EFN förklarar tillväxt

Vi ska prata om tillväxt.

Det är den samlade ökningen i varor och tjänster–

–som produceras i ett land under ett år. Det mäts i BNP.

Men tillväxt kan vara kontroversiellt.

Johan Schück, varför är det viktigt med tillväxt?

Om man ser på det gamla bondesamhället–

–där människor levde i armod och ingen fick det bättre–

–så förstår man varför.

Man förstår att det var nåt fantastiskt som hände–

–när industrierna och den nya tekniken kom.

Man kunde lämna det gamla bakom sig.

Kan du exemplifiera dynamiken–

–mellan tillväxt och tidsperspektivet?

Det spelar ganska stor roll för utväxlingen.

Ja, verkligen. Vi har ritat upp det här på tavlan.

Om vi har en långsam tillväxt i ekonomin, som är 1 %–

–så tar det 70 år att få en fördubbling av hela ekonomin.

Om man tänker sig att man börjar från en rätt låg nivå–

–så får man det ändå betydligt bättre på de här 70 åren.

Är principen samma på mitt sparkonto som med BNP?

Om jag har 1 % ränta tar det 70 år att dubbla?

Ja, ränta på ränta-principen gäller vid tillväxt.

Man lägger på lite extra varje år.

Det betyder också att man ser att kurvan lutar uppåt.

Om vi har 2 % tillväxt går det mycket snabbare.

Då tar det bara 36 år för ekonomin att fördubblas.

Det är stor skillnad mellan att ha 1 eller 2 % tillväxt–

–om man ser under en lång period.

Enstaka år är det inte så viktigt–

–men genomsnittligt under lång tid spelar det stor roll.

Det gäller ännu mer om man får upp tillväxttakten mer–

–som här, om vi talar om 3 %.

Då tar det 23 år att komma till en fördubbling.

Var det så här när Sverige växte och blev välmående?

Ja.

Sverige var, jämte Japan, det land som växte snabbast–

–under en hundraårsperiod mellan 1870 till 1970.

Vi började som ett fattigt land–

–men sen kom vi upp bland de rikaste.

Om vi tar Sverige i dag, och de senaste 50 åren–

–har man samma snabba höga takt?

I dag låter det inte som att 3 % går att ta för givet.

Man kan säga–

–att utvecklade länder inte kan ha så hög tillväxttakt.

När man har kommit upp till länderna i fronten–

–har man inte "upphinningen", då man hinner upp andra.

Då kan det gå snabbare.

Sen har vi haft kriser i ekonomin också.

De senaste 50 åren har det inte alltid gått lika snabbt.

Men de senaste 25 åren har varit lyckade för svensk del.

Vi har haft en årlig ökning av levnadsstandarden–

–genom höjda reallöner, som andra länder inte har.

Man kan alltså klara sig med begränsad tillväxt.

Du var inne på tekniska framsteg och moderniseringar.

Vad är det egentligen som skapar tillväxt i grunden?

Det finns två komponenter, förklaringar, som hänger ihop.

Den ena är hur mycket vi arbetar, alltså antalet timmar.

Om fler är sysselsatta, så bidrar det till tillväxten.

Så inte bara fler timmar, utan fler gubbar och gummor.

Just det. Om man når en högre sysselsättningsnivå–

–och färre är arbetslösa, så får man bättre tillväxt.

Men det som i längden betyder mer...

Vi kan inte bara jobba och jobba–

–utan vi måste arbeta på ett smartare sätt.

Vi måste ha bättre kunskaper i vårt arbete.

Det måste komma uppfinningar och tekniska framsteg–

–som gör att ekonomin lyfter.

Det ger ökad produktivitet.

Vi gör mer per timme.

Det gäller genom att vi har bättre teknik–

–eller bättre organisation.

Det finns många sätt att åstadkomma det på.

Bättre utbildade människor åstadkommer mer.

Apropå att utvecklingen kan snabba på av sig själv–

–och att BNP-ökningar kan gå väldigt fort–

–så ska du få illustrera det med det här schackbrädet.

Det finns en gammal kinesisk sägen.

En bonde skulle ro till en härskare i Kina.

Han fick frågan: "Hur mycket vill du ha?"

"Jag vill ha ett risgryn på den första schackrutan."

"Sen vill jag dubbla till två risgryn på nästa ruta."

"Sen vill jag dubbla det igen på rutan därpå."

Det var inga problem, tyckte härskaren och sa ja.

Sen fick han se vad det betydde.

Om man sätter en här–

–och så sätter man två här, och så dubblar man det–

–så blir det fyra, åtta, sexton och så vidare.

Det rusar i väg.

När man nått andra änden på brädet–

–så visar det sig att Kinas risskörd inte räckte till.

Man kan tänka sig vilken hög det blev ovanpå brädet.

Det visar att vi inte kan ha tillväxt i all oändlighet.

Vi fortsätter dubbla tills allt är slut.

Det vore orimligt.

Naturens resurser kan inte räcka till vad som helst.

Det finns olika begränsningar.

Jag minns ett citat från ekonomen Kenneth Boulding.

För att tro på obegränsad tillväxt på en begränsad planet–

–så måste man antingen vara idiot eller nationalekonom.

