EFN Råvaror: Då når oljan 80 dollar

Välkommen till EFN Råvaror–

–som i dag uteslutande handlar om olja.

Thina Saltvedt, Nordea. Välkommen hit.

Opec och länder utanför Opec har träffats i Wien.

Vad har kommit ut från mötena som fortsätter även i dag?

Det är ganska blandade signaler från mötena.

Några medlemmar vill dra ner oljeproduktionen–

–med ytterligare 1 %.

Andra medlemmar vill vänta lite–

–innan de bestämmer sig.

Man ser ju att neddragningarna har haft halvbra effekt.

Under sommaren har världens oljelager börjat minska–

–så det har effekt, men vi är långt från de satta målen.

Så här långt går avtalet ut på–

–att Opec ska dra ner oljeproduktionen–

–fram till och med första kvartalet 2018.

Men de flesta inser nog att man inte når målet till dess.

Faran med att upphöra med produktionsneddragningen då–

–är att lagren kommer att öka och priset att sjunka.

På sista tiden har Saudiarabien sagt–

–att man vill basera neddragningarna på export–

–snarare än produktion. Varför vill man det?

Man ser att en del Opecländer har dragit ner produktionen–

–men ökat exporten, då de har en del oljelager stående.

De har också lager på fartyg.

Även om produktionen har dragits ner–

–har man upprätthållit exporten.

Därför kommer det ut lika mycket olja på marknaden.

Och den tillgängliga oljan är viktig för oljepriset–

–och inte hur mycket man drar ned.

Nu vill man få större kontroll på–

–att producenterna inte exporterar för mycket olja–

–så att man får en balans och får upp oljepriset.

Kommer man att se neddragningarna–

–även efter 31 mars nästa år?

De förlänger nog tiden.

Det spännande är om de får med sig Ryssland.

Ryssland är inte med i Opec. De är ett samarbetsland.

Ryssland har varit avgörande för att få till avtalet–

–både politiskt, för att få samarbetet att fungera–

–mellan Saudiarabien och Irak respektive Iran–

–men Saudiarabien och Ryssland är stora producenter–

–och utan Ryssland är det svårt att nå målen.

Att få med Ryssland i ett längre samarbete–

–är viktigt för att klara av det.

Det som har haft störst påverkan på oljepriset i år–

–är ju snarare USA och deras produktion.

Där har antalet aktiva oljeriggar peakat den här veckan.

Vad har det för betydelse och vad händer framöver?

Det antal riggar som hyrs in till skifferproduktionen–

–beror mycket på oljepriset.

Och det amerikanska priset har legat förhållandevis lågt–

–under sommaren. Och när oljepriset faller–

–minskar antalet inhyrda riggar–

–med en eftersläpning på runt 4–5 månader.

Oljeprisets fall i början av sommaren–

–påverkar antalet riggar nu.

Men om Opec lyckas med att dra ner tillräckligt–

–och få bättre marknadsbalans, så lär priset stiga.

Då kommer även antalet inhyrda riggar att öka igen.

Så Opec har en otroligt svår uppgift–

–med att balansera marknaden, då skifferproducenterna–

–är så effektiva och tål relativt låga oljepriser.

De kommer tillbaka när oljepriset når över 50 dollar.

Nu har priset legat runt ungefär 55 dollar för Brentoljan.

Blir det kvar där, och hur nöjda är Opec med det?

De börjar nog bli mer nöjda med priserna vi ser nu.

60 dollar hade nog varit ett bättre pris.

Det är okej för konsumenterna och inte för högt–

–och skulle ge utrymme för investeringar.

Opec är helt enkelt väldigt bekymrade för investeringarna–

–som har minskat med 40 % sen oljeprisets topp 2014.

Det är stora neddragningar–

–men har inte stor påverkan på dagens oljemarknad.

Det hade varit bra om de påverkade nu–

–men effekten kommer först 5–6 år efter investeringarna.

Det man oroar sig för är ju–

–att om det investeras för lite nu–

–så kommer oljeproduktionen runt 2020 eller 2022–

–att bli låg, och ge en våldsam ökning av oljepriset.

Och oljemarknaden vill inte ha priser på 100 dollar fatet.

Nej. Priset har ju med utbud och efterfrågan att göra.

Du har med dig en graf som visar utbud och efterfrågan.

Förklara gärna vad det är vi ser.

Den här grafen visar–

–utbudet av olja, och efterfrågan.

Det vi ser 2017 är att Opecs neddragning börjar få effekt.

De blå staplarna visar neddragningen i lagren.

Opec vill dra ner på de enorma lagren–

–som har byggts upp då Opec inte drog ner produktionen.

