar invandrare men som hatar–

–utanförskap, bidragsberoende och religiös extremism.

Vi ska ta oss an den frågan med all kraft.

Det har gått lite knackigt i opinionen. Vad beror det på?

Många överväger ju att rösta på Liberalerna–

–men gör det inte när valdagen närmar sig.

Jag tror att det beror på att vi är otydliga.

Vi behöver bli tydligare i vår politik.

Vår uppgift fram till valdagen är att bli tydligare.

Tidigare har L ofta haft fokus på skola och försvar.

Partiledaren har varit skolminister och yrkesmilitär.

Men du beskriver ett ökat fokus på integration.

Det hänger samman med skolan.

Skolan är det viktigaste verktyget vi har–

–för att ge alla barn samma chans i livet.

Det gäller inte minst invandrarbarn i utsatta förorter–

–att också de ska få en bra skola–

–så att de kan förverkliga sina drömmar.

Så skola och integration hänger ihop.

I ett parti som Liberalerna är det vårt DNA.

Vi har en udda situation i svensk ekonomi.

Vi har expansiv finans- och penningpolitik samtidigt.

Vi har massarbetslöshet och samtidigt överhettning.

Har det funnits ett lättsinne i den ekonomiska politiken–

–ända tillbaka till alliansregeringen?

Jag tycker att alla politiska partier har ett ansvar–

–för den tudelning vi ser på arbetsmarknaden.

Mitt i högkonjunkturen ser vi 300 000 utsatta–

–på svensk arbetsmarknad, som inte kommer in.

Den är dåligt anpassad för–

–den som lämnar skolan utan fullständiga betyg–

–eller för den som kommer hit utan att kunna svenska.

Vi måste anpassa arbetsmarknaden bättre.

Vi behöver fler enkla jobb, tydligare fokus–

–i bidragssystemen på att arbetslinjen ska gälla.

Viktigast är att få arbetsmarknaden att fungera bättre.

Om L gör ett kanonval och du blir finansminister.

Vilken är den viktigaste och första åtgärden?

En kraftig arbetsmarknadsreform–

–som skapar fler enkla jobb. Lägre ingångslöner–

–så att man kan komma in till en lite lägre lön–

–för att därefter jobba sig upp och få en högre lön.

Det är bättre än att sitta hemma och leva på bidrag.

Det som arbetsmarknadens parter kommit överens om–

–med statlig lönesubvention för enkla jobb, är det bra?

Vi får studera det och se om det är vägen framåt?

Det är för tidigt att säga.

Men det måste skapas fler enkla jobb–

–och bli mer lönsamt att arbeta jämfört med att få bidrag.

De två frågorna är det första jag skulle ta mig an.

Hur kopplar du det till skatterna? L är minst frikostiga–

–inom Alliansen när det gäller skattesänkningar.

Hur vill ni angripa skattesystemet?

Vi inom Alliansen har lite olika tonvikt.

Vi i Liberalerna gillar utbildning. Det är viktigt.

Då är det viktigt att utbildning lönar sig–

–och det gör det inte i dag. För väldigt många akademiker–

–som har läst på universitet, lönar sig inte utbildningen.

Ofta i kvinnodominerade yrken i offentlig sektor–

–så lönar det sig inte att utbilda sig. Det är ohållbart.

Därför säger vi i vårt budgetförslag–

–att färre människor ska betraktas som höginkomsttagare–

–och att fler får behålla mer än 50 % på sista 100-lappen.

Ni går hårdast på progressiviteten kan man säga.

Utbildning ska löna sig, färre ska betala statlig skatt.

På bostadsmarknaden har vi den här bubblan–

–och en marknad för svarta hyreskontrakt.

Vilka är era viktigaste lösningar på det området?

Det finns inte en lösning.

Man bör analysera. Vad är problemet? Problemet är–

–rörligheten är för låg, det går inte att få en lägenhet–

–i de flesta städer. Det är en omöjlighet.

Man måste göra många saker samtidigt. Sänkt flyttskatt–

–är en del, reformering av hyressystemet är en annan del.

