Brexit, Trump – men politiken rår inte på trenderna

Brexit, Trump och europeiska nationalister.

2016, och även 2017, har sagts vara åren då politiken–

–blir viktigast för finansmarknader och förvärvsekonomi.

Inte centralbanker, penningpolitik och företagsvinster.

Men de globala finansmarknaderna–

–har reagerat med en axelryckning efter valen.

Annat verkar styra. Har politiken spelat ut sin roll?

Det ska vi prata om i dag, med Niklas Ekdal.

Vi hade ödesvalen: Brexit, Trump i fjol i USA-valet–

–och sen i år har vi haft val i Frankrike.

Snart har vi Tyskland och nyval i Storbritannien.

Grafiken visar alla dessa val.

Du skriver i en krönika på efn.se–

–att de valen i fjol var viktiga–

–men de kommande är nästan betydelselösa.

Massmedierna tenderar att behandla val–

–som Viasat behandlar fotbollsmatcher.

Man försöker snacka upp spänningen varje gång.

Det är inte Champions League-final varje gång.

Och det är enorm skillnad ur ett marknadsperspektiv–

–mellan viktiga och mindre viktiga val.

Även om det är jämntjockt i mediabevakningen.

Förra året hade vi tre historiskt viktiga val:

Presidentval i Frankrike och USA, och Brexitomröstningen.

Det slutade ju 1–2 till stabiliteten, kan man säga.

Det blev stora reaktioner på kort sikt på marknaderna.

Reaktionerna på lång sikt kanske ligger framför oss.

De fyra parlamentsvalen som kommer:

Frankrike, Storbritannien, Tyskland och Sverige nästa år–

–är i stort sett betydelselösa för marknaden.

Om man är investerare kan man lika gärna fördjupa sig–

–i robotisering, demografi och rysk och kinesisk historia–

–som att följa svensk inrikespolitik – det tickar på.

Tyskland, samma sak. Frankrike kanske fortsätter utför–

–oavsett valutgång.

Finansmarknaden har ju snackat upp valen–

–inte minst fjolårets. Men sen blev det en axelryckning.

Man reagerade väldigt kort.

Tycker finansmarknaderna inte att valen är så viktiga?

Brexit gav ju en kraftigt negativ reaktion.

Det var kort, sen förträngde man.

En läxa hade lärts när det kom till Trump-valet:

Opinionsmätningarna var inte att lita på–

–så man kanske inte ska överreagera.

Då tog man i stället fasta på det som verkade positivt:

Skattesänkningar, infrastrukturinvesteringar–

–och lite avregleringar av finans och läkemedel.

Det blev ett Trumprally i stället.

Både med Brexit och Trump ligger de stora problemen–

–den destabiliserande effekten, framför oss.

Reaktionerna vi har sett är nog lite väl optimistiska.

Men oerhört viktiga val, på både lång och kort sikt.

Och även problemen i Brexit–

–för både EU och Storbritannien själv–

–ligger framför oss. Vi vet inte hur förhandlingarna går.

Om man lyfter det till en högre nivå–

–hur viktig är politiken för ett lands ekonomiska framgång?

Det finns ju exempel på galna regimer–

–där länderna ändå har tuffat på. Överdrivs betydelsen?

Den är viktig, men framför allt på nersidan.

Korruption, vanskötsel och utopiska projekt–

–kan köra vilket blomstrande land som helst i botten.

Men på uppsidan överdrivs kanske politikens möjligheter.

När det gäller att "skapa jobb" – det ständiga mantrat –

–eller att hantera stora trender–

–så är ju politiken ofta ganska maktlös.

Den kan vara skadlig, men kanske inte göra så mycket nytta.

Kanske inte så mycket som vi själva vill tro.

Du skriver intressant i krönikan:

"Det stora kommer inte att hända i valbåset"–

–"utan i sociala medier, tekniklaboratorier"–

–"fallerande stater och flyktingbåtar."

Vad menar du med det?

Vi har ett antal väldigt stora trender:

Flyktingströmmar, klimatförändringar–

–robotisering och sociala medier–

–där tempot har skruvats upp och utspelas i realtid.

Då blir politikens viktigaste roll att balansera det–

–och försöka hantera förändringarna–

–och gjuta olja på vågorna.

När man får valresultat som med Trump eller Brexit–

–får man snarare en acceleration–

–av den destabiliserande effekten.

I så måtto är uppmärksamheten kring Trump helt befogad–

–för att det adderar en dimension av osäkerhet–

–till ett redan väldigt rörigt och labilt läge.

Alla de här trenderna är inte negativa.

Men potentiellt finns det en otrolig...

...kraft för förändring också på nersidan.

Andra faktorer som kan vara viktiga för ett land–

–pekar man i Sverige på konsensuskultur–

–stabila institutioner och låg korruption.

Det kanske är politiken som ligger bakom det.

Är såna faktorer viktigare än...valresultat?

Sverige har haft unikt gynnsamma förutsättningar.

Två av de förutsättningarna–

–öppenheten för export, migration och handel–

–och homogeniteten, som har gett oss–

–konsensuskulturen och tilliten...

De två förutsättningarna har hamnat lite på kollisionskurs.

Politikens motsättningar handlar mycket om–

–öppenhet kontra homogenitet–

–i stället för höger och vänster.

Sen har ju Sverige tuffat på.

De senaste 50 åren är det väldigt svårt att i efterhand se–

–vem som har regerat–

–utifrån arbetslöshet, offentliga utgifter och skattetryck.

Det har tickat på oberoende av politisk majoritet.

Och de stora saker som har hänt–

–som avregleringarna på 80-talet, 90-talets reformvåg–

–och EU-medlemskapet, har skett–

–i samförstånd över blockgränsen.

Så riksdagsvalen som vi pratar väldigt mycket om–

–till exempel nästa år, spelar liten roll–

–ur ett marknadsperspektiv.

Det är intressant om man är politiskt intresserad–

–men knappast för en investerare.

Vi får se om media slår upp det som en VM-final i fotboll–

–medan finansmarknaden är lite kallare.

Tack så mycket, Niklas.

År 2016 och 2017 har sagts vara åren då själva politiken tar över som det viktigaste för finansmarknaderna och för världsekonomin. Inte centralbanker, penningpolitik eller företagsvinster. Hur är det egentligen?

Pontus Herin pratar med Niklas Ekdal, EFN.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1%
NASDAQ 100 0%
NASDAQ Composite 0%

Vinnare & förlorare

Fingerprint Cards 8.6%
Nolato 6.2%
Swedish Match 2.4%
SKF -4.6%
Peab -6.3%
Autoliv -8%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min