Turbulenta tider väntar

Chefsekonom Christina Nyman om 2019

Talmannen kämpar för att få en regering på plats.

Men extraval hotar.

Konjunkturinstitutet har sänkt BNP-tillväxten.

Den prognosticeras växa med 1,3 % istället för 1,9 %.

I Sverige hotas bostadsmarknaden att mattas av ytterligare.

Riksbanken höjer styrräntan för första gången på sju år–

–och flaggar för att fler höjningar väntar.

EU-parlamentsvalet kan påverka Europas ansträngda ekonomi.

Om tre månader ska Storbritannien lämna unionen.

Blir det fred i USA:s handelskrig med Kina–

–eller kommer konflikten att trappas upp?

Hur ska Federal Reserve göra?

Centralbanken har nyss höjt räntan–

–och fått kritik från bland annat Donald Trump.

Ändå spår centralbanken fler höjningar nästa år.

Ett nytt år står för dörren fyllt av konjunkturoro–

–men förstås också av goda möjligheter.

Med oss har vi Christina Nyman. Varmt välkommen.

Vi bad dig ta med dig kristallkulan.

Den har jag i bakfickan.

Gratulerar, du är ny chefsekonom på Handelsbanken.

Blir 2019 året då konjunkturen vänder ner?

Det är det vi har sagt, men det är den stora frågan.

2018 började jättestarkt, men slutade i konjunkturoro.

Nu går vi in med ganska stark underliggande data.

Men det är stor oro på finansiella marknader.

När finansiella marknader oroar sig–

–kan det dra med fundamenta, den starka makrodatan.

Lever vi med en risk att oron blir självuppfyllande?

Det finns en sån risk om börsen faller mycket.

Hushållen blir mer osäkra.

Men det måste ligga nånting annat i botten.

Jag tror att det här delvis är en korrigering.

Det måste ligga nånting mer i botten–

–för att det ska bli en rejäl konjunkturnedgång.

Oron kan vara en signal...

Just nu handlar det ganska mycket om handelsoron–

–och om stora geopolitiska riskerna.

Det har påverkat finansiella marknader mer än många trott.

Det kan påverka hur vi investerar.

Vill man investera när det är stor osäkerhet på börsen–

–och kring regler för handel?

Jätteintressant. KI, där du arbetat en gång–

–justerade ner sin BNP-prognos. Många gör det.

Det låter som om du delar den bedömningen.

Man ska separera vad som är lägre tillväxt–

–jämfört med 2018 som var ett starkt tillväxtår–

–från lägre tillväxt framöver.

KI har ganska låg tillväxtprognos–

–samtidigt som de pratar om högkonjunktur kommande år.

Ekonomin växer tillräckligt–

–för att arbetslösheten inte ska öka.

Jag brukar översätta konjunktur till arbetsmarknad.

När tillväxten är hög stiger sysselsättningen–

–och arbetslösheten sjunker.

Tillväxten kan vara lite svagare–

–men arbetsmarknaden fortfarande stabil.

Men blir tillväxten väldigt svag stiger arbetslösheten.

De flesta är överens om–

–att 2019 blir ett svagare år i tillväxttermer.

Frågan är hur svagt.

Blir det så svagt att vi går in i lågkonjunktur 2020?

Förra gången det vände ner–

–var finanskrisen av historiska mått.

Det är lätt att göra misstaget att tro–

–att det blir lika illa den här gången.

I höst var det tio år sen Lehman Brothers...

Då jobbade jag på Riksbanken. Det var enorma utmaningar.

Det var väldigt speciellt. Att det är just tio år sen gör–

–att vi har pratat mycket om det.

Det var en djup lågkonjunktur–

–och det tog lång tid att återhämta sig.

Då undrar man om vi har nåt liknande framför oss.

Jag tror att vi går in i en svagare konjunktur.

Om det inte blir totalt haveri i handelskonflikten–

–så motsvarar det inte en stor finanskris.

Det kanske mer går att jämföra med början av 2000-talet–

–med IT-kraschen.

Om du inte får rätt, hur rustad står svensk ekonomi?

Vi kritiserar ofta Riksbanken för att inte ha höjt i tid.