En het potatis är assistansreformen–

–som dåvarande Folkpartiet drev igenom under 90-talet–

–som har betytt mycket för många som frihetsreform.

Men som är dyr. Har Sverige råd med tolvsiffriga belopp–

–för assistansen?

Ett land som vårt ska ha råd med samhällets mest utsatta.

Den som behöver hjälp att äta ska få hjälp av samhället–

–för att kunna få sina grundläggande behov tillgodosedda.

Med det sagt–

–så finns det fusk i systemet. Det fusket ska bort.

Du ska få ett angenämare bekymmer – ett överskott.

Vi ska titta på finanspolitikens lyxfälla.

Hur L skulle satsa 100 miljarder vid ett överskott.

Det är hösten 2018 och svensk ekonomi tickar på.

Vi har ett överskott på 100 miljarder–

–som du ska spendera som finansminister.

Du har tio sedlar värda 10 miljarder styck.

Vilka områden i statsbudgeten skulle L satsa på?

Jag är smålänning, så först stoppar jag undan–

–30 miljarder i sparande.

Svenska folket förväntar sig att vi håller i pengarna.

Det finns många politiker–

–som har lätt för att sprätta i väg pengarna.

Men någon måste skapa de här resurserna.

Det är företagande och att vi jobbar som skapar det.

Min första prioritering är att lägga tre av de här–

–på att sänka skatten på arbete.

Det kommer att ha profilen av det strävsamma Sverige.

Företagare, människor som utbildar sig.

Människor som tar extra ansvar på jobbet och blir chefer.

Höjd brytpunkt för statlig skatt.

Det är prioriterat. Att gå från bidrag till arbete–

–ska löna sig bättre. Sänkta skatter på låga inkomster.

Då har du 40 miljarder kvar.

Då gör Liberalerna en tydlig prioritering.

Vi tycker att välfärdens kärna är det som–

–ska prioriteras.

I det begreppet lägger jag skolan, polisen och vården.

Men även säkerhet, som försvaret.

Vi har nedrustat försvaret och det är ohållbart i längden.

Välfärd är då riktade satsningar på vård och skola?

Ja, välfärdens kärna: Vården, skolan och polisen.

Inte utbyggd A-kassa, inte utbyggd sjukförsäkring.

Utan det är välfärdens kärna jag satsar på.

Du stoppar undan 30 miljarder.

Alliansen skrev en gemensam debattartikel–

–där det skiljde 10 miljarder–

–i avbetalning på statsskulden–

–jämfört med Socialdemokraterna. Men L är försiktigare?

Vi sparar 30 miljarder mer än regeringen under tre år.

Det är väldigt mycket pengar. 10 miljarder om året.

Men jag fick 100 miljarder över.

Då sparar du ytterligare lite?

Här är mer pengar, så ska du få det omvända uppdraget–

–att spara 50 miljarder om det nu skulle smälla till–

–med en ny finanskris och svarta hål i finanserna.

Vi sätter upp 150 miljarder och du ska ta bort 50.

Jag skulle börja med att plocka bort de här.

I min värld är det A-kassa och socialförsäkringar.

Nu bygger man ut, det tycker inte jag att man ska göra nu.

Sjukförsäkringen...?

Det är framför allt A-kassan man har byggt ut. Det är fel.

Det måste alltid löna sig att arbeta jämfört med bidrag.

Vi har myndigheten Arbetsförmedlingen som inte fungerar.

Företagare, arbetssökande och kommuner är missnöjda.

Löser man matchningsproblemen genom att ta bort pengarna?

I dag betalar Af tillbaka 6–7 miljarder kronor om året.

Man använder inte alla pengar man får, trots att vi har–

–300 000 människor utanför arbetsmarknaden.

Vi behöver en ny myndighet som fungerar annorlunda.

Af bör ersättas av en modern arbetsmarknadspolitik.

Var hittar du de sista 10 miljarderna?

Jag skulle plocka den där.

Jag tänker mig att vi har en överenskommelse om...

En ny migrationspolitik där Sverige inte har andra regler–

–än andra länder i Europa. Vi måste ha samma regler.

Det innebär att långsiktigt ha en human flyktingpolitik–

–som inte ändras varje år.

