EFN förklarar världshandel

Dagens ämne är världshandel, ett område där det pågår mycket just nu.

Johan Schück, är du orolig för utvecklingen i dag?

Det har man anledning att vara.

Det är en ryckig och ojämn utveckling.

Trump lägger på olika restriktioner och handelshinder.

Sen tar han tillbaka dem. Sen ändrar han sig igen.

Vi har i Sverige tagit för givet att vi går mot en friare handel.

Nu ser vi att det inte är så självklart som man kan tro.

Tvärtom. Det pågår nu ett handelskrig mellan USA och Kina.

Är det här isolerat för USA? Det finns väl antihandelsströmningar på många håll?

Ja, men nu är USA den drivande kraften bakom protektionismen i världen.

Det skulle inte vara så här om inte USA hade fått Trump som president.

Han vill så bestämt driva just de här frågorna.

Vi börjar med den principiella frågan: Protektionism mot frihandel.

Vilka är argumenten?

Nu ska vi försöka vara rättvisa. Det är lite svårt.

Skälen för frihandel utvecklades i början av 1800-talet–

–av en av dåtidens framstående ekonomer, David Ricardo, i England. Han skrev:

–Alla gör det de är bäst på. –Ja.

Det betydde att England, den ledande ekonomin, skulle exportera industrivaror.

Ett land som Sverige skulle sälja råvaror i stället. Det var vi då bäst på.

Sen har det här ändrats, men så var det då.

Finns det en oro för att frihandeln skulle befästa den dynamiken–

–så att outvecklade länder bara säljer råvaror? Man utvecklar inte en industri.

Ett argument för protektionism är att man ska skydda sig och inte ha öppen handel.

Länder som är i ett uppbyggnadsskede ska få i gång sina industrier–

–utan att bli utkonkurrerade. Vissa har lyckats med det, som Sydkorea.

Andra har misslyckats, till exempel Argentina. Det är inget självklart recept.

I USA ligger nåt annat bakom protektionismen.

De försöker skydda sin väldigt utvecklade ekonomi mot konkurrens utifrån.

De vill behålla industrier som egentligen är föråldrade.

Men är världshandeln verkligen så viktig? USA klarar sig ganska bra själva.

De är ett utvecklat land som har en väldigt domestik ekonomi.

Ja, det har de. Men det är en väldigt stor ekonomi.

För ett land som Sverige är det viktigt med världshandel.

Vår export, som vi lever på, motsvarar närmare hälften av vår BNP.

Det är allt vi producerar i landet på ett år.

För oss är det väldigt viktigt. För länder i vår omgivning är det också viktigt.

Det betyder även mycket för USA. De har också en stor handel.

Alla är beroende av världshandel, även om de inte inser det.

Kan man illustrera världshandelns betydelse för den globala ekonomin?

Jag ska visa här.

De här kurvorna visar världsekonomins och världshandelns utveckling under tio år–

–sen den djupa finanskrisen 2008 och 2009.

Då gick det dåligt för handeln.

Sen har de här två kurvorna följt varandra väldigt nära de senaste tio åren.

Världshandeln och världens BNP-utveckling, alltså den ökade produktionen–

–har gått hand i hand hela vägen upp här.

Man kan undra hur sambandet kommer att se ut framöver.

Om handeln krymper på grund av de olika handelshindren som Trump sätter upp–

–hur går det då med världens välstånd? Minskar produktionen? Blir vi fattigare?

Global handel är alltså bra för global BNP? Men alla känner sig inte som vinnare.

Den här elefantgrafen fick stor uppmärksamhet för några år sen.

Den visar inkomstökningar här. Vi gör det enkelt. Pengar.

Fattig i vänstra delen och rikare ju längre högerut man kommer.

Vad är det den här grafen visar?

Att den fattiga delen av världen har vunnit på globaliseringen.

Här har vi Kina. De ligger här nånstans. Indien ligger här nånstans.

Det betyder att stora grupper i världen, miljarder människor–

–har fått ett ökat välstånd de senaste 20 åren.

Men vi har också den här gruppen. Här är vi nere vid noll.

Det finns låginkomstgrupper i USA som inte har fått nån standardutveckling alls.

Det är inte konstigt om de är kritiska och vill ha förändring–

–och att Trump kan appellera till dem–

–när det gäller protektionism och att skydda jobben.

Här är det människor som blivit av med sina fabriksjobb, för de har flyttat till Asien.

Så kan det vara. När de har fått ta andra låglönejobb kan de ha fått det sämre.

Detta är ett genomsnitt. Vissa kan hamna under här.

Vi i Sverige är nog mest här–

–så de flesta svenskar är vinnare på den utvecklingen. Vi tycker att den är positiv.

Vi frågade några stockholmare hur de ser på den globala handeln. Det lät så här:

Vi är en värld och måste samarbeta över gränserna hela tiden och lyssna.

Vi ska inte vara en besserwisser som hela tiden säger att vi gör det här bättre.

Ibland är inte den svenska modellen bra.

Bra grejer är att det ökar ekonomin.

Men det blir massor av transport, och det påverkar miljön.