Sverige är ett litet öppet land.

Vi är otroligt omvärldsberoende.

Vad som än händer med inhemska faktorer–

–är det i slutändan omvärlden som är viktigast.

Man kan sätta det i relation till andra länder.

Vi har stabila och bra offentliga finanser–

–även om vi inte har nån regering.

Sysselsättningsgraden är hög.

Många har ganska goda inkomster.

Det är högt sparande i ekonomin även för hushåll.

Räntan är jättelåg. Man har precis höjt lite grand.

Penningpolitiken har inte samma möjligheter som tidigare–

–att motverka en kris.

Det måste finanspolitiken gå in och göra.

Men där står vi ganska starka...?

Ja, men problemet är att inte andra länder gör det.

Europa gör inte det och det påverkas vi av.

Det kan ge negativ utveckling för oss.

Hur ser du på södra Europa, Frankrike, Italien–

–beträffande risker det kommande året?

Jag är ganska orolig för populismen.

Det har varit ett tema i flera år.

Det har gått lite upp och ner de senaste två-tre åren.

Demokratin sätts på prov.

Vi har haft goda tider. Sysselsättningen i Europa är hög.

Ändå har vi ett stort missnöje med demokratin–

–och med politiken.

Jag tror att IMF:s chef Christine Lagarde sa–

–att när det är fint väder ska man laga taken.

Nu under högkonjunkturen har man haft möjlighet–

–att göra strukturella reformer–

–och se till att sysselsättningen ökar för svaga grupper.

Det har man inte lyckats med.

Populismen växer i Italien och Frankrike.

Reformagendan känns ganska hotad.

Går man då in i en lågkonjunktur är man sämre rustad.

Om alla länder gör lite som de vill med finanspolitiken...

Det ger nya utmaningar för hela EU-samarbetet.

Oroar man sig för populism och ekonomin försämras...

:..blir det inte bättre.

Oroande. Kan vi få in brexit när vi ändå pratar populism?

Har du nån känsla hur det kan påverka oss 2019?

Det är lite olika för varje dag.

Vi har ganska länge haft synen att vi inte tror–

–att det blir en "no deal"–

–att man står utan avtal och kraschar ut.

Men risken har ökat lite.

Det finns ingen majoritet i parlamentet–

–för att stå utan avtal, men man kan klanta till det.

Vi tänker att det blir nyval eller en ny folkomröstning.

Då går EU med på den demokratiska processen–

–och därmed skjuta på brexit.

Konsekvensen av det för Storbritannien–

–är fortsatt stor osäkerhet.

Det låter som om det finns ett mjuklandningsscenario.

Så tänker vi, men det dämpar tillväxten ett bra tag.

Det låter ändå hoppingivande. Apropå populister...

Den stora populisten Donald Trump i USA.

Han har fortfarande jättemedvind ekonomiskt–

–men orosmolnen blir allt fler.

Hur ser du på världens största ekonomi?

Det är en utmaning att analysera.

Det ser starkt ut och man väntar på att nånting...

Det är finanspolitiska stimulanser–

–som trycker upp tillväxten i år. Nästa år blir den lägre.

Det räcker inte att bibehålla stimulanserna.

De måste ökas för att upprätthålla samma tillväxt.

Tillväxten kommer att mattas av.

Med stigande räntor... Det normala när man tänker på–

–konjunkturcykeln är att man är sent i den.

Då är det svårt att få tag i arbetskraft–

–kapaciteten begränsas och tillväxten begränsas.

Det är lite oroväckande–

–att Trump försöker göra centralbanken till syndabock–

–om nånting går illa.

Det var en höjning i december och hård retorik.

Är det ett allvarligt problem–

–att centralbankernas integritet ifrågasätts?

Är det en oroshärd att ligga vaken över?

Jag som kommer från centralbanksvärlden tycker det.

Den breda forskningen är ganska överens om–

–att det finns ett värde i en självständig centralbank–

–som fattar beslut givet på vad som syns i ekonomin–

–och inte på att bli omvald.

Fed har varit tydlig med att man fattar de beslut–

–som man anser vara bäst för ekonomin.

