EFN förklarar skatter

Dagens ämne är skatter, en alltid lika aktuell fråga.

Vid årsskiftet är det tänkt att värnskatten ska avskaffas.

Det finns också önskemål om en bredare skattereform.

Men, Johan Schück, varför är skatter nödvändiga över huvud taget?

Alla organiserade samhällen genom historien har haft skatter.

I Bibeln står det att kejsar Augustus–

–beslöt att hela världen skulle skattskrivas.

Det var för 2 000 år sen – om det nu verkligen var så.

I början handlade om att betala–

–för att man skulle ha statens grundläggande funktioner:

Militären, domstolar – det vi kallar nattväktarstaten.

Alltså de regler som innebär att vi har en fungerande statsmakt och överhet.

Sen har vi fått ett välfärdssamhälle i Sverige och andra länder–

–och det drar ju mycket pengar och måste också finansieras.

Nödvändiga alltså, men man kan diskutera hur mycket man vill ha...

Skatter är sällan populära.

Hur gör man för att skatter ska fungera bättre och skapa mindre missnöje?

Jag tänker på Benjamin Franklin–

–en av fäderna till den amerikanska revolutionen–

–som ledde till att USA blev självständigt i slutet av 1700-talet. Han sa:

Så Franklin ville ha arvsskatt?

Han tyckte väl att det var roligare att bli beskattad när han inte levde.

Då skulle han ju slippa uppleva det–

–men även han förstod nog att det behövdes skatter.

Det är ju inte bara en ekonomisk fråga, utan även en politisk.

Det är en vattendelare mellan vänster och höger i Sverige.

Skattenivån har ju alltid varit en stridsfråga och lär så förbli.

Det handlar ju om hur mycket det offentliga ska sköta–

–och vad som ska vara privat och hur mycket vi ska få behålla av inkomsterna.

Den här frågan kommer alltid att vara politisk–

–men samtidigt är den också ekonomisk.

Man kan komma överens om att det behövs ett bra skattesystem.

Sen kan man ha olika åsikter om nivån på skattesatsen.

När Löfvén är utomlands brukar han skämta om–

–att Skattemyndigheten är populär i Sverige–

–vilket inte är självklart överallt.

Det är positivt att skatteförvaltningen i Sverige fungerar bra.

Vi har även haft ett skattesystem som har fungerat bra.

Det fungerar nog sämre nu än när det var nytt.

1990 tillkom vårt nuvarande skattesystem–

–som jag och många andra anser borde reformeras ytterligare.

Vi ska återkomma till frågan om reformering.

Vi frågade några stockholmare vilka skatter de tycker är minst nödvändiga.

All skatt är bra. Man betalar skatt för att få tillbaka det.

Sjukvården, samhället, arbetslösa...

Kyrkoskatten – absolut. Det är alldeles för mycket pengar varje månad.

Jag tror inte att nån skatt är onödig.

–Du tror på skatter? –Ja, så som de är.

Det är viktigt att man betalar skatt, men det ska användas till rätt saker.

Ibland arbetar politikerna väldigt samhällsfrånvänt.

Det finns många saker som borde finnas med i deras planering–

–som de inte tar tag i.

Ja, att pensionärer betalar mer. Vi får ju inga jobbavdrag.

Bara för att vi har jobbat!

Bensinskatten. Man betalar ju ändå vägskatt...och tull.

Bostadsskatten – när man säljer förlorar man mycket pengar. Det känns elakt.

Det är lite förvånande att ingen nämnde den aktuella värnskatten.

Vi ska prata om Lafferkurvan, som handlar om–

–hur mycket man får ut av de betalade skattepengarna.

Men först – vem var Laffer?

Arthur Laffer är en amerikansk ekonom. Och Lafferkurvan kom på 1970-talet.

Det var vid ett möte som han hade–

–med några av president Gerald Fords rådgivare.

Då ritade han upp kurvan på en servett på en restaurang–

–och sen kom den att bli väldigt känd. Jag ska visa hur det fungerar.

Den här kurvan kan man tycka är ganska enkel.

Om vi börjar här nere där skatten är noll procent.

Då får staten inga inkomster alls. Det är egentligen rätt självklart.

Här borta skulle man ta ut 100 % i skatt. Då skulle alla inkomster gå till staten.

Enligt det här resonemanget skulle staten inte få några inkomster alls.

Folk vill ju inte jobba om de inte får behålla nånting.

Vad är det då för mening...? Då gör man nåt annat i stället.

Här nere blir statens inkomster noll, liksom där borta.

Men här uppe, på toppen av Lafferkurvan får staten väldigt mycket inkomster.

Här får staten mesta möjliga inkomster från skatt.

Problemet är att vi inte vet vilken procentsats det är.

Nej, det är ett frågetecken här. Det är inte alls självklart.

Det är väl det viktigaste med kurvan.

Ytterpunkterna är ganska givna, men var är vi här...?

Många ekonomer tror att det är ungefär 50 % eller nåt sånt.

Om man får behålla hälften av det man tjänar efter skatt–

–och staten tar den andra halvan så hamnar man på toppen av kurvan.

Då har man alltså bibehållit incitamentet att arbeta mer–

–men samtidigt får staten stora intäkter.

Det var tanken bakom skattereformen 1990, att det skulle vara just så–

–men därefter införde värnskatten som lade på ytterligare skatt för höginkomsttagare.

Då tror många ekonomer att man hamnar nånstans här nere–

–vilket gör att staten inte tjänar på värnskatten.

Man får inte in mer pengar än vad man ändå skulle ha fått–

–därför att folk jobbar mindre.

