EFN förklarar genus

Idag ska vi lägga an ett genusperspektiv på ekonomin.

Vi ska prata om kvinnor och män.

Johan, man pratar ibland om "the economic man".

Man kanske har gått bort sig från början när man talar om de här frågorna.

Det är vad man av tradition har gjort: haft mannen som utgångspunkt.

Mer bestämt den rationellt kalkylerande mannen som fattar de ekonomiska besluten.

Det har blivit missledande. Kvinnor har alltid spelat en stor roll i ekonomin–

–även om deras uppgifter förr i tiden åtminstone var oavlönade.

De borde vara lika rationella som män. Varför har man kommit fram till det här?

Det var ju att mannen sattes i centrum, men forskare som tittar på det här–

–menar nog att män och kvinnor är ungefär lika rationella eller irrationella.

Och där finns det olika uppfattningar om hur människor fungerar i ekonomin.

Vi kan ta två ytterligheter. Gary Becker, som var ekonomipristagare på 1990-talet–

–menade att människor är oerhört rationella, i livets alla situationer.

Om jag får ta ett citat från honom så säger han så här:

Han var ingen romantiker.

Nej, men han ansåg väl att han var realist.

Man kan väl kanske säga att det handlar mer om–

–att försöka avbilda verkligheten än att verkligheten exakt såg ut så här.

Vi har å andra sidan en feministisk ekonom som inte är lika känd: Marianne Ferber.

Hon framhöll istället att traditionen spelar en avgörande roll–

–för hur människor beter sig snarare än det rationella.

Det säger hon.

Det går ganska mycket emot vad Gary Becker sa.

Om du får välja en, vem tror du har rätt av dem?

Det är svårt att göra för vi försöker väl alla vara rationella.

Men vi lyckas inte i full utsträckning.

Sen kan det bero på situationer också.

Gary Becker drar in mycket av det rent privata med ett ekonomisk resonemang–

–och där kan man ofta undra: Stämmer det verkligen...

...att man tänker på det sättet? Det finns ingen romantik här precis.

Om vi ska prata om genusperspektivet måste vi diskutera löner förstås.

Det är en central komponent i den ekonomiska delen.

Vad är grundförklaringen till att män och kvinnor tjänar olika mycket?

Den viktigaste orsaken är nog att man har olika typer av jobb.

Att de sektorer på arbetsmarknaden där männen traditionellt har varit–

–också har avlönats mer och värderats högre.

Det betyder ju då att välfärdssektorn; vården, skolan...

Det har varit jobb som har varit ansvarsfulla och tunga–

–men där lönerna ändå har varit låga.

Samtidigt förändras ju arbetsmarknaden. Allt fler högavlönade jobbar på kontor.

Är löneskillnaderna i samhället på väg att bli mindre?

Ja, det är väl så att uppdelningen mellan kvinnliga och manliga yrken–

–inte är lika markant som tidigare.

Kvinnor har ofta bättre utbildning än män numera–

–och tar sig in på manliga bastioner.

-Där har skillnaderna ändå minskat. -Syns det i statistiken?

Det gör det faktiskt. Medlingsinstitutet för en statistik–

–om löneskillnader mellan män och kvinnor. Där var det tidigare en skillnad på 16 %.

Den har krympt ner till 11 %.

Det går åt rätt håll. Sen går det långsamt.

Det tar 20 år till om man ska upphäva skillnaderna.

Det går i samma takt som hittills.

En uppfattning är att män och kvinnor belönas olika för samma typer av jobb.

Finns det några belägg för det?

Medlingsinstitutet för den här statistiken.

De talar om en oförklarad löneskillnad på 4 %.

Där kan det finnas inslag av diskriminering–

–som förklaring till varför det är på det här sättet.

Problemen finns, det vore fel att säga nåt annat.

Men de har förmodligen minskat.

Jag antar att många är emot den här typen av diskriminering.

