EFN förklarar migration och integration

I dag ska vi prata om immigration och integration.

Det kan vara känsliga ämnen där det finns många aspekter.

Vi ska försöka hålla oss till det rent ekonomiska.

Om det ens är möjligt, Johan?

Det menar jag att det är.

Det gäller att försöka hålla borta tyckandet och se på fakta.

Sen finns det en värderingsgrund.

Själv tycker jag att man ska utgå från en humanistisk syn–

–och inte se människors rätt att vara i Sverige som en fråga enbart om pengar.

Även om vi beaktar att det finns andra aspekter än de ekonomiska–

–så håller vi oss till de ekonomiska och utifrån den frågan–

–vad kan man säga om de senaste årens invandring till Europa i Sverige?

Det är stor skillnad mellan olika typer av invandrare–

–beroende på motivet till att komma hit.

Om man är arbetskraftsinvandrare är det inte så svårt.

Då har man ett jobb som väntar och man är efterfrågad.

Om man är flykting kommer man hit av tryck och tvång utifrån.

Då har man inte valt att komma just till Sverige. Det kan ju vara tillfälligheter.

Här finns inget jobb som väntar, utan man möter en ganska hård verklighet.

Skillnaderna syns också i statistiken. Kan du visa lite grand.

Skillnaderna syns på ett påtagligt sätt.

Om vi börjar med den lila linjen: heldragen - män, streckad - kvinnor.

Det handlar om infödda svenskar, såna som bott i Sverige hela tiden.

De har jobb i väldigt hög grad.

Närmare nio av tio män har arbete om man ser på läget 2018.

För kvinnor gäller nästan samma sak.

Här är en grupp invandrare i gult som klarar sig bra på arbetsmarknaden.

Det är övriga utrikes födda. Det rör sig om i hög grad arbetskraftsinvandrare.

Männen har en väldigt hög siffra. Kvinnorna har en något lägre.

Men det har ändå rört sig uppåt under 2010-talet.

Den blå linjen ser lite mer kurvig ut förutom att den ligger mycket lägre.

Det är flyktingar och deras anhöriga–

–som har en ganska konstant andel. Två tredjedelar av männen har jobb–

–medan det inte är mer än hälften av kvinnorna.

Det rör sig om väldigt många fler i den här änden av kurvorna 2018–

–än vad det var 2010. Under den period kom många flyktinginvandrare.

Många fler människor i absoluta tal.

Väldigt många av dem har ändå fått jobb.

Det är dem som i hög grad har fått de jobb som har tillkommit.

Men det har inte räckt för att lyfta nivån för andelen sysselsatta.

Hur ännu fler ska kunna få jobb är en viktig fråga i integrationssammanhang.

Vi tog pulsen på stockholmarna för att få förslag och tankar.

När jag kom till Sverige hade jag inte en spänn från samhället.

Jag slet som en... Ja.

Jag jobbade och pluggade på dagarna.

Jag pluggade svenska i tre timmar och sen lärde jag mig arbetslivet.

Etableringen är under all kritik.

Det är för få som får möjlighet att ingå i etableringen.

Det innebär att jättemånga hamnar i socialförsäkringssystemet–

–från första början.

Människor kommer hit krigsskadade och har inte arbetsförmåga från början.

Det betyder att de inte har tillgång till etableringssystemet–

–och hamnar utanför direkt.

–Börja jobba fast man inte kan svenska. –När mina föräldrar kom hit...

...så slussades folk in på saker och ting på ett humant sätt.

Så borde man göra nu också. Att folk sätts på ställen där det inte bara är invandrare.

Lyssna på personerna som kommer hit. Vad vill man göra?

Vi pratar om att integrera men vad vi gör är att exkludera.

Det viktiga är att titta på detta.

Hur kan vi som är svenskar, om man får säga så, födda i Sverige.

Det kan vara både andra- och tredjehandsinvandrare–

–som också kan hjälpa till att använda sig av "key population".

Invandrare kan hjälpa andra invandrare att nå in.

Och att inte bara säga: "Nu bygger vi 70 bostäder här, mitt i"–

–"men vi tar inte hand om det."

Våra politiker lever inte i vårt samhälle. De lever i en egen värld.

Det är en samhällsekonomisk vinst att börja integrera istället.

Se till att de får komma ut på arbetsmarknaden.

Ge dem en chans, liksom, och se till att de vill göra det också.

Annars är det svårt.

Det som gör människor lata är systemet.

Bort med all slags: "Varsågod, stanna hemma."

Vi tittade på en tioårsperiod 2010-2018 och i dag.

Det kom väldigt många människor just 2015.

