EFN förklarar kronan

Vi ska prata om valuta, framför allt den svenska kronan–

–och dess svängningar på valutamarknaden.

Johan, en reflexion som många gör i semestertider är–

–att det nu är dyrare att åka utomlands. Varför är det så?

Kronan har tappat i värde mot andra valutor.

Tydligast är det mot dollarn och euron–

–som är två världsvalutor som vi hanterar mycket.

Det betyder att det blir dyrare för oss att resa.

Det är billigare för utländska turister att komma hit.

–så det finns både en plus- och en minussida med det.

Vilka är drivkrafterna bakom den här utvecklingen?

Jag kan tänka mig tre olika skäl.

Det finns inget som ensamt förklarar alltihop.

Ett skäl är att det är oroligt i världsekonomin.

Det får många placerare att söka sig till stora valutor–

–som känns tryggare. Det gynnar dollarn och euron.

Det missgynnar kronan och andra mindre valutor.

Sverige har haft en starkare konjunktur än euro-länderna.

Det har gjort att vi har haft starkare kostnadsutveckling–

–än vad en del andra länder har haft.

Det kan göra att det här justeras då kronan blir svagare.

Konkurrenskraften upprätthålls på samma sätt som förr.

Men... Nu kommer vi till det tredje skälet.

Det diskuteras nog allra mest. Det är Riksbanken.

Riksbanken eftersträvar medvetet en svag krona–

–därför att man vill klara inflationsmålet.

Ett sätt att komma åt det här–

–är att få högre priser genom importen.

Om vi har en svag valuta blir det dyrare att importera.

Importvaror tar vi in i alla fall.

Ta de livsmedel, till exempel, som Sverige behöver.

De blir då dyrare att köpa.

På så sätt tror sig Riksbanken nå inflationsmålet lättare.

Man använder kronan för att få upp priserna i Sverige.

Importerad inflation, alltså.

Riksbanken gör ju mycket prognoser och blickar framåt.

Hur god sikt har man när det gäller valutor?

Valuta är det svåraste som finns att göra prognoser på.

Många har gått bet.

Det har länge talats om att kronan ska stärkas.

Ändå går det i motsatt riktning.

Jag tänkte visa här på bilden...

Det här diagrammet visar att kronan har blivit svagare.

Det pekar ju uppåt.

Ja, det beror på att det är ett index–

–som visar hur kronan går mot andra valutor.

Det här betyder att det blir svagare.

Här är vi nu, och kronan är svag.

Det bådar för att svenskarnas semester blir dyr i sommar.

Men inte dyrare än förra årets? Ungefär samma nivå?

Det stämmer. Men ta här hur det var för två år sen...

Då var det annorlunda. Det var en mer balanserad nivå.

Där tycker man att kronan borde ligga mot andra valutor.

Det här är en speciell situation.

Vi vet inte alls hur länge den varar.

Den kan bli betydligt mer långvarig än det här har varit.

Så den måste inte tillbaka till sina gamla snittnivåer–

–utan den kan fortsätta...

Det kan ta lång tid innan det här justeras.

Många krafter är med. Det handlar inte bara om kronan.

Det handlar också om hur det går för de andra valutorna.

Om dollarn stärks mot övriga valutor i världen–

–så försvagas kronan. Det är som ett gungbräde.

När de åker uppåt, så åker vi automatiskt neråt.

Det kan tyckas perifert–

–att svenskar får betala mer på semestern.

Det finns plus och minus med en svag krona.

Nu har försvagningen gått så långt–

–så minuset börjar överväga.

Man hör ibland om konkurrenskraften–

–att vi är lite dopade av den låga valutan–

–och att konkurrenskraften urholkas på lång sikt.

Det finns en fara med att valutorna svänger så mycket–

–och att man får en svag valuta.

Av det skälet förespråkar vissa en fast valutakurs.

Man ska inte ha de här svängningarna.

Finns det några fördelar i stabilitetshänseende–

–att vara del av ett större valutablock?

Fördelen är att man får en annan stabilitet.

Det är ju vad vi saknar nu.

Nackdelen är att man får en valuta–

–som inte är avpassad för svenska förhållanden.

Det blir ett genomsnitt för över 300 miljoner människor–

–i stället för våra 10.

Ibland förekommer tankar om en nordisk valutaunion.

Vi har liknande ekonomier, språk och kultur.

Är det nåt som man tar på allvar?

Förr hade vi en valutaunion mellan de nordiska länderna.

Det var fram till och med första världskriget.

