Brexit: ”Ökar oron får pundet ta smällen”

Idag aktiverar Storbritanniens regering artikel 50–

–och Brexit-förhandlingarna kan börja.

Vad som står på spel ska vi tala om idag.

Välkommen, Mattias Sundling.

Och välkommen Katrine Marçal–

–EFN:s korrespondent i London.

God morgon.

Vad händer idag? Hur ser dagen ut?

Theresa May har undertecknat brevet–

–som formellt sätter igång artikel 50 i Lissabonfördraget.

Brevet är nog i Bryssel nu–

–där Storbritanniens EU-ambassadör Tim Barrow–

–ska lämna det till EU:s president Donald Tusk–

–runt klockan 13:30 idag.

Frågan är hur mycket vi får se–

–och om brevet kommer att läcka.

EU:s president Donald Tusk beräknas svara–

–på en presskonferens strax efter–

–och berätta om EU:s prioriteringar–

–i de kommande förhandlingarna. Theresa May–

–kommer samtidigt att vara i parlamentet i London.

Blir det några nyheter idag?

Nej, det tror jag inte.

Det kickar igång processen som är fylld av frågetecken.

Just idag kommer det nog inget.

Katrine. Igår kom uppgifter om att Theresa May backat–

–från orden: "Inget avtal är bättre än ett dåligt avtal."

Kan man ana en mer ödmjuk inställning–

–inför förhandlingarna? En nervositet inför skarpt läge?

Jag har svårt att se det.

Men Theresa May är pressad.

Om Storbritannien "kraschar" ut ur EU–

–utan avtal blir följderna förfärliga för ekonomin–

–och finanssektorn, i London och resten av EU.

Pressen är enorm av det skälet.

Näringslivet förlåter henne knappast om det sker.

Å andra sidan brukar konservativa premiärministrar–

–falla på EU-frågan. Pressen är stark–

–från det egna partiet att gå hårt ut i förhandlingarna.

Vilken balansen blir återstår att se. Det är inte lätt.

Catrine, blir förhandlingarna offentliga?

Mycket är oklart.

Vi får se vad som kommer fram.

En knäckfråga för företagen här, EU-medborgare–

–som bor i Storbritannien och britter–

–som bor i andra EU-länder, ska lösas först.

Vad sker med EU-medborgare i Storbritannien–

–och britter i andra delar av EU?

Det hoppas EU få klart redan i år.

EU har sagt att det ska ske ovanligt öppet.

Man ska lägga ut allt och ha full transparens.

Ovanligt för att vara EU.

Ja. Vi får se vad det innebär i praktiken.

Theresa May har varit noggrann med–

–att få ett så öppet mandat som möjligt.

Friheten att förhandla som hon vill–

–men parlamentet får säga sitt när avtalet är klart.

Kanske blir EU öppnare än britterna.

På ett EU-toppmöte i slutet av april–

–ska man besluta om vilka förhandlingspunkter–

–som är viktigast, och var EU ska stå.

Hur ser annars tidsperspektivet ut?

Vad jag förstår är det två år...

...Katrine får korrigera mig om det är fel...

Det blir lite rumphugget från båda håll.

Jag tror att EU vill vänta in det franska valet.

Där är den politiska situationen inte klar förrän i juni–

–då parlamentsvalen är klara. Det blir hugget längst bort också.

EU ska ha tid att ratificera förslaget.

Det är inte ens två år, vilket redan är kort tid.

Vem har makten och bestämmer när saker ska ske?

Är det också en förhandlingsfråga?

Det finns en färdig process–

–så det är väl den som sätter tidsramarna.

Absolut, och en av de stora knäckfrågorna–

–är hur man ska förhandla och i vilken ordning.

Storbritannien ser ut att förlora det man slagits för–

–den gamla EU-principen att inget är färdigförhandlat förrän allt är förhandlat.

För britterna är det viktigt att prata om handeln–

–samtidigt som man pratar om vad man ska betala EU–

–för att lämna. Och om framtiden för EU-medborgarna.

EU vill först hantera skilsmässan–

–framtiden för EU-medborgarna, Nordirlands gräns–

–efter det prata handel. Det ser ut att bli så.

Men det är 18 månader eller mindre det gäller.

Apropå handeln, även om det kommer i andra hand–

–är det viktigaste både för brittiska företag–

–men för svenska och för EU-företag.

Det kommer förstås läcka under processens gång.

Men vad tror man det blir för typ av avtal?

Jag vill nog påstå att vi inte har en aning.

Vi är ute på okänt vatten. Ur det perspektivet–

–får man säga att finansiella marknader tar det–

–med ett förvånansvärt lugn.

Precis när Brexit var klart skrek massor av ekonomer–

–om recession och depression.

Det var en överdriven och orealistisk utsaga.

Där fick man ju fel.

Snarare har konjunkturförloppet blivit oväntat bra–

–och marknaden hämtade sig. Men det långsiktiga caset–

–för Storbritannien och brittisk ekonomi...

