EFN förklarar inflation

I dag ska vi prata om inflation, en viktig parameter för Riksbanken.

Det är också en gäckande skugga som varit låg och svår att adressera.

Johan Schück, jag vill börja med frågan: Vad är inflation?

Det man tänker på är att priserna går uppåt.

Men det handlar också om att penningvärdet försvagas.

Det vi har på våra konton i banken, eller plånboken, blir mindre värt.

Inflationen griper djupt in i människors ekonomi. När den är hög är det jobbigt.

På sistone har den varit låg. Har vi nån inflation att tala om i dag?

Nej, inflationen är inte ett problem som står allra främst i dag.

Men det finns ändå ett hot om inflation som man aldrig ska glömma.

Den kan komma tillbaka, och då blir det besvärligt.

Riksbanken ser nog till att vi inte hamnar där.

Vad är det som är dåligt med inflation? Varför kan det vara ett problem?

Problemet är att det blir svårt att behålla sina inkomster.

Om man höjer lönerna, så äts de snabbt upp av högre priser.

Det kan bli en karusell där löner och priser jagar varann.

Det betyder som regel att ekonomin tappar i konkurrenskraft mot andra länder.

Det betyder att tillväxten och konkurrenskraften försvagas.

Det blir en väldigt besvärlig situation–

–speciellt om det handlar om inflation i tvåsiffriga tal.

Det kan vara förödande för ekonomin.

Det låter som en viktig kraft.

Är det en höger- och vänsterfråga? Är det nån politik i det?

Kan man se på inflation på olika sätt?

Det kan man göra, men inflationen är ändå ett allmänt erkänt problem–

–kanske av lite olika skäl.

På högerkanten har vi den kände amerikanske ekonomen Milton Friedman.

Han sa:

Då menade han att det finns en ond avsikt bakom.

Gösta Rehn, en legendarisk LO-ekonom, hade slagordet: "Hata inflationen."

Då tänkte han på att löneökningarna förlorade sitt innehåll och värde–

–och att det blev en orättvis omfördelning.

Till exempel förlorar människor som har pengar på banken mycket av värdet på dem.

Däremot kan andra, som placerat i aktier, hänga med i värdeökningen uppåt.

Intressant. Hur kom det sig att den svenska inflationen var så hög?

Det var ett fenomen som gällde i många länder.

Efter oljekrisen på 1970-talet steg priserna överlag mycket.

Sverige var långsamt med att få ner inflationen.

Andra länder gjorde stora ansträngningar redan under 1980-talet.

Sverige väntade tills ekonomin gick in i en djup kris kring 1990 och åren därefter.

Då blev det i stället väldigt bråttom. Riksbanken införde ett inflationsmål.

Hur gick man tillväga för att nå målet? Räntorna spelade nog en stor roll.

Höga räntor var ett sätt att trycka ner inflationen.

Och arbetsgivare och fack kom överens om om att hålla igen på löneökningarna.

Man skulle få till reallöneökningar så att man fick behålla mer–

–när inflationen hade tagit sitt.

Det lyckades. Från mitten av 1990-talet har vi haft stigande reallöner.

Så var det inte när vi hade hög inflation–

–och löneökningarna på papperet såg högre ut.

I dag är vi i ett helt annat läge. Vi har låg inflation.

Vad beror det på?

Det är också en internationell utveckling. Efter finanskrisen för tio år sen–

–så har priserna utvecklats svagt på de flesta håll.

Det här hänger också ihop med globaliseringen.

I dag är det en helt annan konkurrens från låglöneländer.

Det kommer in mycket varor som blir billigare.

Dessutom har vi en ökad intern konkurrens.

Utöver det kan man väl säga–

–att vi har ställt in oss på att ha en låg inflation.

Med andra förväntningar stiger inte priserna inte så mycket.

Jag tror att vi har kommit in i ett helt annat skede än vi var i förut.

Hur ställer sig Riksbanken till det skedet?

Riksbanken har det inte lätt. Man har lärt sig hur man bekämpar inflationen.

Men man har inte samma kunskap i hur man får upp priserna.

Man har sänkt räntorna väldigt kraftigt.

Reporäntan, den ränta som Riksbanken har i förhållande till affärsräntorna–

–är den styråra man har, och den har sänkts väldigt mycket.

Den har varit på minusnivå de senaste åren.

Man kommer inte mycket längre på den fronten.

Sen har man försvagat kronan för att på den vägen få upp inflationen.

Om importpriserna stiger, så påverkar det konsumentpriserna vi betalar i Sverige.

Men det har inte hjälpt så mycket.

Man har även köpt mycket statsobligationer för att få ner marknadsräntorna.

Det har lyckats. Men låga marknadsräntor hade vi redan.

Vi tog oss friheten att fråga Riksbankschefen Stefan Ingves–

–hur han ser på det gäckande inflationsmålet.

Det är inte tekniskt möjligt–

–att finjustera våra beslut, givet svensk ekonomi och omvärldens sätt att fungera–

–så att vi kommer exakt till 2 %.

Vi ska komma tillräckligt nära. Det är så vi resonerar.

Samtidigt har vi en period bakom oss i världsekonomin–

–där inflationen varit låg på många olika håll.

Vi har fått jobba med minusränta och mycket stora statsobligationsköp–

–för att få tillbaka inflationen till 2 %.

Det har vi lyckats med, även om det tog ett antal år.

Varför kan inte Riksbanken acceptera att inflationen ligger lägre än 2 %.

Det finns flera skäl. Det viktigaste är att de är måna om sin trovärdighet.

Om man har slagit fast ett mål, så vill man att det ska uppnås.

Om man inte lyckas med det, så undrar människor vad Riksbanken är till för.

Sen finns det en fara om priserna ökar väldigt långsamt, eller inte alls.

Man kan då hamna under 0-strecket och få deflation. Det känns inte så närliggande.

Det är snarare så att inflationen pendlar mellan 1 och 2 %.

Många klagar på minusräntan och den svaga svenska kronan.

Bör man adressera inflationen så här? Hur ser du på den svaga kronan?

Hittills har det inte varit effektivt. I så fall hade målet uppnåtts.

Det fungerar tydligen inte så–

–att de höjda importpriserna går igenom ända fram till konsumenterna.

En del fastnar på vägen. Företagen kanske får minska marginalerna.

Konkurrensen gör att det inte går att höja priserna så mycket som det skulle behövas.

Man borde försöka komma ur situationen med svag krona, för den har andra nackdelar.

En är att svenska företag blir billiga att köpa upp från utlandet.

Det har vi inte sett så mycket än, men det är en fara som följer i längden.

Företagen behöver också skärpa sig genom att bli mer produktiva.

Det här ger en konstlad konkurrenskraft som i längden inte håller.

Jag tycker att man skulle försöka få en förstärkning av kronan.

Det kräver i sin tur att man får tumma lite på decimalerna i inflationsmålet.

Man får acceptera en lite lägre inflation än 2 %. Då kan man ha en starkare krona.

Både räntan och kronan är ämnen som vi avhandlat här tidigare.

Jag hoppas att ni orienterar er och hittar fler intressanta klipp på efn.se.

EFN:s Johan Schück förklarar vad inflation är och hur den påverkar ekonomin. Han berättar om det svenska inflationslägets ytterligheter och hur Riksbanken arbetar i frågan.

Programledare: Gabriel Mellqvist

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -4.3%
NASDAQ-100 -3.9%
NASDAQ Composite -3.7%

Vinnare & förlorare

FastPartner 2.9%
Beijer Ref -6.7%
Sinch -7.7%
Paradox Interactive -8.6%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min