Chefsekonom: Konjunkturen viker när centralbankernas bränsle tar slut

Ni spår att världsekonomin bromsar in i år och nästa år.

Vilka är tecknen på avmattning?

Tillväxttakten i flera stora ekonomier går redan ner.

Det skedde vid årsskiftet 2017/2018.

Man kan även se det i världshandelstillväxt–

–global industriproduktionstillväxt–

–och i diverse konjunkturbarometrar som jag–

–sätter föga tilltro till, men det bekräftar bilden av–

–att världsekonomin helt klart har tappat kraft.

Du håller ständig koll på de indikatorer som bjuds.

Är du förvånad?

Nej, vi har haft det perspektivet sen början av året.

Nu uppfylls vår bild, kanske med lite större kraft ner–

–än vad vi hade tänkt i våras.

Det kan bero på att handelskrig och annat–

–har börjat slå lite mer än vi fruktade.

Många andra prognosmakare var så sent som i höstas–

–inne på att 2018 och 2019 blir ännu starkare tillväxtår.

Först nu ser man många byta fot.

Vad är det ni ser?

De senaste åren drevs starkt av investeringsuppgångar–

–i flertalet länder och sektorer.

Både bostadsbyggande, men även inom industrin–

–och tjänsteproduktionen.

Där viker det hela ledet gällande investeringarna-

–som är den drivande kraften i varje konjunktur.

Ekonomer pratar gärna om produktivitet. Hur ser det ut?

Det ser inte så kul ut.

Produktivitetstillväxten i världen har bromsat kraftigt–

–jämfört med åren innan finanskrisen.

Vi talar om betydande avmattningar.

Den underliggande tillväxtkraften i ekonomin–

–har gått ner inom industrin och tjänstesektorerna.

I USA har ju ekonomin ändå hållits uppe–

–av skattesänkningar och annat. Hur ser det ut där?

Den vikande produktivitetstillväxten–

–är nästan ännu tydligare i USA–

–särskilt inom tillverkningsindustrin.

USA har drivits av ökade förmögenheter för hushållen–

–i form av börsuppgångar, villaprisökningar–

–och på senare tid stora skattesänkningar–

–både för hushållen och för näringslivet.

Ska vi vänta oss att det här är det nya normala–

–eller finns det tecken på att det är på väg att brytas?

Nej, den tillväxttopp vi hade 2017–

–kändes ju ganska bra, men historiskt sett–

–var det en ganska medioker uppgång–

–där världsekonomin växer med drygt 3 %.

Bara tio år tillbaka så var det 4,5 % - 5 %–

–så inte ens på toppen av konjunkturen–

–var det nån sprutt, trots låga räntor–

–höga fastighetspriser och stigande börser.

Vi sitter nog i den här sitsen för överskådlig framtid.

Vad fick ekonomin att ticka på under tiden?

Att centralbankerna har pumpat ut–

–rekordstora mängder högexplosivt monetärt bränsle–

–i form av låga och negativa räntor.

Man har köpt stora delar av utestående statsobligationer–

–för att få ner de långa räntorna och eldat på börser–

–bostadspriser, bostadsbyggande och sånt.

Centralbankerna har gjort jobbet.

Du låter ganska pessimistisk.

För företagarna så tickar i alla fall vinsterna in.

Ja, och det har den svaga kronan bidragit till.

Tittar man på exportutvecklingen i kronor är den god–

–men exportvolymen har däremot varit ganska platt.

Den svaga kronan har hjälpt företagen–

–och bidragit till en ganska god vinstutveckling.

Vilka är hoten där ute i dag?

Det säckar ihop efter en stark utveckling i världen.

Det i sig indikerar inte–

–att vi står inför en finanskris nummer två.

Då krävs det att en finansiell bomb exploderar.

Vi ser ingen just nu.

Jag tror på en moderering av den globala konjunkturen–

–men med riskfaktorer som handelskrig, Brexit–

–skuldkriser i Italien och liknande.

Världskonjunkturen bromsar och för Sveriges del–

–är det såklart dåliga nyheter.

Sen har vi även den hemkokta bostadskrisen.

Både gällande bostadsbyggande, men även de åtgärder–

–på efterfrågesidan som gör det mycket svårare att låna.

Hur pass oroliga ska Sverige vara för Brexit?

Jag tror inte att Brexit överlag är en stenbumling–

–som tippar konjunkturen över ända.

