EFN förklarar pension

Nu ska vi tala om pensioner, nåt som säkert oroar många.

En del undrar hur mycket de ska få som äldre–

–medan andra undrar hur mycket de yrkesverksamma ska behöva betala.

Är den frågan ständigt aktuell eller är den särskilt brännande nu?

Den har blivit högaktuell.

Vi har en förskjutning i demografin, befolkningens ålderssammansättning.

Allt fler blir äldre och ska ha pension.

Den yrkesverksamma gruppen som ska betala för det här ökar inte lika mycket.

Det betyder att nånting måste ge sig.

Som systemet fungerar blir det lägre pensioner än det hade varit annars.

Det känns för pensionärerna.

En farhåga är att det låga ränteläget kan påverka pensionssystemet.

Varför är det en viktig faktor?

Delar av pensionssystemet är beroende av avkastningen på pensionskapitalet.

En del av pensionerna, till exempel avtalspensionerna–

–som vi kommer in på strax, är placerade i räntepapper.

Är det dålig avkastning på obligationer, så blir det sämre pensioner.

När man hör sånt kan man tänka att ATP-systemet var bättre. Håller du med?

Nej, för det systemet hade knappast ens klarat det här läget.

Då hade systemet riskerat att haverera.

Den faran finns inte nu. Det här systemet är utformat för att kunna ta smällar.

Då ruskar det på sig och går vidare.

Stämmer det att ATP var statiskt? Man lovade att betala X antal kronor.

Det nya systemet anpassas efter omständigheterna.

Det är rätt. ATP var ett generöst system, men man kunde inte lita på det i längden.

Det här systemet är snålare, men å andra sidan mer pålitligt.

Det finns en mekanism som kallas bromsen–

–som gör att man inte får samma goda pensionsutveckling.

Men systemet klarar det här.

Innebär bromsen att man sätter av mindre pengar i dåliga tider?

När Sveriges ekonomi utvecklas svagare, vilket ju händer i lågkonjunktur–

–så blir det lägre pensionsutveckling.

Pensionerna ökar inte som de annars hade gjort.

Pensionerna kommer från olika håll. Kan du illustrera hur systemet är uppbyggt?

Ja, gärna. Här har vi vad man brukar kalla "pensionspyramiden".

Den visar hur systemet är uppbyggt i olika nivåer.

Här nere har vi den allmänna pensionen, den som alla har rätt till.

Det är en inkomstpension.

Den pensionen är beroende av hur mycket man har tjänat under sitt yrkesliv.

Sen får man en pension i förhållande till hur mycket man betalat in till systemet.

En mindre del kallas för "premiepension".

Den förvaltar man själv i PPM-fonder–

–där man, om man så vill, bestämmer över hur de ska placeras.

Man måste inte göra det. Här är det däremot en gemensam förvaltning.

Sen är det nästa nivå, tjänstepension. Den är beroende av vad man har för yrke.

För dem som har jobbat på många olika ställen där man har kollektivavtal–

–har arbetsgivare och fack gjort upp om pensionerna.

Det är avsevärda belopp som påverkar pensionen mycket.

–Men den får inte alla? –Nej, företagare ordnar pensionen själva.

Då får man inte den här delen. De som inte gjort det får det magert som pensionärer.

Här uppe har vi privat pension. Det pensionssparar man till.

Man kan också spara på nåt annat sätt, exempelvis i fastigheter som man säljer.

Man kan ha egna aktier. Den här delen ska man klara på egen hand.

Du nämnde bromsen, men vi har inte talat om garantipension. Hur ska man se på den?

Den är lite annorlunda och ligger utanför själva pensionssystemet.

Det är nåt som staten bidrar med ur statens budget.

Den är till för att människor som skulle få låg pension eller ingen pension alls–

–ändå ska ha någonting i botten.

Dessutom brukar de personerna–

–om de behöver, också få ett bostadstillägg för att klara hyran.

Även för dem som har en mager pension, så finns det nåt som alla får.

Vi frågade lite stockholmare hur de ser på sina pensioner–

–och det orangea kuvert som förebådar intäkterna längre fram.

Jag ska precis börja ta ut min pension.

Det är fantastiskt att man har jobbat hela livet och sen får det orangea kuvertet.

Man får leva snålt som pensionär.

Jag har pensionssparat rätt länge. Det är mammas förtjänst, inte min.

–Vad tänker du om det orangea kuvertet? –Jag vet inte vad det innebär.

Vad är det man får i det orangea kuvertet?

Jag har aldrig haft nåt där.

Jag är inte där än. Jag är jättelångt ifrån min pension. Jag är ju bara 19.