Det har tajtats åt men du tror att det går att spara mer?

Vi har ett läge nu med europeiska överenskommelser–

–med stater på andra sidan Medelhavet.

EU:s yttre gräns mot Turkiet fungerar.

Migrationsverket kommer att få mindre pengar framöver.

Tack Mats.

Du ska få några radikala förslag. Vad säger L om det här?

Ja eller nej. Svensk anslutning till EMU–

–och övergång till euron?

Ni är kluvna?

Vi är Sveriges Europavänligaste parti.

Långsiktigt bör Sverige vara med i eurosamarbetet.

Men vi hade en folkomröstning och folket sa nej.

Det är ingen aktuell fråga på den politiska dagordningen.

Vår ideologiska bas säger att vi ska vara med.

Tycker du att fundamentala förutsättningar har ändrats–

–sen Europaentusiasmen var på topp på 90-talet?

Det går i vågor. Jag tycker mig se en ökad förståelse för–

–att problemen i Europa måste lösas gemensamt.

Klimatfrågan. Jag tycker att Macron i Frankrike–

–talar med en helt ny europeisk röst.

Jag ser för mig en tydligare Europadebatt i Sverige.

Så Brexit har ökat behovet av att diskutera det här–

–och kanske närma oss EU-projektet?

Det kanske inte handlar om Eurofrågan i sig.

Det kan handla om en gemensam koldioxidskatt i Europa–

–så att vi gemensamt tar ansvar för klimatet.

Det kanske är den typen av frågor, men Eurofrågan är kvar.

Ja eller nej till höjda bankavgifter–

–för den finansiella stabiliteten?

Inte höjda i förhållande till i dag.

Jag tycker att Sverige ska ha bättre ekonomiska villkor–

–än våra konkurrentländer. Vi är en liten, öppen ekonomi–

–med bara tio miljoner invånare.

Det är kallt i november, vi har lite att locka med.

Vi behöver ha bättre regler än alla andra.

Tyskland har 80 miljoner konsumenter–

–och kan klara sig på hemmamarknaden. Det gör inte vi.

Välståndet bygger på en konkurrenskraftig exportindustri.

Då kan vi inte beskatta näringslivet mer än andra länder.

KD sa ja till en bankavgift. Där har ni nåt att reda ut.

Skatteväxling från arbete till konsumtion och kapital?

Om man som vi i L vill sänka skatten på arbete tydligt–

–då behöver man finansiera det på nåt sätt.

Då kan andra skatter höjas.

Om Alliansen blir större än de rödgröna. Vad är scenariot?

Då kommer vi att vilja tillträda.

Då kommer Sverige att styras av en Alliansregering.

Det kämpar vi för varje dag.

Ni räknar med att SD, även om ni saknar beröringspunkt–

–eller anpassar er, inte kommer att fälla en sån regering?

Det vet jag inte. Men det skulle förvåna mig–

–om ett parti som tydligt och under många år–

–har kritiserat Stefan Löfven–

–plötsligt efter valet skulle stötta Stefan Löfven.

Men man vet ju inte. SD ger ju nya besked varje vecka.

Ingen vet. Det enda vi kan göra är att arbeta varje dag–

–för att Alliansen ska bli större och bilda regering.

Ni ger lite olika besked fortfarande.

Å ena sidan L och C, å andra sidan KD och M–

–när det gäller SD. Bör ni vara överens före valet?

Tror du att ni kan bli det?

Ja, men man ska inte lova saker i politiken på det sättet.

Det viktigaste från Liberalernas sida att säga är–

–att vi vill se en alliansregering, och vi vill–

–minimera ytterkrafterna i svensk politik, V och SD.

Men vårt övergripande mål är att bilda en alliansregering.

Många pratar om blocköverskridande samarbete–

–men få är beredda att ta steget vid en regeringsbildning.

Hur ser ni på det om det blir knepigt parlamentariskt?

Är L beredda att byta sida i nån mening?

Vi jobbar ju för en alliansregering.

Det är det vi har som fokus.

För det arbete vi bedriver.