Det är nog värre för Storbritannien.

Det är allvarligt för vissa svenska industrigrenar.

Gällande sågverksindustrin är Storbritannien–

–den absolut största exportmarknaden.

Storbritannien är viktigt även för andra industrigrenar–

–men de har de värre än övriga länder.

Och om du blickar framåt lite...?

Jag tror att vi får en gradvis fortsatt avmattning.

Världshandeln fortsätter att bromsa.

Vi målar inte upp nåt dramatiskt scenario–

–men tillräckligt för att det slår på svensk konjunktur.

Vi bromsar in i världen nästa år.

Från 2,5 % till 3 % tror vi gällande världens tillväxt.

Det slår på Sverige och dessutom har vi–

–den kraftiga inbromsningen i bygginvesteringar–

–som även slår på industrin som är en viktig leverantör.

Nedgången blir därmed kraftigare–

–än vad som motiveras av en nedgång i världskonjunkturen.

Vi räknar med 1 % tillväxt för Sverige nästa år–

–jämfört med 2,5 % i år.

Tack.

Efter knappt två år av relativt hög global tillväxt är det nu slut på de goda tiderna. Det spår branschorganisationen Teknikföretagen i en konjunkturprognos.

Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen, menar att tillväxttoppen som vi passerat dessutom inte var så mycket att skryta med, då världsekonomin som mest växte med drygt tre procent.

Mats Kinnwall ser en orsak bakom de senaste årens starka ekonomi: : ”Centralbankerna har pumpat ut rekordstora mängder högexplosivt monetärt bränsle i form av negativa och låga räntor och de har köpt på sig stora delar av utestående statsobligationer”, säger han.

Chefsekonomen ser dock ingen ny global finanskris i korten, men däremot inbromsande tillväxt.

  • EFN förklarar arbetsmarknaden9:48

    EFN förklarar arbetsmarknaden

    Det fjärde avsnittet av programserien EFN förklarar handlar om begreppet arbetsmarknad, något som engagerar både politiker och ekonomer.

  • Slussen - den oändliga historien7:11

    Slussen - den oändliga historien

    Nya Slussen är den femte versionen som byggs, och förväntas vara helt klar år 2025. Den allra första Slussen byggdes år 1642 av Drottning Kristina eftersom båttrafiken krävde en bättre lösning.

  • Stor risk för bobubbla i Sverige1:26

    Stor risk för bobubbla i Sverige

    Bloomberg-ekonomen Niraj Shah har sammanställt en lista på länder där risken för en bostadsbubbla är störst. Sverige hamnar på en tredjeplats efter Kanada och Nya Zeeland. Shah har bland annat tittat på bopriser i relation till inkomster, inflationsjusterade priser och hushållens skulder. 

  • Ris och ros för e-kronan1:27

    Ris och ros för e-kronan

    Sverige kan bli första landet i världen med en elektronisk valuta. En av de främsta orsakerna är den minskade kontantanvändningen. En eventuell e-krona skulle komplettera den fysiska kronan, men än är det långt kvar till ett genomförande. 

  • Familjen bakom Sveriges biopopcorn3:09

    Familjen bakom Sveriges biopopcorn

    Familjeföretaget Sundlings grundades 1990 och sålde då bara popcornmaskiner. I dag står företaget för 90 procent av snacksleveranserna till svenska biografer.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -2%
NASDAQ-100 -0.1%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

Swedish Orphan Biovi… 10.4%
Mycronic 6.9%
Hemfosa Fastigheter 3.6%
Swedbank -7.1%
Alfa Laval -10.3%
Ericsson -11.8%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min
  • Vem vann på spelregleringen?3:48

    Vem vann på spelregleringen?

    Vid årsskiftet trädde en lagstiftning för bettingbolag i kraft i Sverige. Efter det har bland annat de stora bettingbolagens spelöverskott sjunkit.

  • 65 snart ett minne blott1:13

    65 snart ett minne blott

    Diskussionen om pensionssystemets utformning har blivit allt hetare. Nu har riksdagens pensionsgrupp tagit fram ett förslag för hur pensionsåldern ska höjas.

  • Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll13:30

    Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll

    Runt spelbolaget Starbreeze har ett börsdrama utspelats som bland annat gjort tiotusentals småsparare allt annat än glada. Journalisten Max Jedeur-Palmgren har skrivit ett reportage om bolaget.