Därför är Iranavtalet viktigt för EU

Trumps hårda retorik och beslut i Iranfrågan–

–skapar oro på oljemarknaden och i geopolitiken.

Rouzbeh Parsi är med oss, Irankännare–

–och lektor vid Lunds universitet. Välkommen.

Trump har flaggat för att Iranavtalet inte ska förnyas.

Varför är det viktigt?

USA har dragit sig ur ett avtal som gjort det möjligt–

–för hela världen att handla med Iran.

Just nu befinner vi oss i en mellanperiod–

–USA:s sanktioner är ännu inte återinförda–

–och vi vet inte hur EU och andra reagerar–

–när de återinförs.

Vad är osäkert för EU:s del?

Hur hårt man står upp mot Trump–

–för att kunna fortsätta med sin egen handel.

Trump hotar med att återinföra sekundära sanktioner–

–sanktioner som drabbar europeiska bolag–

–med intressen i USA, för att de handlar med Iran.

Kan inte EU strunta i handeln med Iran–

–för att inte skapa problem med USA?

Av politiska skäl, snarare än ekonomiska.

Handeln med Iran är inte negligerbar–

–men ingenting jämfört med handeln med USA.

Men för EU har avtalet–

–varit en viktig utrikespolitisk vinst, en seger.

En del av tanken att med förhandling lösa problem–

–med icke-spridning av kärnvapen. Avtalet–

–omöjliggör för Iran att skaffa kärnvapen.

En viktig vinst på alla sätt.

Jag trodde att det var Barack Obamas "deal". Är det fel?

Barack Obama gjorde det möjligt.

Men det som gjorde att iranierna ville ha avtalet–

–vad de lyfta sanktionerna skulle ge–

–var handeln med EU. Handel med USA–

–är inrikespolitiskt omöjligt, både i USA och Iran.

Moroten för Iran var att återfå EU som handelspartner.

Det är nu i fara–

–om EU inte står upp mot Trumps hot om sanktioner.

Handlar det om oljeexport från Iran till EU?

Ja, men för Iran–

–även att få ekonomin på fötter strukturellt.

Enorma investeringar: 40–50 miljarder dollar–

–på ett par år i alla sektorer. Oljesektorn–

–tåg, masskommunikation...

De kan få det från Kina–

–men vill hellre ha europeisk kvalitet.

Så EU är viktigt för Iran.

Sist vi sågs pågick demonstrationer i Iran–

–delvis som en följd av besvikelse–

–över utebliven tillväxt.

Vad kan det här få för inrikespolitiska följder i Iran?

Makroekonomiskt går det bättre för Iran.

På papperet är det bättre nu än för fyra år sen.

Den iranska regeringen är "laissez-faire"–

–de har inte fundrat på fördelningspolitik.

Så hur det här ska nå vanligt folk–

–att följderna av avtalet även gagnar dem–

–är ett stort frågetecken. Och den iranska ekonomin–

–har under alla år med sanktioner–

–blivit ännu mer av en icke-transparent sörja.

Det försöker de nu röja upp i.

Men det tar flera år. Den ekonomiska vinsten dröjer–

–men förväntas komma nu.

Då kan man skylla på Trump.

Ja, men regeringen har ju sagt att USA är pålitligt.

Men i den världen existerade inte Trump.

Hur ska de förklara för de inrikespolitiska kritikerna–

–att USA är mer än Trump–

–när han systematiskt river upp allt Obama gjort.

Varför är det så viktigt för Trump?

Allt utanför USA kvittar väl för honom?

Han bryr sig nog inte om detaljerna–

–men han vill ha sönder det som Obama byggde.

Runt honom finns mer ideologiskt skolade personer–

–för dem är Iran–

–det största hotet mot USA:s intressen i Mellanöstern.

För dem handlar det om–

–att få bort den islamiska republiken.

Vi har ideologiska principer från USA–

–ekonomisk-politisk instabilitet i Iran–

–och bollen ligger nu hos EU.

När får vi besked och vad ska vi hålla koll på?

Två saker rör sig med olika hastighet.

Idén om att skapa ett vattentätt skott–

–mot USA finansiellt. Det borde kunna fixas fortare–

–och alla 28 medlemsstater behöver inte vara med på det.

Tillräckligt många stora stater med djupa fickor–

–kan skapa en fond i euro skyddad från USA.

