Drömmen om rymden lever

Vi ligger väl till som rymdland. Rymdverksamhet-

-har vi haft i över 50 år. Vi har Esrange-

-flera företag, forskning, en rymdlag-

-även om den behöver uppdateras. Få länder har det.

Under de senaste åren har fyra svenska rymdbolag-

-noterats på Nasdaq First North.

Aldrig förut har vi haft bolag på börsen.

Mycket är politik. Att medverka i internationella samtal.

Regeringen presenterar i dag en nationell rymdstrategi.

Det är historiskt.

"New space" kallas det. Nasa och Sputnik är "old space".

På jorden vill vi ha information, data och överblick.

Det erbjuder rymden. Tekniken blev billigare-

-och vi hamnade i "golden age" för rymden, fas 2.

Internet. Satelliter levererar det bättre.

Utvecklingen har bara börjat.

Nu bygger man i stället många små satelliter-

-upp till tusentals, på betydligt lägre banor runt jorden.

De agerar som ett mobiltelefonnät.

Svischar förbi och kopplar över användaren på jorden-

-till nästa satellit. För satelliterna kvittar det-

-om de flyger över ett tätbefolkat område-

-eller Sibirien. Samma tjänst levereras-

-och åtminstone i teorin, till samma kostnad, globalt.

Satellittjänster och jordens infrastruktur-

-utgör den största delen av dagens rymdmarknad.

Affärsänglar och privata riskkapitalister-

-har stått för rymdbranschens största investeringar-

-i många år. Hela rymdmarknaden omsatte 2016-

-339 miljarder dollar.

I dag kan satelliter skjutas upp-

-på runt 13 platser på jorden.

Få uppskjutningsanläggningar är dedikerade-

-för små satelliter. Ofta "liftar" de vid uppskjutningar-

-av större farkoster. Det är långt ifrån optimalt.

Swedish Space Corporation-

-vill bygga EU:s första uppskjutningsplats-

-för att skjuta upp satelliter i "low earth orbit"-

-en omloppsbana på 400-700 kilometer ovanför jordytan.

Att skjuta upp sin satellit på Esrange-

-kan bli dyrare, men i gengäld skräddarsys rymdfärden.

De stora satelliterna på 600-700 kilometer banhöjd-

-har väldigt lång livslängd.

Vi försöker möta de mindre satelliterna-

-som kan liknas vid en mobiltelefon.

Teknikutvecklingen går så fort.

Efter två år kan det vara dags-

-för nästa generation. De produceras-

-på ett helt annat sätt. I Kalifornien sker det-

-nästan på löpande band. Då tror jag att man vill-

-låta den brinna upp efter två, tre år-

-och skicka upp nästa generation.

Ännu saknas pengar från regeringen-

-och inget beslut är fattat. Men Esrange undersöker-

-varifrån raketerna ska köpas. Helst vill man-

-att raketen ska vara europeisk. En testbädd har byggts-

-där europeiska aktörer kan utveckla-

-återanvändningsbara raketer.

Vi tittar runt hela världen, men min gissning-

-är att om vi ska nå 2021 blir det en raket från USA.

Men jag hoppas att Europa småningom växlar över.

Men vi ska inte låsa oss vid en.

Vi följer utvecklingen noga.

Vad tittar ni efter?

Lämpliga raketer. Flygsäkerhet, att vi kan flyga dem bra.

Troligast är att de är vätskebaserade.

Vi följer också utvecklingen med återanvändning.

Men det ligger nog längre bort för Europa.

Lagarna nämns ofta som ett hinder-

-för rymdmarknadens utveckling. Lagstiftningen-

-tar inte hänsyn till de privata aktörerna.

Sveriges rymdlag har inte uppdaterats sen 80–talet.

Rymdlagen bör ses över-

-för att vara ett stöd för rymdverksamheten i Sverige-

-för internationella samarbeten och för att möjliggöra-

-privata investeringar.

Den måste ses över. Det påpekas tydligt-

-i den nationella rymdstrategin-

-som regeringen presenterade rätt nyligen.

Dagens lag är från 70–talet-

-när bara stater skickade upp satelliter.

Den räknade inte med att företag skickar upp satelliter.

Den måste ses över.

Främst för riskfaktorerna, som om en satellit trillar ner.

Vem ska stå för ersättningen till tredje man?

Ett annat problem som kan förvärras är rymdskräpet.

Delar av trasiga satelliter.

Finns lagar och regler inte på plats-

-kan omloppsbanorna bli oanvändbara-

-om satelliter krockar med varann.

Swedish Space Corporation vill bidra-

-till en framtida lägesbild och har idéer-

-om en global central för rymdtrafikledning.

Vi har infrastrukturen, men kontrollfunktionen-

-ska nog en myndighet ha.

Men vi kan säkert bidra med den tekniska infrastrukturen.

Varför är lägesbilden och kontrollfunktionen så viktiga?

