Bankföreningen: PSD2 ingen självklar game changer

PSD2-direktivet handlar om–

–hur konsumenter ska göra sina betalningar.

Det sägs att det ska ge makten åt konsumenterna.

Lars Rutberg ansvarar för betalningsfrågor–

–på Svenska bankföreningen.

Det låter dramatiskt. Vad går PSD2 egentligen ut på?

Det går ut på att reglera–

–eller att sätta under tillsyn och kräva tillstånd av–

–så kallade tredjepartsaktörer.

Ett fenomen som kom för sex-sju år sen–

–där kunder lämnar över sina inloggningsuppgifter–

–till en tredjepartsaktör som sen går in i–

–internet- eller mobilbanken.

Det viktigaste är att de tidigare oreglerade aktörerna–

–kommer att behöva tillstånd och hamnar under tillsyn.

Därigenom förlorar bankerna sitt informationsmonopol.

Vad får det för följder för bankerna?

Informationsmonopolet är nog synd att säga.

Det är inte bara de fåtal tredjepartsaktörer på marknaden–

–utan även en bank kan agera som en tredje part.

De kan erbjuda en kontoinformationstjänst–

–precis som andra tredjepartsaktörer.

Det är viktigt att hålla i minnet–

–att det inte bara är stora banker mot små aktörer.

Vi vill att regleringen ska bli så neutral som möjligt–

–så att alla får sin plats.

Om man går in på sin hembank i dag–

–så är hemsidorna kanske inte de mest användarvänliga–

–om man jämför med vissa uppstickare–

–där man kan ha koll över hela sin ekonomi.

Kan bankerna stå upp för konkurrensen?

Det tror jag.

Som anställd i Bankföreningen är jag kund i många banker.

Och många banker har på senaste tid utvecklat–

–motsvarande funktionalitet som en del tredjepartsaktörer.

Bankerna är väl positionerade för att kunna konkurrera–

–och erbjuda motsvarande tjänster.

Alla pratar om att det här är en "game changer"–

–när direktiv och lagstiftning är på plats.

Vi får se. Än så länge är få av aktörerna i marknaden.

Så vitt jag vet är det bara Sofort och Trustly–

–som är betalnings- och initieringstjänstleverantörer.

Sen finns det 14-15 informationstjänstleverantörer.

Vi får se. Jag har inte sett nån "game change"–

–men det kan säkert komma när allt är på plats.

Den kanske största frågan om PSD2 är–

–om man ska få tillgång till bankernas gränssnitt–

–eller om man ska få direktaccess.

För det första: Vad är skillnaden?

När man som kund använder en av de här tjänsterna–

–lämnar man över sina inloggningsuppgifter–

–till tredjepartsaktörerna som går in i internetbanken–

–via direktaccess eller "screen scraping".

Kunden vet inte om att han lämnar över sina koder–

–och att aktören har access.

Banken vet inte om kunden går in i internetbanken–

–eller tredjepartsaktören.

Varken kunden eller banken vet.

Nu diskuteras tekniska standarder som EBA har tagit fram–

–som rör stark kundautentisering och säker kommunikation.

Där finns ett stadgat förslag–

–om att bankerna ska ha ett dedikerat gränssnitt–

–en speciell väg in för tredjepartsaktörerna.

Det är bankerna nöjda med.

Men fintechbranschen vill ju ha direktaccess.

De hävdar att det har fungerat i alla år–

–och vill fortsätta med det.

Varför inte direktaccess?

Vi har fokuserat på att det ska ställas krav–

–på tredjepartsaktören att identifiera sig mot banken–

–så att banken vet att det inte är kunden som går in.

Den identifikationen blir komplicerad vid direktaccess.

Berörda tredjepartsaktörer känner att det går att lösa.

Men jag har inte sett nån konkret vederhäftig metod–

–för hur man identifierar sig vid direktaccess.

Det är ett av de stora problemen.

Sen har det den senaste veckan kommit–

–lite läckta förslag från Kommissionen–

–som ska besluta om den tekniska standarden.

Nu pratar man om en sorts fallback-lösning.

Om det dedikerade gränssnittet banken erbjuder–

–inte fungerar inom 30 sekunder–

–kan tredjepartsaktören använda sig av direktaccess.

Det är ett förslag som har cirkulerat.

Är det inte i bankernas intresse att ge tillgänglighet?

Nej, det är en sak att parlamentarikerna–

–vurmar rätt mycket för tredjepartsaktörerna.

De ser dem som innovativa storbanksutmanare.