Det andra är mer komplicerat och kräver konsensus.

En förändring av europeisk lag.

Juridiska motåtgärder mot USA.

En komplicerad historia som tar lång tid.

Och problemet är att det är osannolikt–

–att alla 28 är med på det.

Iran som handelspartner tycks inte vara så viktig–

–men det handlar om principen–

–att värna sin egen utrikespolitik.

Det handlar inte om just Iran, men principen–

–och strategiskt: att skapa autonomi.

Mer självständighet mot alla, men mest akut–

–att skapa instrument för autonomi mot USA–

–som inte längre är en partner att lita på.

Det här har bidragit till osäkerheten på oljemarknaden.

Flera faktorer talar för stigande oljepriser.

När får vi klarhet?

Om Trump gör allvar...

Och det inte bara var en förhandlingsöppning mot EU...

...att hota med återinförda sanktioner.

Det är inte så troligt som vissa hoppas–

–talet gav inte mycket utrymme för förhandling.

Trump vill att vi ska göra som han säger.

Det har väckt folk i vissa europeiska huvudstäder.

Vi måste stå på oss för att behålla nån trovärdighet–

–och självständighet. Trumps sanktioner–

–ska träda i kraft i augusti.

Början av augusti.

Har Kina eller Ryssland nån roll i spelet?

Ja, de vill ha kvar avtalet.

Och oavsett hur det går, kommer Irans handel med dem–

–att fortsätta. Det Trump inte tycks ha räknat med–

–är att det som gjorde sanktionerna effektiva–

–var att Obama fick med sig stora delar av världen.

Det fanns ett tydligt mål som alla var ense om.

Att få bort risken för kärnvapen i Iran. Trumps mål–

–tycks vara regimskifte. För det finns inget gehör–

–i Ryssland och Kina. Så de vill inte ha sanktioner.

Finns det nåt skäl att tro att världen blir bättre–

–av ett regimskifte i Iran? Finns det nån plan?

Nej, rationaliteten bakom såna önskemål överskattas.

Det gäller att få det gjort, inte vad som sker efteråt.

Inte kaos i ett litet land, utan ett land–

–med 80 miljoner invånare och 11–13 gränsande stater.

Ett nytt Irak?

Ett Irak på steroider... Om det blir så.

Ingen vill ha det så, utom möjligen–

–några i Tel Aviv och Washington.

Tack så mycket.

USA planerar att återinföra sanktioner i och med slopandet av Iranavtalet. Osäkerheten i dagens läge ligger i de sekundära sanktionerna som kan drabba europeiska länder med iranska handelskontakter.

Rouzbeh Parsi, Irankännare och lektor vid Lunds Universitet, menar att Iranavtalet och handeln med Iran är viktigt för Europa av utrikespolitiska skäl snarare än ekonomiska.

”Moroten för Iran har varit europeiska handelspartner”, säger han.

  • Dyrt införande av GDPR0:38

    Dyrt införande av GDPR

    Den 25 maj träder GDPR i kraft - och det kan bli dyrt. Rapporter visar att införandet kommer att kosta 140 000 kronor per företag i Sverige. 

  • Sverige bland de sämsta på AI2:00

    Sverige bland de sämsta på AI

    Ishtar Touailat, innovationschef på Tieto, menar att Sverige ligger efter i utvecklingen av artificiell intelligens och att många inte har möjlighet att ta del av de framsteg som görs.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.4%
NASDAQ-100 0.3%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Balder 2.8%
Fabege 2.5%
Securitas 2.4%
Modern Times Group -2.7%
Lundin Petroleum -2.8%
Hennes & Mauritz -2.9%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min
  • Nu är bensinen rekorddyr1:43

    Nu är bensinen rekorddyr

    Ledande bensinbolag höjer priset på bensin med 20 öre per liter. Det innebär att en liter 95-oktanig bensin nu för första gången kostar över 16 kronor.

  • Så mycket mer än ett varv1:44

    Så mycket mer än ett varv

    Göteborgsvarvet är världens största halvmaratontävling med omkring 60 000 anmälda löpare. Och loppet omsätter stora summor.

  • Över 100 000 riskerar körförbud0:49

    Över 100 000 riskerar körförbud

    Söndagen den 20 maj införs nya besiktningsregler i Sverige. Sista siffran i registreringsskylten slutar styra när det är dags för besiktning. I stället införs tidsangivelser.