Ländernas investeringar är jättestora.

Privatpersoner stoppar in mycket pengar.

Det gäller stora summor.

Man vill se till att man får utväxling-

-och att inga kollisioner sker i rymden.

Satelliter är framtiden, men vissa blickar längre fram.

En investerare i Stockholm undrade varför så få-

-försökte upptäcka asteroider. Han engagerade-

-Rymdsveriges skarpaste hjärnor. Projektet Beyond Atlas-

-är nu i gång. Målet är att med en Cubesat–farkost-

-ta sig till asteroiden 2016 HO3 för att fotografera den.

Warp Institute-

-som leds av den förre riksdagsledamoten Mathias Sundin-

-vill täcka hälften av kostnaderna via "crowdsourcing".

Man får vara med och skapa rymdhistoria.

För första gången nånsin går en privat "mission"-

-till en asteroid. Man skapar nåt helt nytt-

-bidrar till att göra utforskningen av rymden billigare.

På så sätt underlättar man för människor-

-att bo i rymden på lång sikt.

Lyckas projektet har man banat vägen för att i framtiden-

-kunna utvinna resurser från asteroider.

Värdet på mineralerna-

-i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter-

-är 700 triljoner dollar.

Lika mycket som om alla jordens invånare-

-fick 100 miljarder dollar var.

Ett antal företag är i rymden bara för att bygga prylar.

De har ingen vision om vad de vill uppnå.

Men visionärerna med Elon Musk och Jeff Bezos i spetsen-

-vill verkligen expandera mänskligheten i solsystemet-

-utforska solsystemet...

Visionerna är viktigast för mig.

Sen krävs företag som gör det hårda arbetet-

-men man kan samlas-

-kring visionen om människans framtid i rymden.

Kan du sammanfatta den visionen?

Långsiktigt är målet-

-att människan ska kunna bo ute i solsystemet.

Många miljoner människor.

Den visionen är den långsiktiga.

Vi ska också fortsätta utforska solsystemet.

De hänger ihop.

I low earth orbit råder febril aktivitet.

Trump vill åka till månen. Flera företag-

-vill bedriva rymdturism. Men var finns mest pengar?

Kan staternas visioner jämkas med näringslivets?

Drömmen om rymden lever.

Samma gamla drömmar: new space.

Det kallas ”new space”. Rymden har blivit kommersiell och näringslivet kan ha stor nytta av den potential som finns där. Satellittjänster utgör den största delen av marknaden och tekniken kan användas till bland annat internetuppkoppling på ett mer heltäckande sätt.

Industrihandläggaren Christer Nilsson på Rymdstyrelsen förklarar det som ett mobilnät, med fördelen att satelliterna flyger över glesbefolkade områden i stället för dyra master som företagen drar sig för att bygga.

Satelliter kan i dagsläget skjutas upp i rymden på 13 platser på jorden, men få av dem är anpassade för små satelliter. Swedish Space Corporation (SSC) har planer på att bygga EU:s första uppskjutningsplats där aktörer kan få rymdfärden skräddarsydd för just sin farkost. Lennart Poromaa,  Head of Esrange Space Center, tror att behovet av satellituppskjutningar kommer att öka.

”Teknikutvecklingen går så fort. Har en satellit flugit i två år kan det vara dags för nästa generation”, säger han.

Sverige är ett av få länder som har en rymdlag. Den skrevs på 80-talet, då satellituppskjutningar gjordes uteslutande av stater. Nu har kommersiella spelare tagit sig in på marknaden och för dem utgör lagarna ett hinder. Rymdminister Helene Hellmark Knutsson (S) har meddelat att rymdlagen ska ses över för att förenkla privata investeringar i den svenska rymdverksamheten.

Mathias Sundin är medgrundare Warp Institute och han hoppas på att människor i framtiden ska kunna bo och leva i rymden i stor skala. Han menar att det finns två typer av rymdföretag; de som är bra på det mekaniska och de som leds av visionärerna.

Redaktör: Elina Tyskling

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.4%
NASDAQ-100 -0.4%
NASDAQ Composite -0.4%

Vinnare & förlorare

Swedbank 1.3%
Swedish Match 0.7%
Oriflame 0.5%
THQ Nordic -3.7%
Lundin Petroleum -3.9%
Sandvik -4%
Uppdaterad tor 14:51
Fördröjning 15 min
  • 65 snart ett minne blott1:13

    65 snart ett minne blott

    Diskussionen om pensionssystemets utformning har blivit allt hetare. Nu har riksdagens pensionsgrupp tagit fram ett förslag för hur pensionsåldern ska höjas.

  • Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll13:30

    Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll

    Runt spelbolaget Starbreeze har ett börsdrama utspelats som bland annat gjort tiotusentals småsparare allt annat än glada. Journalisten Max Jedeur-Palmgren har skrivit ett reportage om bolaget.