Men i dag verkar det mindre troligt.

Det skulle kräva nån sorts politisk samordning–

–kanske en nordisk förbundsstat, eller så.

Men det är en ganska liten enhet jämfört med EU–

–så jag tror inte att det är så aktuellt.

Då var de nordiska kronorna knutna mot guldmyntfoten.

Den svenska kronan var fast länge.

Är det nåt man kan längta tillbaka till?

Att man fortsätter ha en svensk krona–

–men att den har en fast växelkurs mot euron.

Guldmyntfoten är ett kapitel för sig.

Då var alla valutor knutna till guldet.

Guldet var den fasta punkt som alla skulle hålla sig till.

Det där gällde ganska länge.

Det var under en period ett bra och fungerande system–

–men 1930-talsdepressionen gjorde att det inte höll.

Sverige lämnade guldmyntfoten tidigt–

–vilket gjorde att vi inte drabbades lika hårt–

–som andra länder blev av 1930-talsdepressionen.

"Fast växelkurs" är att förhålla sig till stora valutor.

Man försöker följa dem. Det gjorde Sverige länge.

Då krävs det att man för en liknande ekonomisk politik–

–och har ungefär samma inflation.

Sverige klarade inte det.

Följden blev att vi devalverade på 1970- och 1980-talet.

Man skrev ner kronans värde mot andra valutor.

Då har man tappat poängen med fast växelkurs.

Den är inte fast om man hela tiden justerar.

Carl Bildt upplevde ett misslyckande–

–i sitt försvar av den fasta växelkursen på 1990-talet.

Var det ett lyckligt utfall att den blev flytande?

Carl Bildt sa: "Det är fel"–

–"att inte kalla ett misslyckande för ett misslyckande"–

–"för det är det." Det var just när kronan föll.

Det kändes försmädligt. Sverige hade 500 % ränta–

–för att försvara kronans värde. Det gick inte ändå.

I efterhand sett var det bra för Sverige att släppa då.

Man fick en krona som var bättre anpassad till–

–vad vi egentligen klarade av.

Vi kom snabbare ur 1990-talskrisen, som varit djup.

Det var faktiskt en framgång–

–det som Carl Bildt kallade ett misslyckande.

Etablissemanget vill få med Sverige i eurozonen.

Det visade sig vara bra att det inte blev så.

Carl Bildt, som ju är en väldigt bildad man–

–ville ha en fast växelkurs–

–men det var bra att det inte blev så.

Det är svårt det är att förutse valutamarknadens nycker.

I det här området finns det inga eviga sanningar.

Man har ett valutasystem så länge det fungerar.

När det inte gör det, som var fallet i Sverige 1992–

–blir man tvungen att skaffa sig nåt annat i stället.

Då började vi med den flytande växelkursen–

–som vi därefter har haft. Det har fungerat ganska bra.

Vi lär inte att överge den trots den svaga kronan–

–som vi kan vara irriterade på.

För ögonblicket är det här det bästa möjliga för Sverige.

Det är allmänt accepterat bland svenskarna.

Det skulle det inte vara om man bytte–

–till en annan valuta, som euron.

Om man pratar om framtiden vill säkert en del–

–att vi nämner bitcoin lite kort. Har den nån potential?

Skulle bitcoin kunna bli nåt annat än en perifer krydda?

Man kan inte tala om "skvalpvaluta" om vi får bitcoin.

Då blir det vågrörelser av den här storleken.

Då saknar man all stabilitet.

Kryptovalutor som bitcoin är egentligen inte valutor–

–utan de är spekulationsobjekt.

Vi skulle komma in i en väldigt skakig situation–

–om man började jobba mer med den sortens valutor–

–snarare än med dem vi har.

Intressanta resonemang kring krona och valuta–

–som knyter an till inflation, räntor som vi haft tidigare.

Hoppas att du hittar mycket sevärt i våra sändningar.

Den svenska kronan har blivit svagare mot både euron och den amerikanska dollarn. Det innebär bland annat dyrare utlandssemestrar för oss, men också billigare för de turister som kommer hit. EFN:s Johan Schück förklarar hur kronan påverkas av andra valutor och hur det påverkar den svenska ekonomin.

Programledare: Gabriel Mellqvist

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ-100 0.3%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Beijer Ref 7.2%
Evolution Gaming Group 6.3%
Tele2 2.7%
Kindred Group -3.1%
Husqvarna -3.1%
Wallenstam -4.4%
Uppdaterad tis 15:42
Fördröjning 15 min