EFN förklarar konjunktur

Vi ska förklara konjunktur. - Johan Schück.

Det är självklart för många, men abstrakt för andra.

Hur definierar du konjunktur?

De flesta har hört talas om konjunktur.

Det handlar om svängningar i ekonomin på några års sikt.

Inte så långa. Nu har vi upplevt en högkonjunktur.

Konjunkturer har funnits ända sen faraonernas tid.

Du brukar berätta om det.

Rådgivaren Josef tydde Faraos drömmar.

Farao oroades över vad som skulle ske-

-och Josef förklarade att efter sju feta år-

-väntade sju magra år.

Och då måste de spara i ladorna under de goda åren-

-för att ha mat de magra åren.

Farao följde rådet och egyptierna klarade sig bra.

Sjuårscyklerna har varit träffsäkra-

-och än i dag använder finansministern lador-

-i sin retorik. Kan du visa en konjunkturkurva?

Här visar vi tydligare vad konjunkturen handlar om-

-i vår moderna ekonomi. Den följer rätt enhetliga mönster-

-inte sju år som på Faraos tid, men...

Säg att det tar fem år från lågkonjunktur här borta-

-sen stiger det, en konjunkturuppgång...

Vi får högkonjunktur som de senaste åren, solen skiner-

-men inte för evigt, så nedgången kommer.

Var är vi nu?

Ungefär här vid krysset.

Fortfarande har vi högkonjunktur, men den är svagare.

En avmattning.

Vi måste räkna med en lågkonjunktur här nere-

-tiderna blir sämre. Då regnar det.

Sol behöver vi, liksom regn.

Om nåt år går det upp igen.

Sen rör det sig fram och tillbaka efter det här mönstret.

Det lutar uppåt, eftersom ekonomin ständigt växer.

Den heldragna linjen visar hur mycket ekonomin växer-

-på längre sikt. Vi ska hålla oss inom den här kurvan.

Den jämna, fina kurvan. Det ska inte braka ner så här.

Det har hänt ibland och det är verkligen dåligt.

Först kan det bli recession, ekonomin krymper, backar.

Ännu värre är det när det går ner i källaren: depression.

Den kan det ta lång tid att komma ur-

-som 1930–talets depression.

Finanskrisen 2008-2009 var åtminstone nära en depression.

Vi hade den inpå oss för bara tio år sen.

Sverige klarade sig hyggligt, men för andra länder-

-blev det värre. Skillnaden är stor mellan det djupa-

-och mönstret som vi haft sen urminnes tider-

-och följer nu långt efter Faraos tid.

Vilka faktorer styr sen svenska konjunkturcykeln?

Jämfört med för stora länder-

-betyder exporten mycket för Sverige.

USA är inte alls lika beroende av export som Sverige.

Nära halva vår BNP är utrikeshandel.

Så draghjälp utifrån betyder mycket för oss.

Men vi behöver även en stark hemmamarknad.

Konsumtion behövs, hushållen betyder mycket.

Den offentliga ekonomin betyder också mycket.

De starka offentliga finanserna har hjälpt oss.

Den globala konjunkturen...

För alla länder är det inte bara export.

Finns andra drivkrafter för världens BNP?

Handel mellan länder betyder mycket.

Alla kan inte exportera sig ur...

Länderna ger ändå draghjälp åt varann.

Investeringar som en följd av handeln betyder mycket.

Och även andra länder behöver en hemmamarknad.

Ett samspel där länder drar åt samma håll i bästa fall.

I värsta fall drar länder ner varann i stället.

Vi frågade stockholmarna vad de tror om lågkonjunkturen.

Är du orolig för en lågkonjunktur?

Ja, lite grann.

Är du orolig personligen?

Nja... Man ska vara försiktig.

Men jag själv... Nej, det känns okej.

Tror ni att det blir lågkonjunktur snart?

Kanske. Kanske.

Tror du att vi snart får en lågkonjunktur?

Ekonomin visar inte vad som ska ske.

Vi kan nog stå inför en lågkonjunktur snart.

Vi får gräva djupt i fickorna och investera smart-

-så blir allt bra.

Hur förbereder du dig?

Jag tar 50 % av mina besparingar-

-sätter in dem på ett sparkonto och investerar i bitcoin-

-som är framtiden. Det räddar oss.

Kanske lite tokigt, Johan. Kan bitcoin lösa våra problem?

Lite kul... Men jag tror inte på det själv.

Bitcoin är en spekulativ valuta-

-som svänger mer än konjunkturen.

Ingen lösning för att få en lugnare situation.

Är det bara dåligt med lågkonjunktur?