Riksbanken, som varit så kritiserad för negativ ränta–

–får inte ta emot instruktioner.

Så man är väldigt mån om självständigheten.

De flesta hoppas förstås att den lever vidare.

Jag kallade USA för världens största ekonomi.

Kina konkurrerar förstås om den titeln.

Spänningarna mellan de här två jättarna–

–förblir en jättefråga 2019. Hur ser du på det?

USA och Kina är de som påverkar världsekonomin.

USA påverkas inte så mycket av resten av världen–

–men de påverkar resten av världen. Kina påverkar alla.

USA ser väldigt starkt ut.

I Kina har den ekonomiska aktiviteten gått ner.

Det är en viktig faktor till svagheter i Europa på export.

Man försöker stimulera med stimulanser.

Det är svårt att styra direkt, men det kan stabiliseras.

Men närkampen om världsherraväldet lär fortgå.

Jag ser ingen snar lösning på handelskriget.

Även om man hoppas att pausen och att man förhandlar...

...och kommer nånstans på vägen.

Vi kan bli överraskade av att det lugnar ner sig.

Men jag tror att det håller på ett bra tag till.

Får det negativa spridningseffekter under tiden?

Ska man investera...

När man frågar svenska företag om de ska investera...

Europeisk industri går för fullt–

–men ska man investera vill man vara säker på–

–framtida efterfrågan. Det här skapar osäkerhet.

Apropå framtida förväntansbilder...

Vi pratar mycket om yieldkurvan–

–och om när tio- och tvååringen möts i USA.

Är det nåt du tittar på och oroas över?

När jag började jobba närmare finansiella marknader.

Jag tittade inte lika mycket på det innan dess.

Amerikanska centralbanken i San Francisco–

–har gjort lite mer akademiska papper på det.

Det är en av de säkraste recessionsindikatorerna.

Det kan gå väldigt lång tid–

–efter att den har gått ner på negativt. Den ska vända.

Det räcker inte att den är nere på noll.

Man får väl trots allt erkänna att det är speciellt nu.

Med de stora balansräkningseffekter man har–

–kan det vara svårare–

–att veta exakt om det är samma samband som tidigare.

Du har jobbat både på KI och Riksbanken.

Du kom till Handelsbanken i september.

Vi har pratat mycket om risk.

Fokuserar man mer på risker inom privat banksektor–

–när man är på marknaden, än i dina tidigare roller?

I september i fjol kom jag till Handelsbanken.

Det är klart att man fokuserar på risk på centralbanken.

Centralbanken har ju också finansiell stabilitet.

Då pratar man bara risk.

På de stora institutionerna pratar man mer om–

–sitt huvudscenario – konjunkturutvecklingen.

Då tittar man på vad som har hänt. Var är vi?

Vad kommer att hända det närmaste året?

Sen har man en jämnare utveckling till nåt mer normalt.

På finansiella marknader är man mycket mer fokuserad på–

–när nästa recession kommer.

På det sättet pratar inte de stora konjunkturbedömarna.

Med risk att man missar dem.

Finns det några positivt att blicka fram emot 2019?

Jag hoppas det.

Jag hoppas att handelskonflikten ger sig–

–och att man får nån vettig lösning på brexit–

–ur ett demokratiskt perspektiv.

Och att vi får en regering i Sverige.

Det finns positiva scenarier där amerikansk ekonomi–

–faktiskt har en högre tillväxtpotential än man tror.

Inbromsningen i Kina kanske stannar av–

–och det kommer en ny tillväxtdynamik därifrån.

Så visst finns det chanser.

Om vi avslutar här. Vi får förhoppningsvis en regering.

Bomarknaden är en stor oroshärd eller ödesfråga.

Vad det gäller prisbilden på bostadsmarknaden–

–så har den stabiliserats vad det gäller befintliga hus.

För nyproduktion sjunker priserna fortfarande.

Det kommer att vara stort utbud av bostäder framöver.

Vi räknar med en tydlig inbromsning i själva byggandet.

Det kommer att påverka BNP-tillväxten 2019 och 2020.

Nivån på byggandet ser ut att vara ganska hög–

–jämfört med ett längre historiskt perspektiv.