Om de inte kan fortsätta med sin verksamhet som den är nu–

–kommer de att förlora sin möjlighet att påverka.

Många parlamentariker är för den här typen av lösning.

Och Kommissionen måste få igenom förslaget–

–eftersom både Rådet och Parlamentet ska rösta.

Det senaste förslaget som har cirkulerat–

–är ett sätt för Kommissionen att blidka Parlamentet.

Du talar om EBA och nån sorts teknisk standard.

Är det teknikneutralt–

–eller behövs det en ny PSD3 ganska snart?

Den ska vara teknikneutral. I vårt yttrande till EBA...

EBA fick in drygt 200 svar.

Det mesta de nånsin har fått in.

Många har pekat på att det måste vara teknikneutralt.

Man får inte peka på en viss teknik nu–

–för snart är den tekniken överspelad.

EBA har försökt att ta fram ett förslag–

–som inte nämner nån befintlig teknik.

Man har lite referenser till ISO-standard.

Det finns synpunkter på att det inte ska nämnas–

–utan att man ska vara neutral och generell–

–så att den inte blir överspelad efter några år.

EBA har vurmat ganska mycket för–

–att inte låsa sig fast i befintlig teknik, vilket är bra.

Tack så mycket.

PSD2-direktivet är ett betalningstjänstdirektiv som kan komma att rita om spelplanen för banksektorn. Det är åtminstone vad många inom branschen tror.

I korta drag handlar direktivet om att bankkunder kan låta en tredjepartsleverantör utföra finansiella tjänster åt dem.

Detta är något som kanske skulle skrämma de traditionella bankerna. Men så ser man det inte på Svenska Bankföreningen.

”Det viktigaste är att aktörer som tidigare varit oreglerade kommer att hamna under reglering”, säger Lars Rutberg, ansvarig för betalnings- och clearingsfrågor på Bankföreningen.

Rutberg menar att bankerna är förberedda på direktivet och att de är väl positionerade för att konkurrera med uppstickare inom branschen.

 

SE ÄVEN: Tinks vd Daniel Kjellén: PSD2 flyttar makt till konsumenten 

  • 22:05

    "Globalisering bygger på att nationellt möter lokalt"

    Katrine Marçal sitter ned med chefekonomen Catherine Mann för att prata om globaliseringens inbromsning, där internationell handel med tjänster får stort fokus. Relationen mellan Kina och USA i form av handelskrig, ekonomiskt medberoende och risker diskuteras.

  • Så har sommaren påverkat elpriset6:30

    Så har sommaren påverkat elpriset

    Elpriset har under den varma sommaren hamnat på ungefär det dubbla jämfört med förra sommaren, och fyra gånger så högt som sommaren 2005. Anledningen? Regnmängden. Energimarknadskonsulten Christian Holtz på Sweco kommenterar.

  • Kött- och mjölkbrist hotar Sverige5:21

    Kött- och mjölkbrist hotar Sverige

    Den torra sommaren kommer att få långtgående effekter för både jordbruket och konsumenterna. Thomas Bertilsson, näringspolitisk chef på LRF, Tomas Olsson, lammuppfödare på Norrby gård...

  • Spelutvecklare missar viktigt mål2:30

    Spelutvecklare missar viktigt mål

    Spelbranschen växer så det knakar - och lockar nya målgrupper. Men trots att kvinnor och äldre lockas till dataspel, hänger inte utvecklarna med. Lisette Titre-Montgomery...

  • Fehmarn Bält kortar vägen till Tyskland4:00

    Fehmarn Bält kortar vägen till Tyskland

    2020 ska bygget av en tunnel mellan Rødby i Danmark och Puttgarden i Tyskland starta. När tunneln är klar – enligt planen 2029 – har landvägen till Sveriges viktigaste exportmarknad Tyskland kortats med 16 mil och restiden med tåg med flera timmar.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 0.6%
NASDAQ Composite 0.7%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 19.7%
Holmen 4.7%
Paradox Interactive 3.5%
SSAB -2.3%
Beijer Ref -2.3%
Boliden -2.9%
Uppdaterad ons 13:17
Fördröjning 15 min
  • Pepsis vd lämnar0:33

    Pepsis vd lämnar

    Snacks- och dryckesgiganten Pepsico:s vd Indra Nooyi avgår efter 12 år. Hon kommer sitta kvar som styrelseordförande tills början av nästa år.

  • Undvik emojis på jobbet0:51

    Undvik emojis på jobbet

    Använder du emojis i dina jobbmejl? Enligt forskning från både Israel och Nederländerna är det allt annat än positivt.