Eller finns det nåt bra med att det går ner?

Som med sol och regn behöver vi båda delarna.

Lågkonjunkturen renar ekonomin, en del avarter försvinner-

-sånt som kan dyka upp under en högkonjunktur-

-när nästan allt verkar gå bra.

Enligt en tidigare centralbankschef i USA, Bill Martin-

-skulle man inte blåsa på för mycket.

För att undvika excesser som leder till en kraftig krasch?

Man kan få baksmälla.

Det blir jobbigt dagen efter.

Han menade att ekonomin inte mår bra-

-om man ständigt tar i mycket.

Lugnare perioder behövs också.

Men hur vet man när excesserna ska kapas?

Att svara på det är en utmaning för prognosmakarna.

Vändpunkterna är allra svårast att pricka in.

Jag intervjuade Ylva Hedén Westerdahl-

-prognoschef på Konjunkturinstitutet-

-som står för Sveriges viktigaste prognoser.

Hennes svar på frågan är bra.

Man ska ta allt med en nypa salt. Statistiken ska komma-

-så fort som möjligt och ge bra beslutsunderlag.

Men man vill också att den ska vara tillförlitlig-

-och då går det inte snabbt. SCB räknar ut BNP–tillväxten-

-i nationalräkenskaperna. I slutet av februari-

-kommer det fjärde kvartalet för 2018.

Då ser vi 2018:s tillväxt. Men siffrorna är preliminära.

Det definitiva utfallet kommer i september 2020.

Då vet vi mer. Företagen har lämnat in skattesiffrorna-

-urvalet är större. Så siffrorna-

-kan revideras rätt mycket.

2012 blev det första resultatet en tillväxt på 1 %-

-men det reviderades till -0,3 %. Skillnaden är rätt stor.

Men så länge kan inte viktiga beslut vänta.

Nej, man får famla i mörkret och lita på sin instinkt.

Från prognos till handling. Hur kan man dämpa-

-effekten på nedsidan? Skatter? Politiska instrument?

Ja, Riksbanken brukar sänka räntan-

-i såna situationer om inte inflationen hindrar det.

En regering kan stimulera med hjälp av statens budget.

Budgeten underbalanseras och mer efterfrågan släpps fram-

-genom att inte täcka alla utgifter med skatter.

Under en period kan man göra så.

Olika sätt finns, men man får ta i lagom mycket.

Det tycks finnas utrymme för olika politiska åskådningar.

Delar konjunkturen folk, i synen på vad-

-och hur mycket man ska göra?

Ibland är det så. På 1930–talet kom teorier...

Keynes var ekonomen som lanserade konjunkturpolitik.

Att ingripa aktivt för att få bort lågkonjunkturer.

Det tog sin tid innan det blev en allmän uppfattning.

Men sen blev den väldigt etablerad.

Men på 1970– och 1980–talen-

-fungerade inte längre recepten och övergavs av många.

Under senare år har det tänkandet återkommit.

Att staten och regeringen-

-ska dämpa konjunktursvängningarna med budgeten.

Centralbankerna, Riksbanken, har ännu en roll-

-att med räntan dämpa svängningarna.

Går synen på konjunkturen också i cykler?

Ja, men det finns också en fara här-

-om konjunkturpolitik används felaktigt.

Svängningarna kan förstärkas-

-genom att man blåser på för mycket inför ett val-

-eller att man inte förstått läget-

-och då kan det bli väldigt fel.

Johan Schück och jag ska fortsätta samtalet.

Häng med och titta på fler avsnitt. Tack så mycket.

Vad är konjunktur? Det resonerar ekonomijournalisten Johan Schück om i det första avsnittet av serien EFN förklarar.

Johan Schück och Gabriel Mellqvist diskuterar begrepp som högkonjunktur, lågkonjunktur, recession och depression. De behandlar även hur konjunkturen i teorin ska kunna tyglas via penningpolitik och finanspolitik.

Den som lanserade den aktiva konjunkturpolitiken på 1900-talet var ekonomen och filosofen John Maynard Keynes. Hans läror tappade dock i popularitet i slutet av decenniet men kan nu vara på väg tillbaka.

Johan Schück har även pratat konjunktur med Ylva Hedén Westerdahl som är prognoschef på Konjunkturinstitutet.

I kommande avsnitt av EFN förklarar kommer Johan Schück och Gabriel Mellqvist ta sig an begrepp som tillväxt, finanspolitik och ränta.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.5%
NASDAQ-100 -0.2%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Millicom 2.1%
Fagerhult 1.3%
FastPartner 1.2%
Holmen -2.3%
Boliden -3.1%
Addtech -4.5%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min