Men här finns det risker.

Vi har stort behov av bostäder i Sverige.

Men man ska också ha råd att köpa.

Då måste den typen av bostäder byggas.

Det finns risker för ett scenario–

–där man inte får till den matchning som krävs.

Men vi ser en hygglig stabilisering.

Hushållen har bra inkomster, räntan är låg–

–och sysselsättningen ökar.

2019 kommer en riksbanksutredning sent på året.

Vad kan vi vänta oss av den?

Det blir spännande.

Sen vet jag inte hur mycket nytt som kommer ut.

Det kan bli spännande diskussioner ihop med den.

Den sätter igång mycket diskussioner.

Man tittar på Riksbankens mål och medel–

–hur självständigheten ska se ut...

Det kommer upp frågor kring kontanthantering–

–och vad man har för mandat kring valuta.

Det är en väldigt bred utredning. Men det blir spännande–

–med Riksbankens mål och verktyg–

–med tanke på diskussionerna kring minusränta–

–och inflationsmål.

Ett spännande år ligger framför oss.

Stort tack och gott nytt år!

Talmannen kämpar för att få en regering på plats och ett extra val hotar. Konjunkturinstitutet sänker prognosen för BNP-tillväxten. Läget på bostadsmarknaden är ovisst. Riksbanken har höjt räntan för första gången på sju år.

Utrikes väntar ett EU-parlamentsval som kan skaka om Europas anstränga ekonomi. Storbritannien ska lämna EU om tre månader. USA:s handelskonflikt med Kina rullar vidare. Federal Reserve får kritik av president Trump för sin räntepolitik.

Det är turbulenta tider som väntar Sverige och världen. EFN blickar framåt tillsammans med Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

Programledare: Gabriel Mellqvist

  • Hållbarhet gav Kavat fotfästet åter4:04

    Hållbarhet gav Kavat fotfästet åter

    Kavat är ett ekologiskt skoföretag som vill att kunderna ska konsumera mindre. Det kan verka motsägelsefullt men de säljer allt mer. Den årliga tillverkningen har på tio år ökat från 250 000 par skor till 500 000 par.

  • Powell - hök eller duva?0:59

    Powell - hök eller duva?

    Fed har den senaste tiden givit duviga signaler efter en lång hökaktig period. Men vad betyder det egentligen?

  • Roboten som rekryterar utan fördomar3:40

    Roboten som rekryterar utan fördomar

    Det finns nya möjligheter för hur rekryteringar kan gå till. Rekryteringsföretaget TNG och Furhat Robotics har tillsammans tagit fram en rekryteringsrobot, med syfte att göra fördomsfria rekryteringar.

  • Organisk elektronik på frammarsch4:02

    Organisk elektronik på frammarsch

    Det Umeåbaserade företaget Lunalec grundades 2012 av forskare från Linköpings och Umeås universitet. De har tagit fram en ny typ av ljusplattor som skapas med LEC- teknik, som är väldigt tunna, flexibla och användbara på många områden men framförallt inom medicinteknik.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.8%
NASDAQ-100 -2.2%
NASDAQ Composite -2.5%

Vinnare & förlorare

Sagax 0.7%
Balder 0.5%
NCC 0.4%
SSAB -3.7%
Dometic Group -3.9%
THQ Nordic -4.1%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min
  • Så digitaliseras ett produktionsföretag3:26

    Så digitaliseras ett produktionsföretag

    Gallernätstillverkaren Garantell mottog nyligen pris för sin digitaliseringsstrategi i IVA:s företagstävling Smart Industri. På tre år har företaget gått från att producera för lager till helt kundanpassade lösningar.

  • 65 snart ett minne blott1:13

    65 snart ett minne blott

    Diskussionen om pensionssystemets utformning har blivit allt hetare. Nu har riksdagens pensionsgrupp tagit fram ett förslag för hur pensionsåldern ska höjas.

  • Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll13:30

    Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll

    Runt spelbolaget Starbreeze har ett börsdrama utspelats som bland annat gjort tiotusentals småsparare allt annat än glada. Journalisten Max Jedeur-Palmgren har skrivit ett reportage om bolaget.