Därför bör industriavtalets märke slopas

Avtalsrörelsen är på väg i mål och de flesta avtal hamnar–

–inom industriavtalets riktmärke på 6,5 % på tre år.

Svenskt Näringsliv sitter nöjda, men det borde de inte–

–enligt Per Lindvall. Varför det?

Det här industriavtalet och det här märket–

–är en dygd som lever kvar från finanskrisen–

–eller 90-talskriserna.

Man får inte ifrågasätta det–

–och man stirrar sig blind på nominella löneökningar–

–men glömmer en viktig faktor som skiljer oss–

–från tidigare kostnadskriser: Vi har en flytande valuta.

Och då blir inte det här så viktigt.

Varför är det viktigt?

Löner ska ju också... Som alla andra marknader–

–måste utbud och efterfrågan få styra.

Nu har man väldigt centralt styrda löneförhandlingar.

Man pratar om överhettad ekonomi, men ingen inflation.

Det är en paradox.

Vi får arbetskraftbrist i vissa branscher–

–och för att parera det måste lönerna kunna öka där.

Du menar att svensk industris konkurrenskraft–

–skulle öka om löneutvecklingen inhemskt–

–översteg industrins. Varför?

För att vi har en flytande valuta.

Om vi har högre inflation än omvärlden–

–för att inhemska löneökningar driver upp inflationen–

–och industrins löneökning är lägre, då sjunker valutan.

Det finns ett väldigt starkt samband.

Kronan sjunker och industrins konkurrenskraft stärks.

Det blir det omvända.

Det kanske funkade bra i början–

–men nu börjar det få negativa konsekvenser.

Om vi ser på inflation i förhållande till löneutveckling–

–i centrala avtal och näringslivet–

–ser vi både låg inflation och låg löneutveckling.

Vad beror det på?

Eftersom lönerna är en så stor del av ett lands ekonomi–

–särskilt i ett utvecklat land...

Lönerna är två tredjedelar av ekonomin.

De driver inflationen.

Med fallande nominella löneutvecklingar–

–så faller också inflationen kraftigt.

Riksbanken har ju stora problem.

De har minusränta och förmår inte få upp inflationen–

–då löneavtalen är för låga.

Vad kan vi förvänta oss av inflationen med de här avtalen?

Utan en stor löneglidning–

–som har gått ner kraftigt de senaste åren...

Med de här nominella löneökningarna–

–får Riksbanken svårt att nå sitt mål på 2 %.

Vad händer om vi skrotar riktmärket?

Många är oroade för det och ropar att vi då går tillbaka–

–till de kriser vi hade på 70- och 80-talet.

Men vi har en flytande valuta och drar inflationen i väg–

–så finns det ett effektivt medel: att höja räntan.

Tack, Per.

Avtalsrörelsen är på väg i mål och de flesta avtal har ramlat in inom ramen för industriavtalets riktmärke på 6,5 procent på tre år. Svenskt näringsliv sitter nöjda – men det borde de inte göra, enligt Per Lindvall.

Stina Ollila intervjuar Per Lindvall, EFN.

  • Sverige bland de sämsta på AI2:00

    Sverige bland de sämsta på AI

    Ishtar Touailat, innovationschef på Tieto, menar att Sverige ligger efter i utvecklingen av artificiell intelligens och att många inte har möjlighet att ta del av de framsteg som görs.

  • Nu är bensinen rekorddyr1:43

    Nu är bensinen rekorddyr

    Ledande bensinbolag höjer priset på bensin med 20 öre per liter. Det innebär att en liter 95-oktanig bensin nu för första gången kostar över 16 kronor.

  • Så mycket mer än ett varv1:44

    Så mycket mer än ett varv

    Göteborgsvarvet är världens största halvmaratontävling med omkring 60 000 anmälda löpare. Och loppet omsätter stora summor.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.1%
NASDAQ-100 -0.2%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

ÅF 3.4%
Paradox Interactive 3.4%
Nordea 2.1%
Lundbergs -2.2%
JM -2.5%
Evolution Gaming Group -2.7%
Uppdaterad tis 17:35
Fördröjning 15 min