Vi är beroende av varandra, så vi påverkas när nånting annat händer nån annanstans.

Men vi behöver handel för att gå runt. Det är sårbart men samtidigt nödvändigt.

–Det är därför vi har det så bra. –På grund av?

Att vi kan handla med alla.

–Så det finns inget negativt? –Nej, det gör ju inte det.

Till och från, menar du? Export och import? Vapen, till exempel. Minus.

Handelskrig är det negativa.

Så tyckte några stockholmare. I USA har det länge funnits ett motstånd mot frihandel.

Det är inget nytt, utan har funnits under hela USA:s historia.

Men efter andra världskriget har USA verkat för frihandel - ända fram till Trump.

Men det har funnits grupper som har haft en annan åsikt.

Det är nu som de har fått genomslag för sin syn. Trump är en övertygad protektionist.

Men även amerikanerna i botten av snabeln, om uttrycket tillåts–

–är väl beroende av att köpa billiga varor som tillverkats på annat håll?

Absolut. Låglönegrupper i USA är beroende av att handla på Walmart och andra ställen.

Det är importvaror som man kan köpa billigt.

Det håller uppe deras levnadsstandard någorlunda. Det verkar inte ha gått fram.

Vad gäller jobben, så kan man skydda en del med handelshinder. Det har stått i centrum.

Donald Trump verkar ändå övertygad om sin sak.

Han är sen gammalt en protektionist. Det var han innan han kom in i politiken.

Han har drivit de här frågorna väldigt bestämt hela tiden.

Hans föreställningsvärld är lite annorlunda än den många av oss andra har.

Han säger att handelskrig är lätta att vinna–

–och att det är bra med handelskrig.

Vi andra fasar för vad ett sånt kan leda till.

Men har han helt fel?

Många anser att Kina inte alltid betett sig schyst på den internationella arenan.

Där håller jag med. Man kan säga mycket om Kinas sätt att bete sig i världshandeln.

De är öppna vad gäller att få exportera, men inte vad gäller att ta emot utifrån.

Det gäller både handel och investeringar.

De har dessutom brutit mot rätt många regler–

–när det gäller patent, och de försöker ta över andra länders teknik–

–utan att betala för det. Det finns mycket att kritisera Kina för.

Men är det här lösningen på problemet? Det har Trump inte visat än.

Tvärtom har han fått även kineserna–

–att höja sina insatser och sätta in motåtgärder.

Kan man säga nåt om Sverige och Europa? Var hamnar vi i den här globala dispyten?

Trump har även gett sig på Europa.

Han angrep stålexporten på ett tidigt stadium. Där ligger det mycket tullar nu.

Vad som kommer härnäst, men som ännu inte trätt i kraft, är åtgärder mot bilexporten.

Det skulle slå mycket hårdare mot europeiska länder, däribland Sverige–

–som ju exporterar motorfordon till USA.

I värsta fall kan man möta en konjunkturavmattning–

–medan nya handelshinder seglar upp för ett exportberoende Sverige. Oroväckande.

Det är mycket som händer. Vi har brexit, som lär försvåra handeln inom Europa.

Det kan bli en ganska besvärlig situation av detta.

Hur det kommer att sluta vet vi inte. Men orolig har man rätt att vara.

Oroväckande och samtidigt kittlande och viktigt att hålla koll på.

Fortsätt hålla koll på våra sändningar, där vi förklarar ekonomiska begrepp.

Flera av dem ligger ute på efn.se.

Det stormar rejält kring världshandeln just nu. Frihandel ställs mot protektionism och nya tullar och tullhot avlöser varandra. EFN:s Johan Schück förklarar hur den globala handeln ser ut och i vilken riktning den är på väg.

Programledare: Gabriel Mellqvist

  • Svenskt lantbruk stärks i krisen4:47

    Svenskt lantbruk stärks i krisen

    Det svenska lantbruket är en av de branscher som stärks i coronakrisens spår. På Fors Säteri i Floda märktes en trend redan innan pandemin slog till.

  • Jämtland bäst på elavfall1:17

    Jämtland bäst på elavfall

    Danskt kloakvatten i Öresund. Modeskatt för att minska skadliga ämnen. Franska nya bilvågen. Sval skyddsmask från klädjätte.

  • Så fungerar WTO1:38

    Så fungerar WTO

    WTO skulle ha genomfört årets ministerkonferens 8-11 juni i Kazakstan, men coronakrisen sätter käppar i hjulet. Trots att organisationen firar 25 år i år måste mötet skjutas på framtiden. Men vad sysslar de med egentligen? EFN berättar mer.

  • Militärflyg hjälper flygplatsen i coronatider4:21

    Militärflyg hjälper flygplatsen i coronatider

    Det är tuffa tider för de svenska flygplatserna när antal flygningar minskat drastiskt. För att fortfarande hålla verksamheten igång har flygplatsen Fyrstad i Trollhättan fått hjälp av militären.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.1%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Pandox 8.1%
Nordea 5.1%
Hexpol 5.1%
Getinge -3.2%
Embracer -3.4%
Stillfront Group -4%
Uppdaterad tis 17:35
Fördröjning 15 min