EFN förklarar ränta

Vi ska tala om räntor, nåt som berör mångas privatekonomi.

Johan Schück. Behövs räntor alls?

Är räntor otvetydigt ett måste?

Alla tycker inte det. Olika åsikter finns.

Ränta är priset på pengar.

Utan pris på pengar kan man använda dem hur som helst.

Då blir det nog inte ett effektivt användande.

Dåliga investeringar skulle inte kosta nåt.

Jag tycker att ränta behövs, men alla instämmer nog inte.

Historiskt har uppfattningarna om det skiljt sig åt.

Ränta var illa ansett en gång i tiden.

Ja, den gamle grekiske filosofen Aristoteles sa:

Han tyckte att räntan var förkastlig-

-och inte borde få förekomma. Sen blev det viktigt-

-i flera religioner, både i kristendom och islam.

Det synsättet levde kvar under lång tid.

Den kritiken har väl tynat bort?

I dag är väl ränta accepterat i de flesta läger?

Ja, redan i medeltidens Italien uppstod ett bankväsende-

-liknande dagens. Då hittade man olika knep-

-för att gå runt ränteförbudet.

Sen har man fortsatt med ränta-

-utan att ens behöva gå runt...

Men i islam finns ännu synsättet-

-att man inte vill ha ränta. De har banker utan ränta.

Räntor berör många. Varför är det så viktigt?

Räntan berör oss på många sätt.

Vi har boräntor, sparräntor-

-i de fall där de förekommer. Räntan finns-

-i vår tillvaro. Men räntan styr också ekonomin.

Riksbanken behöver den för att hålla ner inflationen.

Och marknadsräntor.

Stora kapitalmarknader där räntorna går upp och ner.

Både privat– och samhällsekonomin påverkas.

Ja, ränta finns överallt. En central del-

-av den moderna ekonomin.

Hur ska man hitta rätt nivå på räntan?

Ekonomen Knut Wicksell-

-ett av de stora namnen bland svenska ekonomer-

-myntade begreppet den naturliga räntan.

Enligt honom borde räntan sättas av Riksbanken-

-och bankerna, så att den motsvarade avkastningen-

-från investeringar i företag: den naturliga räntan.

Det borde vara vägledande för räntesättningen, tyckte han.

Den idén har diskuterats mycket, men följs inte i dag.

Riksbankens ränta ligger numera väsentligt lägre-

-än vad som skulle kunna vara den naturliga räntan.

Har Riksbanken kopplats loss från stjärnan Knut Wicksell?

Ja, ett inflationsmål finns, som styr...

Sen början av 90–talet när kronan började flyta-

-har vårt inflationsmål legat på 2 %.

På senare år har det varit svårt-

-att få inflationen att stiga till 2 %. Tidigare-

-var det svårt att få den att sjunka till 2 %.

Därför har Riksbankens räntesättning blivit en annan-

-än den naturliga räntan.

Är det därför räntan ligger på minus eller noll-

-på många håll i världen? Bristen på inflation?

Ja, det är inget unikt för Sverige.

Låga räntor och låg inflation finns på många håll.

Diskussioner har förts-

-om skälet till den låga inflationen.

Det finns två skäl. Import och konkurrens-

-från lågprisländer som ger prispress nedåt.

Och den tekniska utvecklingen ger billigare produkter.

Och lönerna stiger inte mycket, tidigare var de-

-drivkraften bakom inflationen.

Nu stiger lönerna långsamt, eftersom fackföreningarna-

-och deras medlemmar är rädda om jobben.

Så Riksbanken har inte misslyckats med sin uppgift?

Nej, det är fel att bara skylla på den.

Förutsättningarna är svåra i dag.

Diskussioner förs alltid om Riksbanken gjort exakt rätt-

-det finns det alltid åsikter om.

Riksbanken sänker inte bara styrräntan-

-men försöker även driva ner marknadsräntorna-

-liksom flera andra centralbanker.

Skälet är att de vill påverka räntorna-

-för näringslivets företag, och hushållens bostadsräntor.

Då behövs en bredare påverkan än bara genom reporäntan.

Då köper Riksbanken obligationer-

-och får ner räntan den vägen.

Om det är framgångsrikt har diskuterats.

Men det har fått stor inverkan och Riksbanken har i dag-

-en stor andel av Sveriges statsobligationer.

Hur påverkas vanligt folk? Statsobligationsköpen-

-och den extremt låga räntan.

Låntagarna har fått väldigt låga räntor.

Synpunkter finns alltid på bankernas räntemarginaler-

-men bostadsräntorna är väldigt låga.

Och spararna får ingen ränta alls-

-eller en väldigt låg ränta på sitt sparande.

Effekten kommer på båda håll.

Urholkas den berömda "ränta på ränta"–effekten på sikt-

-om man inte får nån avkastning?

Utan ränta får man ingen ränta på ränta.

Räntenivån spelar stor roll för en kraftig utväxling.

Albert Einstein talade om ränta på ränta-

-som världens åttonde underverk. Kraften som uppstår-

-när pengarna får föröka sig ovanpå varann.

Men då krävs högre räntor.

1, 2 eller 3 % ränta gör en enorm skillnad.

3 % ger en helt annan utväxling än 1 %.

Siffran 500 % förs ibland fram som en historisk anekdot.

Du minns det säkert. Vad hände och när var det?

På hösten 1992 var det en del av försvaret-

-av den fasta kronkursen.

Sverige var i en djup ekonomisk kris i början av 90–talet.

Kronan var kopplad till Europas övriga valutor-

-och Riksbanken försökte försvara kronkursen.

Det gick dåligt. Kronan utsattes för ett enormt tryck.

För att skrämma bort spekulanterna-

-höjde Riksbanken räntan till 500 %.

Inte långvarigt och inte heller framgångsrikt.

Kronan föll två månader efteråt-

-och då infördes flytande växelkurs.

Minns du hur det togs emot då? En abnorm händelse.

En chock och jobbigt för alla som skulle göra nåt-

-med sin egen ekonomi. Jag skulle sälja en bostadsrätt-

-och hur jobbigt det var glömmer jag inte.

Allt jag förlorade på grund av det.

För alla som var med har det nog satt djupa spår.

Vi har talat om räntor som förknippas med penningpolitik.

I andra avsnitt har vi diskuterat finanspolitik, tillväxt-

-konjunktur och arbetsmarknad.

Tack så mycket.

Ränta är något som på ett eller annat sätt berör oss alla. Men behövs räntor och hur fungerar det egentligen? Det handlar EFN förklarar om.

Johan Schück förklarar att ränta brukar betraktas som priset på pengar. Men det betyder inte att det är okontroversiellt, det har funnits kritik mot ränta ända sedan Aristoteles tid.

Andra begrepp som berörs är ränta på ränta-effekten, den naturliga räntan och sambanden mellan ränta, inflation och valutakurs.

Programledare: Gabriel Mellqvist

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.1%
NASDAQ-100 0.3%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Beijer Ref 7.3%
Evolution Gaming Group 6%
Tele2 2.9%
Kindred Group -3.2%
Husqvarna -3.9%
Wallenstam -4.7%
Uppdaterad tis 16:00
Fördröjning 15 min