Chefsekonom: Konjunkturen viker när centralbankernas bränsle tar slut

Ni spår att världsekonomin bromsar in i år och nästa år.

Vilka är tecknen på avmattning?

Tillväxttakten i flera stora ekonomier går redan ner.

Det skedde vid årsskiftet 2017/2018.

Man kan även se det i världshandelstillväxt–

–global industriproduktionstillväxt–

–och i diverse konjunkturbarometrar som jag–

–sätter föga tilltro till, men det bekräftar bilden av–

–att världsekonomin helt klart har tappat kraft.

Du håller ständig koll på de indikatorer som bjuds.

Är du förvånad?

Nej, vi har haft det perspektivet sen början av året.

Nu uppfylls vår bild, kanske med lite större kraft ner–

–än vad vi hade tänkt i våras.

Det kan bero på att handelskrig och annat–

–har börjat slå lite mer än vi fruktade.

Många andra prognosmakare var så sent som i höstas–

–inne på att 2018 och 2019 blir ännu starkare tillväxtår.

Först nu ser man många byta fot.

Vad är det ni ser?

De senaste åren drevs starkt av investeringsuppgångar–

–i flertalet länder och sektorer.

Både bostadsbyggande, men även inom industrin–

–och tjänsteproduktionen.

Där viker det hela ledet gällande investeringarna-

–som är den drivande kraften i varje konjunktur.

Ekonomer pratar gärna om produktivitet. Hur ser det ut?

Det ser inte så kul ut.

Produktivitetstillväxten i världen har bromsat kraftigt–

–jämfört med åren innan finanskrisen.

Vi talar om betydande avmattningar.

Den underliggande tillväxtkraften i ekonomin–

–har gått ner inom industrin och tjänstesektorerna.

I USA har ju ekonomin ändå hållits uppe–

–av skattesänkningar och annat. Hur ser det ut där?

Den vikande produktivitetstillväxten–

–är nästan ännu tydligare i USA–

–särskilt inom tillverkningsindustrin.

USA har drivits av ökade förmögenheter för hushållen–

–i form av börsuppgångar, villaprisökningar–

–och på senare tid stora skattesänkningar–

–både för hushållen och för näringslivet.

Ska vi vänta oss att det här är det nya normala–

–eller finns det tecken på att det är på väg att brytas?

Nej, den tillväxttopp vi hade 2017–

–kändes ju ganska bra, men historiskt sett–

–var det en ganska medioker uppgång–

–där världsekonomin växer med drygt 3 %.

Bara tio år tillbaka så var det 4,5 % - 5 %–

–så inte ens på toppen av konjunkturen–

–var det nån sprutt, trots låga räntor–

–höga fastighetspriser och stigande börser.

Vi sitter nog i den här sitsen för överskådlig framtid.

Vad fick ekonomin att ticka på under tiden?

Att centralbankerna har pumpat ut–

–rekordstora mängder högexplosivt monetärt bränsle–

–i form av låga och negativa räntor.

Man har köpt stora delar av utestående statsobligationer–

–för att få ner de långa räntorna och eldat på börser–

–bostadspriser, bostadsbyggande och sånt.

Centralbankerna har gjort jobbet.

Du låter ganska pessimistisk.

För företagarna så tickar i alla fall vinsterna in.

Ja, och det har den svaga kronan bidragit till.

Tittar man på exportutvecklingen i kronor är den god–

–men exportvolymen har däremot varit ganska platt.

Den svaga kronan har hjälpt företagen–

–och bidragit till en ganska god vinstutveckling.

Vilka är hoten där ute i dag?

Det säckar ihop efter en stark utveckling i världen.

Det i sig indikerar inte–

–att vi står inför en finanskris nummer två.

Då krävs det att en finansiell bomb exploderar.

Vi ser ingen just nu.

Jag tror på en moderering av den globala konjunkturen–

–men med riskfaktorer som handelskrig, Brexit–

–skuldkriser i Italien och liknande.

Världskonjunkturen bromsar och för Sveriges del–

–är det såklart dåliga nyheter.

Sen har vi även den hemkokta bostadskrisen.

Både gällande bostadsbyggande, men även de åtgärder–

–på efterfrågesidan som gör det mycket svårare att låna.

Hur pass oroliga ska Sverige vara för Brexit?

Jag tror inte att Brexit överlag är en stenbumling–

–som tippar konjunkturen över ända.

Det är nog värre för Storbritannien.

Det är allvarligt för vissa svenska industrigrenar.