Det är lite elakt, men samtidigt hade han ganska rätt.

Ett intressant och talande citat.

Vi gick ut och tog tempen–

–på vad vanliga människor tycker om tillväxten.

Ekonomisk tillväxt. Då tänker jag på växande kapital.

Ekonomisk framgång för företag. Det skulle jag säga.

Jag skulle säga att tillväxt är bra.

Jag kommer från en liten by, Åre. Där är tillväxt bra.

Det får inte dö, utan det ska bli större och större.

Men med för hög tillväxt–

–vet man inte vad man ska göra med allt.

Krympande ekonomi är inte så bra. Då måste man...

...skära ner på allting. Det låter negativt.

Tillväxt låter positivt för mig.

Det måste vara en hållbar tillväxt–

–så att tillväxten är i balans med natur och klimat.

Samtidigt har länder med tillväxt fått ett ökat välstånd–

–medan de som inte haft tillväxt inte har fått det än.

Jaha. Johan, vad säger du om det där?

Kan man hoppas på evig tillväxt–

–eller är det nåt vi ska slå ur hågen?

Jag tycker att man kan förena tillväxt–

–med krav på miljö och klimat–

–som ju är den viktigaste frågan just nu.

Det här är inte enkelt–

–för det handlar om att undvika tillväxt av det slag–

–som vi inte ska ha och som skadar i längden.

Vi måste utnyttja tekniska framsteg–

–som drar åt det håll vi vill.

Självklart är vindkraft bättre, till exempel–

–som tillväxtgrund än vad kol eller olja är.

Det är ett bra exempel.

Det går, tror jag, att få en tillväxt–

–som grundar sig på rätt saker.

Sen kan man också säga–

–att slöseri och ineffektivitet–

–varken är bra för ekonomi eller för miljö och klimat.

Det här drar också åt samma håll.

Om vi pratar om kontroverser och olika synsätt...

Kan man få in fördelningspolitik i det här?

Är det viktigt att många delar på kakan när den växer?

Ja, en tillväxt som inte når så många är inte mycket värd.

Varför? Spelar det nån roll? Varför är det ett problem?

Om man vill ha ett högre välstånd–

–så spelar det ju väldigt stor roll.

I USA har tillväxten hamnat hos den rikaste tiondelen.

Andra människor känner att de inte har fått det bättre.

Då har man ingen bra tillväxt.

Om man, som i Sverige, fått en levnadsstandardökning–

–så är man på rätt spår, trots ökade klyftor här också.

Om man tar ett filosofiskt grepp på det...

Du gillar tillväxt och vill se fortsatt tillväxt.

Har vi det alltså inte tillräckligt bra i dag?

Jag vill ha en inkluderande tillväxt–

–där människor får delaktighet.

Sen tror jag också–

–att vi behöver en tillväxt som går till rätt saker.

Behovet av ökad varukonsumtion är inte så jättestort.

Däremot är välfärdsbehovet stort i Sverige–

–liksom i andra rika länder.

Jag tänker på bättre skola, sjukvård och äldrevård.

De uppgifterna har vi framför oss.

Utan resurser som växer är det svårt att rå på det här.

Ja. - Vi ska också växa vidare i EFN förklarar–

–genom att fortsätta ge oss på ekonomiska begrepp–

–och funderingar.

Tack så mycket. - Och tack så mycket, Johan Schück.

I andra avsnittet av programserien EFN förklarar är centralordet tillväxt. Begreppet kan kort förklaras som den samlade ökningen av varor och tjänster som produceras i ett land under ett år, men bakom det enkla finns kontroversen.

För att förklara tar Johan Schück upp två saker som driver tillväxt: sysselsättningsgrad och produktivitet. Han visar tidsperspektiv på BNP och illustrerar ett tillväxtproblem med hjälp av ett schackbräde. Dessutom får vi höra vad folk på stan tänker när de hör begreppet.

Programledare: Gabriel Mellqvist

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.2%
NASDAQ-100 0.7%
NASDAQ Composite 0.7%

Vinnare & förlorare

FastPartner 3.1%
Atrium Ljungberg 2.1%
Ericsson 1.9%
Billerudkorsnäs -2.4%
Kindred Group -2.5%
Hennes & Mauritz -3.9%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min
  • Johnson får kalla handen från EU1:19

    Johnson får kalla handen från EU

    Boris Johnson är favoriten till att ta över som brittisk premiärminister. Som sådan vill han sätta hårt mot hårt när det gäller Brexitförhandlingarna med EU.

  • Vem vann på spelregleringen?3:48

    Vem vann på spelregleringen?

    Vid årsskiftet trädde en lagstiftning för bettingbolag i kraft i Sverige. Efter det har bland annat de stora bettingbolagens spelöverskott sjunkit.

  • 65 snart ett minne blott1:13

    65 snart ett minne blott

    Diskussionen om pensionssystemets utformning har blivit allt hetare. Nu har riksdagens pensionsgrupp tagit fram ett förslag för hur pensionsåldern ska höjas.

  • Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll13:30

    Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll

    Runt spelbolaget Starbreeze har ett börsdrama utspelats som bland annat gjort tiotusentals småsparare allt annat än glada. Journalisten Max Jedeur-Palmgren har skrivit ett reportage om bolaget.