Skulle läget vara som i dag i Sveriges riksdag–

–att de rödgröna partierna är större–

–då behöver vi hitta lösningar i mitten.

Gärna att Alliansen samarbetar med Socialdemokraterna–

–i för Sverige stora och viktiga frågor.

Men svensk politik kan inte cirkla kring S–

–utan Alliansen är ett fullgott regeringsalternativ.

Flera av de stora problemkomplexen som du var inne på–

–som integration, arbetsmarknad och skattepolitik...

Är det önskvärt med breda, blocköverskridande uppgörelser–

–eller ser du att en alliansregering kan göra det själv?

Kring migrationspolitiken och bostadspolitiken–

–är det viktigt att reglerna gäller under lång tid.

Att de inte rivs upp bara för att man byter regering.

Men i andra frågor kan Alliansen agera själva–

–och lägga fram reformer och driva igenom dem.

Men innehållet måste vara det viktiga, inte kompromisser.

Vi har en väldigt olik ideologisk syn.

En liberal och en socialistisk rättvisesyn är helt olika.

Vi tycker att utbildning ska löna sig.

Inkomstutjämning är alltid det övergripande målet för S.

Där skiljer sig synen på rättvisa. Det kan göra att man–

–inte kommer att kunna komma överens.

Men ni har ett förflutet med "Århundradets skattereform"–

–i början på 90-talet, som S och Folkpartiet genomförde.

Det finns en tradition ändå.

Samtidigt måste man säga att de senaste åren–

–har S gått till vänster i den ekonomiska politiken.

Men skattetrycket är radikalt lägre än för 25 år sen.

Tack vare de åtta år Alliansen satt vid makten.

Vi sänkte skatten på arbete kraftigt.

Men den vänstergir Socialdemokraterna har gjort–

–gör att förutsättningarna för att L och S–

–ska komma överens om skattepolitiken–

–är mycket mindre än i början på 90-talet

Tack, Mats Persson – Liberalerna.

Med nio månader kvar till riksdagsvalet tar EFN tempen på partiernas ekonomiska politik. Sist ut är Liberalerna.

Partiets ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson intervjuas av Niklas Ekdal.

Integration är viktigaste frågan inför valet 2018 menar Mats Persson.

Det innebär inte att partiets klassiska paradfråga, skolan, blivit mindre viktig: ”Skola och integration hänger ihop. Det ligger i vårt DNA att ha en skola som ger alla chansen”, säger Mats Persson.

En annan mycket viktig fråga enligt Liberalerna är arbetsmarknaden. Där förespråkar partiet fler enkla jobb, lägre ingångslöner och att det ska bli mer lönsamt att jobba jämfört med att leva på bidrag.

Satsningar på välfärdens kärna (som Liberalerna definierar som vård, skola och polis) samt på försvaret är också något som är viktigt i Liberalernas värld.

  • Lokal öl med världen i sikte1:47

    Lokal öl med världen i sikte

    Intresset för svensk, småskaligt producerad öl fortsätter att jäsa - inte minst i Västsverige. EFN träffar Mats Wahlström, vd för hantverksbryggeriet Poppels.

  • Så slår Brexit mot Sverige10:02

    Så slår Brexit mot Sverige

    Storbritanniens utträde ur EU närmar sig och med bara ett drygt år kvar presenteras en rapport som visar att över 8 000 svenska jobb hotas. James Nixon och Andreas Hatzigeorgiou kommenterar.

  • Krig och fred inom handeln2:17

    Krig och fred inom handeln

    EU och Japan har kommit överens om ett rekordstort handelsavtal. Samtidigt blandar och ger Donald Trump när det gäller handelsrelationerna.

  • IMF spår starkare tillväxt1:36

    IMF spår starkare tillväxt

    I IMF:s årliga rapport World Economic Outlook står att läsa att världsekonomin beräknas öka 3,9 procent under 2018. Den starka utvecklingen i bland annat euroområdet, Kina och USA ligger bakom prognosen.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 1%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Beijer Ref 7.2%
Modern Times Group 6.7%
Alfa Laval 6.4%
THQ Nordic -2.1%
Billerudkorsnäs -2.1%
Fagerhult -4%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min