Varför förekommer den?

Det finns ju annat som styr än vår uttryckliga vilja.

Identitet spelar en roll, normer spelar roll.

Många har en tendens att lyfta fram såna människor som liknar en själv.

Om det är män som sitter i beslutande ställning–

–så tenderar det att gynna andra män–

–på ett sätt som går ut över kvinnor vid rekrytering till chefsposter till exempel.

Det har gjorts ett intressant experiment som belyser vad det här handlar om.

Det var en symfoniorkester som bestod enbart av kvinnor.

Den orkestern fick spela dels fullt synligt, dels bakom en ridå.

När de sen skulle bedömas i fråga om sina prestationer–

–så ansågs orkestern bakom ridån spela bättre än den synliga orkestern.

Det hängde ihop med att det var många män som hade olika uppfattningar om musikerna–

–beroende på om man visste vem som spelade eller inte.

En annan möjlig förklaring har vi fått från forskaren Johanna Rickne.

Här diskuterar hon att de som tjänar bäst–

–kanske är minst intresserade av de här frågorna.

I lägre inkomstkategorier är jämställdhet lika viktigt för män och kvinnor.

Men ju högre inkomsten är desto mer ökar gapet.

Bland de män som tjänar mer än 55 000 i månaden–

–är det en väldigt låg andel som tycker att jämställdhet är viktigt.

Och där är gapet som störst till kvinnor och deras åsikt.

Om kvinnor ska ta sig fram till de här toppjobben–

–är det viktigt att ha med sig att det är just bland de män som har de jobben–

–och som är den miljö som kvinnor ska ta sig fram i...

Det är den grupp i samhället som är störst motståndare till ökad jämställdhet.

Apropå forskare finns det många som anser–

–att den svenska föräldraförsäkringen kan vara en bov i dramat.

Så är det.

Det kan vara paradoxalt med tanke på att vi har en generös föräldraförsäkring–

–som ska göra det lättare att vara med sina barn–

–och då få hyggligt betalt under den tiden.

Men man har kunnat se att de kvinnor som tar ut mycket föräldraförsäkring–

–får en sämre löneutveckling därefter än vad männen får.

Det gäller även de män som har tagit ut föräldraförsäkringen.

De får inte nån försämring av sin löneutveckling.

Där handlar det om attityder.

Det verkar som om många; chefer och de som bestämmer över löner–

–anser att kvinnor som har visat att de vill vara mycket med sina barn–

–har en lägre ambition i sitt arbete. Och det följer med i hela deras yrkesliv.

Kan det finnas en ond cirkel–

–där man känner sig motarbetad och därmed anstränger sig mindre?

Marianne Ferber, som vi nyss pratade om, menar att det är på det här sättet:

Att kvinnor som känner sig diskriminerade presterar mindre, och att det bekräftar–

–att de skulle vara mindre värda på arbetsmarknaden.

Hon menar förstås att man ska bryta det här, en uppfattning som de flesta har.

Men frågan är: Hur gör man?

Det går långsamt att förbättra det på arbetsmarknaden.

Vi kan inte se nåt omedelbart upphävande av skillnader mellan kvinnor och män–

–även om man gjorde reformer av föräldraförsäkringen.

Tack så mycket, Johan Schück. – Tack också du som har tittat.

Fortsätt botanisera bland våra inslag.

Inflation, skatter, integration är några ämnen som vi har diskuterat här på efn.se.

EFN:s Johan Schück förklarar ekonomin ur ett genusperspektiv. Han berör bland mycket annat historiska och nutida orsaker till löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

Programledare: Gabriel Mellqvist

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.8%
NASDAQ-100 -0.7%
NASDAQ Composite -0.5%

Vinnare & förlorare

Paradox Interactive 3.5%
Getinge 3.4%
Millicom 2.4%
Handelsbanken -2.4%
Swedbank -3%
Embracer -3.5%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min