På lång sikt tror många ekonomer att det vore gratis att slopa värnskatten.

Som motargument kan man hävda att folk får högre lön av andra orsaker.

Man kanske vill ha nya utmaningar eller får chefspositioner–

–och då kliver man upp i lön.

Kan man nyansera frågan–

–eller är det säkert att värnskatten betalar sig själv?

Det får vi se nu när den ska avskaffas, men det ligger säkert något i det.

Om det gör det fullt ut får man se i efterhand.

Man ska minnas att när värnskatten kom så sa man att det var tillfälligt.

Sverige hade varit i ekonomisk kris och den dåvarande regeringen ansåg–

–att de högsta inkomsttagarna skulle hjälpa till ytterligare–

–för att man skulle sanera de offentliga finanserna.

Saneringen är sen länge avklarad, men värnskatten har blivit kvar.

Laffer tog fram den här teorin på 1970-talet–

–men dynamiken i sig är väl mycket äldre än så?

Ja, det här är ju känt sen urminnes tider.

Ibland citerar man en fransk finansminister på 1600-talet – Colbert.

Han var medarbetare till Ludvig XIV. Han sa:

Det är egentligen samma idé.

Man försöker ta ut så mycket skatt det går utan att skada ekonomin.

Det är vad Lafferkurvan går ut på också.

Det svåra är inte teorin, utan praktiken. Hur gör man det här egentligen...?

Om man ska ta ut så mycket som möjligt med så lite kackel som möjligt–

–krävs det då en större skattereform för att det ska vara möjligt och effektivt?

Jag tror att det är dags för en ny skattereform.

Det har skett så många förändringar i skattesystemet–

–sen den förra reformen gjordes så det har blivit ett virrvarr.

Är det realistisk att det kan ske den här mandatperioden?

Det är jag mer tveksam till.

Det finns nog ingen större enighet om vad man vill med en skattereform–

–bland de som skulle utforma den.

Det gör att det kanske får bli delreformer igen.

Annars stannar ju allting upp.

Slopandet av värnskatten är en sån delreform.

Grön skatteväxling, som också finns i regeringens program är en annan reform.

Bostadsbeskattningen är annars ett område där det finns goda skäl till förändringar–

–gällande ränteavdragen och hur fastighetsbeskattningen ska se ut.

Om man vill ha en väl fungerande bostadsmarknad, vilket ju är angeläget–

–så bör man inte behålla de regler vi har i dag.

Den politiska verkligheten gör att deljusteringar är lättare–

–än övergripande reformer.

Men det finns de som anser att stora reformer också är riskabla.

Det blir alltid konsekvenser av stora förändringar. Hur ser du på den dynamiken?

Så är det. Allt kan ju inte förutses, men en fördel med stora skattereformer är–

–att man inte bara får vinnare och förlorare.

Väldigt många kan känna att de har tjänat på nånting–

–men ändå fått betala i en annan ände.

På det här sättet kan man få en ny ordning som de flesta kan vara nöjda med–

–i stället för den polariserade debatt man ofta får vid en förändring.

Om man gör en liten justering kan man alltid peka ut en förlorare–

–som är missnöjd med den förändringen jämfört med att göra ett helt nytt omtag.

Ja precis, och dessutom handlar det om att få ett system–

–som gör att ekonomin fungerar bättre. Det kräver ofta flera förändringar.

Sen måste man även hitta en finansiering–

–om man ska behålla samma skattenivå som man redan har.

Det handlar om att omfördela skattetrycket mellan olika delar av skatterna.

Oavsett hur det blir med skattereformer i Sverige–

–så hoppas vi att du har lärt dig lite av att titta.

Botanisera gärna vidare bland våra övriga sändningar på EFN.se

Skatter är både en ekonomisk och politisk fråga. EFN:s Johan Schück förklarar varför skatter är nödvändiga i en utvecklad ekonomi och för välfärden. Han berättar om den berömda Lafferkurvan, som visar förhållandet mellan skattesatsen och statens inkomster. Dessutom pratar han om avskaffandet av värnskatten och andra svenska skattereformer.

EFN har även frågat stockholmarna vad de tycker om skatter.

Programledare: Gabriel Mellqvist

  • Svenskt lantbruk stärks i krisen4:47

    Svenskt lantbruk stärks i krisen

    Det svenska lantbruket är en av de branscher som stärks i coronakrisens spår. På Fors Säteri i Floda märktes en trend redan innan pandemin slog till.

  • Jämtland bäst på elavfall1:17

    Jämtland bäst på elavfall

    Danskt kloakvatten i Öresund. Modeskatt för att minska skadliga ämnen. Franska nya bilvågen. Sval skyddsmask från klädjätte.

  • Så fungerar WTO1:38

    Så fungerar WTO

    WTO skulle ha genomfört årets ministerkonferens 8-11 juni i Kazakstan, men coronakrisen sätter käppar i hjulet. Trots att organisationen firar 25 år i år måste mötet skjutas på framtiden. Men vad sysslar de med egentligen? EFN berättar mer.

  • Militärflyg hjälper flygplatsen i coronatider4:21

    Militärflyg hjälper flygplatsen i coronatider

    Det är tuffa tider för de svenska flygplatserna när antal flygningar minskat drastiskt. För att fortfarande hålla verksamheten igång har flygplatsen Fyrstad i Trollhättan fått hjälp av militären.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.1%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Pandox 8.1%
Nordea 5.1%
Hexpol 5.1%
Getinge -3.2%
Embracer -3.4%
Stillfront Group -4%
Uppdaterad tis 17:35
Fördröjning 15 min