Är den tidshorisonten värd att belysa lite extra?

Ja. Bara en del av dem som kom då är ute på arbetsmarknaden.

Det kommer att ställas stora krav framöver på att få dem i arbete.

Om man ser på hela perioden så har rätt mycket hänt.

Arbetsmarknaden i Sverige har förändrats på ett sätt–

–som har gjort det svårare för dem som är lågutbildade–

–att få jobb. Industrijobben har blivit färre–

–och de högkvalificerade jobben har blivit fler.

Det gör det ganska svårt för dem som är lågutbildade.

En mindre välkomnande miljö för vissa flyktinggrupper.

Men å andra sidan en stark högkonjunktur än så länge i alla fall.

Det har krävts kortare tid för att komma i arbete.

Men man kan fortfarande se att de som har varit här kortare än tio år–

–har en betydligt lägre sysselsättningsandel.

Man kan se att de främst drabbar de med låg utbildning–

–även om de som har högre utbildning kan känna–

–att de inte får fullt utbyte av sina kunskaper–

–utan att de får jobb som inte är så kvalificerade.

Du har pratat med flera framträdande forskare inom det här området.

Vad säger de?

Jag har träffat en del amerikanska forskare framträdande inom området.

Om jag får ta två stycken: George Borjas vid Harvarduniversitetet–

–ser en hel del problem med invandring ekonomiskt sett.

Han menar att även om ekonomin som helhet vinner på det–

–så är det de grupper som redan har det ganska dåligt på arbetsmarknaden–

–som riskerar att få det sämre.

Det förklarar han så här:

Han menar då att det är de som redan har problem–

–riskerar att få ökad konkurrens. Då blir deras situation sämre.

Han väger en humanitär aspekt mot en ekonomisk kostnad.

Finns det forskare som inte ser att det har ett pris–

–utan som en win-win-situation?

Ja. Då kan jag nämna Jennifer Hunt vid Rutgersuniversitetet.

Hon menar att hela ekonomin vinner på invandring.

Hon tycker inte att det finns nån grupp som är förlorare.

Hon säger så här:

Hon menar att de som redan finns på arbetsmarknaden på låg nivå–

–ges möjlighet att klättra uppåt när invandrare tar över deras enkla uppgifter.

Det låter som en ganska amerikansk kontext–

–där det finns många skikt att klättra mellan.

–Är det annorlunda i Europa och Sverige? –Ja, delvis.

Det gör att det här inte stämmer fullt ut.

I amerikanskt sammanhang handlar det om andra invandrare än flyktingar.

Men det finns lärdomar att dra.

En sån är att det är viktigt att så många som möjligt kommer i arbete snart.

På det sättet bidrar man ekonomiskt, medan det blir en långvarig kostnad–

–i fall det dröjer många år innan man kommer i arbete.

Det här är så klart många överens om.

Men man kan diskutera vilken typ av förändringar som ska genomföras–

–för att snabba på processen och öka effektiviseringen–

–i integrationsfrågan. Kan du säga nånting om möjligt reformarbete i Sverige?

Det förs en diskussion som gäller enkla jobb att man behöver underlätta–

–för människor med låg utbildning att få arbete.

Utöver det som redan görs för att utbilda–

–fungerar inte det för alla och man når inte alla–

–på det sätt som gör att man verkligen kan förändra deras situation–

–som kanske är på analfabetnivå.

Här finns en hel del som behöver förändras om man ska få fler i arbete.

För dem som utbildar sig finns det också möjligheter.

Det finns växande sektorer i ekonomin med många med utländsk bakgrund.

Ta vården till exempel och äldreomsorgen.

Det är sektorer som växer med allt fler äldre i vårt samhälle.

Man ska inte säga på förhand hur det kommer att gå.

Det finns sånt som talar för en förbättring–

–men också sånt som säger att det dröjer så länge–

–att flyktinginvandringen blir en ganska långvarig kostnad.

Jätteintressant. Tack så mycket, Johan Schück.

Tack också du som tittat. Jag hoppas att du fortsätter botanisera på EFN.se.

Där pratar jag och Johan om en hel del olika ämnen.

Inflation och skatter är några exempel på samtal vi bandat tidigare. Tack för oss.

EFN:s Johan Schück och Gabriel Mellqvist diskuterar de ekonomiska aspekterna av migration och integration. Johan Schück har även tittat på vad forskningen säger om hur ett lands ekonomi påverkas på längre sikt.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Vitrolife 3.1%
FastPartner 2.1%
Sectra 2.1%
Intrum Justitia -1.7%
Millicom -2%
Embracer -3%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min