Alla spekulerar och gissar. Det finns olika alternativ.

Det värsta är att man inte kommer överens–

–utan trillar ur det nuvarande. Då får man jobba–

–med miniminivåerna i WTO-avtalet.

Däremellan finns en massa olika varianter.

Katrine, du har varit inne på att det blir en krasch–

–och att man då blir avtalslös och det blir WTO-nivåerna.

Hur stor är sannolikheten? Processen är otroligt komplex.

Det här är förstås näringslivets största skräck.

Det är inte helt osannolikt. Theresa May har ett parti–

–som är nästan fanatiska i att Storbritannien går ur EU–

–och får kontroll över gränser och sin egen lagstiftning.

Å andra sidan har EU-parlamentet markerat–

–att de blir de som säger nej till saker och ting–

–och kritiserar varje steg på vägen.

Det är mycket som kan hända.

WTO-lösningen lyfts fram i brittisk debatt–

–som en mjuk kudde som Storbritannien kan falla mot.

Men även om Storbritannien är medlem i WTO–

–så går mycket av reglerna via EU.

Det är oklart exakt hur det skulle se ut.

Det är mycket osäkerhet. Inte minst för finanssektorn.

Finns det en naivitet bland bolagen?

Skiljer det mycket mellan stora och mindre bolag?

Naivitet...

Det är svårt att svara på.

En uppenbart utsatt sektor är fordonsindustrin.

Det finns bilder på en Nissan Qashqai i Sunderland–

–delarna går fram och tillbaka innan det blir en Nissan–

–i Storbritannien. Det är beroende av ett fritt flöde–

–av varor.

Men Toyota ska investera mer i sina anläggningar–

–i Storbritannien. En sak som fascinerar mig är–

–att den brittiska regeringen, rätta mig om jag har fel–

–har lovat Nissan att det ordnar sig.

Hur i all världen kan de göra den utfästelsen?

Ingen vet exakt vad de har lovat Nissan.

Man kan tänka sig att de lovat att flödet av reservdelar–

–ska få fortsätta obehindrat.

Ett sånt löfte kan man förvåna sig över.

Det kan inte den brittiska regeringen göra.

Det är inte bara upp till dem.

Annars har det varit mest prat om banker.

Hur går tongångarna där?

Man verkar i tysta ha börjat titta på alternativ.

Det var nån som hade gjort betraktelsen–

–att det ökar på processen av integration inom EU–

–så att man får fler finanscenter.

Så att det inte bara är Paris eller Frankfurt–

–utan att det sprids ut över lite olika städer.

Men det är till Londons nackdel. Å andra sidan–

–när jag var i London under finanskrisen–

–beklagade man att man hade så stor finanssektor.

Den höll på att knäcka hela ekonomin.

Man har blandade känslor. Det är en viktig industri–

–som står för en stor del av förädlingsvärdet.

Men så sakteliga har man börjat se alternativ–

–i Kontinentaleuropa.

Om handelsfrågan är en viktig punkt–

–så är den andra förstås arbetskraften–

–och vad som händer med den.

Det verkar bolagen vara väldigt nervösa för.

Dels har vi lågkvalificerade arbeten i jordbruk–

–och byggnadssektorn, dels högkvalificerade sektorer.

Vilken typ av... Det är ju det–

–som triggade hela Brexit från början. Vad tror man?

Det som man kan vara lite lugnare för nu–

–är vad som händer med de EU-medborgare–

–som redan är i Storbritannien.

Det ska prioriteras i förhandlingarna.

Det kommer nog en lösning redan i år.

Sen vilken invandringspolitik Storbritannien ska föra–

–är otroligt oklart.

De har tittat på olika system under folkomröstningen–

–pratades det om ett australiensiskt punktbaserat system.

Det verkar man nu ha gett upp.

Det finns ingen klarhet alls i detta.

Marknadsrreaktionerna har varit ganska förvånande.

Börsoptimismen har fortsatt. Man har kanske varit naiv.

Men pundet har faktiskt fallit–

–efter Brexit, även om det återhämtat sig lite.

Vad tror du blir viktigast under de två åren?

Kommer man att bli mer påverkad av det som händer nu?

Kommer marknaden att ha mer fokus på den här processen?

Jag tror... En massa annat pågår på samma gång.

Det viktigaste i fjol var nog, trots allt, Trump.

Det överskuggar mycket annat.

Dels är det Brexit, och så har vi valen i Europa.

Framför allt det franska valet är bekymmersamt.

Det här har alltid varit en frågeställning på lång sikt.

Hur ser Storbritannien ut om 10–20 år?

På så lång sikt är det en ekonomi–

–som kommer att ha "performat" sämre–

–än om de varit kvar i EU. Risken är i alla fall stor.

Man får inte samma friktionsfria relation till omvärlden–

–som man hade när man var med i EU.