Men utmaningen nu är att om man inte fortsätter–

–att dra ner på produktionen efter första kvartalet 2018–

–lär skifferproducenterna återvända till marknaden.

Då kommer lagren att öka igen.

Dessutom har Libyen och Nigeria lyckats öka produktionen–

–väldigt mycket i år, vilket bidrar till lagerökningen.

Om Opec ska lyckas minska på lagren–

–måste de förlänga dagens avtal.

Det får vi kanske inte svar på förrän vid novembermötet.

Vad tror du? Har vi ett oljepris på 60 dollar framöver?

Din branschkollega Torben Kjus på DNB–

–tror på 75 dollar om två år.

Först 60, sen 65 dollar. Vad tror du?

Om Opec fortsätter med neddragningarna...

Efterfrågan har ju ökat kraftigt under 2017–

–då oljepriset är lågt. Den har ökat mycket mer än väntat.

Bland annat har man i Europa och USA–

–nu börjat köpa stora suvar igen.

Även om man i USA har effektiviserat bränsleförbrukningen–

–så köper man större bilar–

–och efterfrågan på olja ökar mer än väntat.

Vi tror att priset ligger på 56 dollar i snitt för Q4.

Men det kan börja närma sig 60 i slutet av året.

Om ett par år är jag rädd för att det kan bli–

–ett rejält uppsving i oljepriset–

–då investeringarna har varit låga.

Det blir stor press i marknaden–

–så runt 2020 tror jag på cirka 80 dollar per fat.

Om det blir en rejäl rekyl.

Om man ser på längre sikt–

–med Parisavtalet och elbilsboomen som är på gång–

–när får vi en kraftig minskning i efterfrågan på olja?

Jag är väldigt positiv till teknikutvecklingen–

–och tror att klimatavtalet får bra effekt.

Vi når nog en topp i efterfrågan före 2030–

–före slutet av nästa decennium.

Då kommer efterfrågan sakta men säkert att börja avta.

Vi ser ju nu att länder som Kina–

–vill förbjuda försäljning av bensin- och dieselbilar.

Och Storbritannien och Norge har ju sagt detsamma.

Norge har tänkt börja redan 2025.

Efterhand ger det starkare signaler till marknaden.

Vi ser att produktionskostnaden för sol- och vindenergi–

–faller mycket kraftigt, så jag tror att den förändring–

–som vi börjar se i transportmarknaden–

–kommer att få mycket större effekt från 2020 till 2025.

Det kommer att märkas även på oljemarknaden–

–och efterhand på priset.

Så mot mitten av nästa decennium–

–får vi nog effekter på priserna, som gradvis lär falla–

–då efterfrågan börjar avta.

Tack så mycket.

Oljan kommer handlas till i genomsnitt 56 dollar per fat under fjärde kvartalet i år. Det är prognosen från Thina Saltvedt, chefsanalytiker för olja och makro på Nordea.

Vid slutet av året räknar hon med att priset kan nå 60 dollar för att sedan långsamt fortsätta resan upp mot 80 dollar.

På längre sikt räknar Saltvedt med att en efterfrågetopp för olja nås någon gång före 2030.

På kortare sikt är det fortsatt Opecs produktionsbegränsningar som är i fokus samt Opecs förhållande till Ryssland. Även USA och skifferproducenterna där är något som har stor påverkan på oljepriset.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.2%
NASDAQ-100 0.3%
NASDAQ Composite 0.4%

Vinnare & förlorare

Ericsson 7.7%
Volvo 7.1%
Intrum Justitia 5.1%
Axis -1.5%
Assa Abloy -2.5%
Husqvarna -2.9%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min
  • Silberstein: Välfärdsstaten blir en valfråga5:30

    Silberstein: Välfärdsstaten blir en valfråga

    Under Moderaternas senaste stämma fanns välfärdsstaten i fokus. Flera förslag som presenterades syftade till att begränsa tillgången till välfärden för vissa grupper. Margit Silberstein kommenterar läget i välfärdspolitiken.

  • Xi Jinpings tid långt ifrån över5:36

    Xi Jinpings tid långt ifrån över

    I veckan startar den kinesiska partikongressen, då president Xi Jinping väntas bli ännu mäktigare än tidigare. Ekonomiprofessorn Hubert Fromlet kommenterar tillsammans med Petra Bergman.

  • May under press att komma vidare med Brexit6:47

    May under press att komma vidare med Brexit

    Theresa May är i Bryssel för att tala med EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och EU:s chefsförhandlare Michel Barnier. Katrine Marçal kommenterar den senaste utvecklingen i Brexitförhandlingarna.