Gällande sågverksindustrin är Storbritannien–

–den absolut största exportmarknaden.

Storbritannien är viktigt även för andra industrigrenar–

–men de har de värre än övriga länder.

Och om du blickar framåt lite...?

Jag tror att vi får en gradvis fortsatt avmattning.

Världshandeln fortsätter att bromsa.

Vi målar inte upp nåt dramatiskt scenario–

–men tillräckligt för att det slår på svensk konjunktur.

Vi bromsar in i världen nästa år.

Från 2,5 % till 3 % tror vi gällande världens tillväxt.

Det slår på Sverige och dessutom har vi–

–den kraftiga inbromsningen i bygginvesteringar–

–som även slår på industrin som är en viktig leverantör.

Nedgången blir därmed kraftigare–

–än vad som motiveras av en nedgång i världskonjunkturen.

Vi räknar med 1 % tillväxt för Sverige nästa år–

–jämfört med 2,5 % i år.

Tack.

Efter knappt två år av relativt hög global tillväxt är det nu slut på de goda tiderna. Det spår branschorganisationen Teknikföretagen i en konjunkturprognos.

Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen, menar att tillväxttoppen som vi passerat dessutom inte var så mycket att skryta med, då världsekonomin som mest växte med drygt tre procent.

Mats Kinnwall ser en orsak bakom de senaste årens starka ekonomi: : ”Centralbankerna har pumpat ut rekordstora mängder högexplosivt monetärt bränsle i form av negativa och låga räntor och de har köpt på sig stora delar av utestående statsobligationer”, säger han.

Chefsekonomen ser dock ingen ny global finanskris i korten, men däremot inbromsande tillväxt.

  • Trump får stryk i ekonomislaget3:41

    Trump får stryk i ekonomislaget

    Hur har ekonomin i USA utvecklats under de presidenter som haft makten sedan 1976? Det har Bloomberg tittat på. Se hela rankeingen från Jimmy Carter till Donald Trump här.

  • Investerare missar gröna affärsmodeller4:27

    Investerare missar gröna affärsmodeller

    Nu i februari hölls den första kapitalmarknadsdagen för sustaintech-bolag i Sverige. Boel Swartling, som är affärsängel och grundare för Sweden Sustaintech Venture Day berättar att sustaintech är en bredare version av greentech.

  • Medborgarlön – vanvett eller vägen framåt?1:19

    Medborgarlön – vanvett eller vägen framåt?

    Basinkomst, även kallat medborgarlön, har hamnat på tapeten igen. Det går ut på att alla invånare har rätt till ekonomisk grundersättning utan något krav på motprestation. Ersättningen ska inte påverkas av andra inkomster utan ska fungera som en bas. På senare år har det gjorts försök i flera olika länder, och nyligen i grannlandet Finland. 

  • Nya järnvägen en överlevnadsfråga för Tranås3:56

    Nya järnvägen en överlevnadsfråga för Tranås

    Som minsta kommun ska Tranås få en station längs den nya järnvägen för höghastighetståg. Beslutet är viktigt för regionens näringsliv men innebär också stora åtaganden från kommunens sida.

  • Hårdgranskning av kryptohandel1:58

    Hårdgranskning av kryptohandel

    Skatteverket har beslutat att handeln med kryptovalutor ska granskas extra hårt i år. Granskningen inkluderar även tidigare års handel. Henrik Kisterud, kontrollsamordnare på Skatteverket, förklarar varför.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0%
NASDAQ-100 0.5%
NASDAQ Composite 0.6%

Vinnare & förlorare

Vitrolife 3.9%
Nibe Industrier 3.8%
Beijer Ref 3.8%
Saab -1.9%
Dometic Group -1.9%
Kindred Group -3.4%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min
  • 5:29

    "Indien är en demografisk sweet spot"

    Indien har alla förutsättningar för att bli nästa ekonomiska framgångssaga. Det menar Abhinav Rathee, portföljförvaltare på Cworldwide, som berättar om landets möjligheter i Kinas fotspår.

  • 65 snart ett minne blott1:13

    65 snart ett minne blott

    Diskussionen om pensionssystemets utformning har blivit allt hetare. Nu har riksdagens pensionsgrupp tagit fram ett förslag för hur pensionsåldern ska höjas.

  • Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll13:30

    Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll

    Runt spelbolaget Starbreeze har ett börsdrama utspelats som bland annat gjort tiotusentals småsparare allt annat än glada. Journalisten Max Jedeur-Palmgren har skrivit ett reportage om bolaget.