På kort sikt kommer annat att överskugga...

Pundet blir stötdämparen. Ökar oron, tar pundet smällen.

Det blir en självreglerande mekanism.

Man får stimulans av ekonomin... Det är det vi såg.

Storbritannien är faktiskt en rätt sårbar ekonomi–

–även på kort sikt, med ett stort bytesbalansunderskott...

...och en hög andel utländska investeringar, som en konsekvens av det.

Den är känslig för snabba förändringar i sentiment–

–kring hur ekonomin ska gå.

Vi ser här hur pundet har gått sen Brexitomröstningen.

Det är ett stort fall. Tittar vi på hur börsen har gått–

–är den på all time high. Andra saker spelar in–

–men hur kan det vara så stor skillnad?

Marknaden ska ju inte gilla osäkerhet...?

Vi hade Brexit och så kollapsade marknaden och pundet.

Då fanns en ryggmärgsreflex hos många:

–det blir recession, depression...

Sen kom man på: Varför skulle det bli så?

Det finns en massa argument, inte minst pundet–

–som var en sorts stötdämpare.

Då lugnade det ner sig och sen började riskpremien sjunka–

–och sen hände annat.

Vi har haft en global konjunkturuppgång–

Det har varit spekulation om att Trumpadministrationen–

–skulle bli en extra stimulans. Det lyfte hela förloppet–

–och överskuggade oron kring Brexit.

Katrine, vad står det i Londons tidningar idag?

De flesta kvällstidningar är konservativa–

–och för utträdet. De jublar. "Freedom"–

–skriver Daily Mail, över hela förstasidan.

Medierna har drivit på Brexit. Medierna är politiserade.

En dag av frihet och självständighet för Storbritannien.

Medierna är besatta av frågan. Ska man analysera risker–

–måste man tänka på att frågan är så politisk–

–känsloladdad och driven av opinionen i landet–

–och det konservativa partiet.

Theresa May tittar mycket på den–

–för att förstå hur hon ska navigera förhandlingarna.

Är det förespråkarna av Brexit som driver på–

–och vill ha en hård Brexit?

Ja. Under folkomröstningskampanjen–

–ville många på Brexit-sidan bli kvar–

–i den gemensamma marknaden och bara lämna EU.

Men Theresa May har bestämt att landet ska lämna–

–både den gemensamma marknaden och tullunionen–

–en hård Brexit. Krafter i partiet driver på–

–för en ännu hårdare Brexit, vad det nu innebär.

De vaktar varje steg hon tar–

–så att hon inte är för mjuk mot EU–

–och ger upp för mycket–

–av "Storbritanniens självständighet".

Skottland vill ha ännu en folkomröstning.

Det är osäkert om Theresa May går med på det.

Hon har väl ändå sista ordet.

Kommer marknaden att följa den utvecklingen?

Min tanke om det, på listan över politiska problem–

–är att det inte händer. EU kommer inte att tillåta det–

–för att Spanien inte tillåter det–

–på grund av oro över följdeffekterna i Katalonien.

Många andra orosmoment ligger före på listan.

Vad säger du?

Theresa May tillåter nog inte en folkomröstning i närtid.

En annan oro är att Nordirland–

–går in i förhandlingarna utan regering.

En "cliffhanger" får avsluta.

Tack, Katrine och Mattias.

I dag är det dags för Storbritanniens regering att aktivera artikel 50 i Lissabonfördraget och inleda den tvååriga skilsmässoprocessen från EU.

Vad händer nu? Katrine Marçal kommenterar direkt från London och Mattias Sundling, aktiestrateg på Danske Bank, kommenterar marknadsreaktionerna.

Programledare: Ellinor Beckett och Pontus Herin.

 

Läs Storbritanniens premiärminister Theresa Mays utträdesbrev till Europeiska rådets ordförande Donald Tusk här. 

 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.9%
NASDAQ-100 -1.3%
NASDAQ Composite -1.2%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 18.9%
Paradox Interactive 7%
Holmen 6%
SSAB -3.6%
Sandvik -4.2%
Boliden -4.2%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min
  • Fehmarn Bält kortar vägen till Tyskland4:00

    Fehmarn Bält kortar vägen till Tyskland

    2020 ska bygget av en tunnel mellan Rødby i Danmark och Puttgarden i Tyskland starta. När tunneln är klar – enligt planen 2029 – har landvägen till Sveriges viktigaste exportmarknad Tyskland kortats med 16 mil och restiden med tåg med flera timmar.

  • Pepsis vd lämnar0:33

    Pepsis vd lämnar

    Snacks- och dryckesgiganten Pepsico:s vd Indra Nooyi avgår efter 12 år. Hon kommer sitta kvar som styrelseordförande tills början av nästa år.

  • Undvik emojis på jobbet0:51

    Undvik emojis på jobbet

    Använder du emojis i dina jobbmejl? Enligt forskning från både Israel och Nederländerna är det allt annat än positivt.