Jag önskar att jag haft bättre lön så att jag hade haft mer i det orangea kuvertet.

På landet räcker pensionen bättre än i staden.

Om man arbetat ett helt liv borde man få en garanterad och bra ålderdom i Sverige.

Så är det inte i dag. Där måste politikerna omprioritera.

Folk har olika kunskap om sin pension, och de kommer att få olika stor pension.

Är det här ett strukturellt problem och en möjlig grogrund för missnöje?

Vad gäller det orangea kuvertet, så skulle den informationen kunna utformas bättre.

Man får intrycket att pensionen blir sämre än vad den troligtvis blir–

–om man tittar i det orangea kuvertet. Det skrämmer människor i onödan.

Informationen kunde förbättras. Men det blir olika mycket i pension–

–beroende på hur mycket man tjänat in under sin aktiva tid.

Om det är rättvist eller orättvist kan man förstås diskutera.

Men så här fungerar systemet nu och det finns många kritiker av det.

En av dem är tidigare statsministern Göran Persson.

Han sa så här:

Menade han att systemet är stabilt och bra men att pensionerna är för låga?

Han menade att pensionärerna får för lite pension.

Det där är en fråga mellan dem, å ena sidan, och dagens yrkesaktiva, å andra.

Nån ska ju betala för det här. Då blir det ju mindre som de yrkesaktiva får behålla.

Kan man finansiera det här genom att de som jobbar får avstå från löneökningar?

Det är möjligt. Det här är en generationsmotsättning.

Någon måste ge vika, lite grann.

Det är mycket möjligt att vi får högre pensionsavgifter–

–som de som jobbar i dag får betala.

Men de ska också betala för utökad sjukvård och utökad äldreomsorg–

–som följer av att vi får fler äldre, så bördan blir tung.

Då kan man tänka på förre finansministern Pär Nuder–

–som regerade med Göran Persson. Han sa tvärtom:

Han talade om "det köttberg av 40-talister som 60-talister ska föda".

Han sa att försörjningskvoten, alltså förhållandet mellan äldre och yngre–

–riskerade att bli ett problem. Han såg det från ett annat håll än Göran Persson.

–Men han fick be om ursäkt för det. –Ja, han uttryckte sig klumpigt.

Det var provocerande.

Men innebörden i det han sa låg det ändå en hel del i.

Om man höjer pensionsavgifterna, som en del vill göra–

–så får de yrkesaktiva mindre reallöner–

–än vad de annars skulle ha haft.

Nånstans ska pengarna tas.

Fredrik Reinfeldt sa en gång att man kan behöva jobba till 75 års ålder.

Många politiker ser väl en höjning av pensionsåldern framför oss?

Ja, en höjning är på gång. Redan vid årsskiftet höjs pensionsåldern.

Den lägsta åldern höjs från 61 till 62 år.

Den högsta, där man får behålla sitt jobb–

–utan att ha kommit överens med arbetsgivaren, höjs från 67 till 68 år.

Det kommer ytterligare höjningar som ligger i den planen.

Det är ren höjning på gång, men det är nog långt till Reinfeldts 75-års-gräns.

Många människor är trötta efter ett långt arbetsliv. De kanske har haft tunga jobb.

Alla klarar inte att jobba så länge.

Håller systemet för alla påfrestningar som du har beskrivit?

Jag tror att systemet håller om man inte petar för mycket i det.

Om man skulle börja betala ut mycket högre pension än det vi nu gör–

–så blir det svårare.

Man måste se till att systemet klarar sig självt.

Då kommer det också att klara det här.

Politiska ingrepp är en fara. En annan är den ekonomiska utvecklingen blir svag–

–och att det blir svårt att acceptera förändringarna som blir.

Det bästa är om fler jobbar längre. Det handlar också om när man börjar arbeta.

Intressant. – Hoppas att ni också tyckte att detta var intressant.

Fortsätt gärna botanisera bland våra kunskapsskapande inslag på efn.se.

Pensionen är ett ständigt hett ämne. Extra intressant är det nu när allt fler blir äldre och tillväxten av den arbetsföra befolkningen inte hänger med. EFN:s Johan Schück förklarar allt om pensionspyramiden, som visar hur det svenska pensionssystemet är uppbyggt. Dessutom får vi höra vad folk på stan tänker kring pensionen.

Programledare: Gabriel Mellqvist

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.8%
NASDAQ-100 -0.7%
NASDAQ Composite -0.5%

Vinnare & förlorare

Paradox Interactive 3.5%
Getinge 3.4%
Millicom 2.4%
Handelsbanken -2.4%
Swedbank -3%
Embracer -3.5%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min