”Det gäller att jaga tioöringar”

Svenska bönders utmaning i en globaliserad värld

För femte året i rad hälsar EFN på–

–hos spannmålsbonden Björn Wallin i Vattholma.

Vi talar om hur lantbrukarna står sig i globaliseringen–

–och hur en svensk bonde kan konkurrera–

–trots höga produktionskostnader.

Ganska stora delar av svensk jordbruksproduktion–

–har minskat under de senaste decennierna.

Det är väl en anpassning till ett marknadsläge–

–där man bara klarar av att producera–

–till den del av svenska marknaden–

–som betalar extra för att det är svenskodlat.

Allt i hela världen är lokalproducerat.

Kruxet är att det inte är lokalt konsumerat.

Svensk spannmålsodling lever till ganska stor del–

–på export. Exporten är allt som oftast prissättande.

Ett sätt för en spannmålsbonde–

–att bli mindre känslig för låga världsmarknadspriser–

–är att diversifiera sig.

Det här är vårt försök till att bli marknadsanpassade–

–och rätta oss efter trender.

Vi har börjat med lokal produktion av grönsaker.

Inte bara väder bestämmer utbudet på världsmarknaden–

–och i och med det priset.

Yttre faktorer som lagstiftning och händelser som Brexit–

–måste lantbrukarna ha med i beräkningen.

Brexit är svårprognostiserat.

Det beror så mycket på politiska beslut.

För Sveriges del bli det nog inga problem med Brexit.

Vi kommer att kunna sälja varor till England–

–i samma omfattning som nu.

England behöver importera mat. Det har stor befolkning.

Man behöver importera trävaror.

Både virke och pappersmassa.

Jag tror inte att man ska se alltför dystert på det.

Jag är mer orolig för att Sverige tar på sig särregler.

Är man en liten aktör på en stor marknad–

–är det svårt att ha regler–

–som gör produktionen dyrare än omvärldens.

Men det finns andra jordbruk–

–som är mindre påverkat av exportpriset–

–och därmed mindre priskänsligt än spannmål.

Kycklingbönderna har det alltid bra.

Så de har det bra.

Nötkött är faktiskt rimligt bra.

Fläsk, grissidan, är också rimligt bra.

Det beror mycket på–

–att man har sänkt produktionen på totalen–

–så att man når den delen av svensk marknad–

–som är beredd att betala mer för svenskt.

Vi har lämnat det billiga segmentet åt importen.

Det finns ingen svensk nöt- eller fläskköttsexport.

Det betyder–

–att vi inte är internationellt konkurrenskraftiga.

Däremot är vi konkurrenskraftiga med argumentet svenskhet–

–som innebär låg antibiotikaanvändning–

–och god djurvälfärd.

Mjölkbönderna som tvingats stänga många gårdar–

–på grund av dålig lönsamhet–

–har sett en ljusning under året.

Mjölkpriset har sakteliga börjat röra sig åt rätt håll.

Det är inte där det ska vara–

–men det har blivit betydligt bättre.

Det är tydligt att man konkurrerar på världsmarknaden.

Är det överskott och pulverpriserna låga–

–slår det direkt.

Lärdomen av det är–

–att nästan inget annat slår låga produktionskostnader.

Det gäller att jaga varenda 10-öring hela tiden.

För femte sommaren i rad besöker EFN spannmålsbonden Björn Wallin i Vattholma norr om Uppsala.

Temat för diskussionen i år är hur de svenska lantbrukarna står sig i den globala konkurrensen.

En fråga som diskuterats hett är Brexit. Detta ser inte Björn Wallin som något stort problem för svenska lantbrukare.

”Jag är mer orolig för att Sverige tar på sig särregler. Är du en lite aktör på en stor marknad är det väldigt svårt att ha regler som gör din produktion dyrare än omvärlden”, säger han.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.6%
NASDAQ 100 -0.6%
NASDAQ Composite -0.6%

Vinnare & förlorare

Fingerprint Cards 4.3%
Attendo 3.4%
Vitrolife 2.7%
Electrolux -1.7%
Sandvik -1.8%
Atlas Copco -2.1%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min
  • ”Väldigt duktig PR-insats från Volvo”2:59

    ”Väldigt duktig PR-insats från Volvo”

    Volvo Cars kommer från och med 2019 att enbart tillverka bilar med en elmotor i sig. Satsningen innebär att alla nya bilar kommer att vara antingen renodlade elbilar, laddhybrider eller milda hybrider. Alrik Söderlind, chefredaktör på auto motor & sport, ser detta som ett helt naturligt steg.

  • Utländska bolag sugna på listning i Stockholm3:33

    Utländska bolag sugna på listning i Stockholm

    Listningsklimatet har varit bra på de nordiska börserna under det första halvåret då totalt 68 bolag klivit in på börsen. Börschefen Lauri Rosendahl är därför nöjd när han sammanfattar halvåret i Almedalen.