Då kan kommunkrisen fördjupas

Kommunernas ekonomiska situation försämras–

–de närmaste åren.

Kommunsektorn kan bli ett framtida krisområde.

Det kan leda till sämre välfärd och skattehöjningar.

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

Ni har just släppt en ny rapport om det här.

Ni pekar bl.a. på ett underskott på 40 miljarder–

–i kommun- och landstingssektorn om bara tre år.

Vi räknar med att kostnaderna ökar mer än intäkterna–

–med egentligen 67 miljarder.

Men vi har ett resultat från 2016–

–som man kan falla ner med 15 miljarder på.

Vi räknar med att statsbidragen ökar med 12 miljarder.

40 miljarder är differensen mellan de här sakerna.

Vi ska prata om orsakerna till det här.

Du pratade om det här för två månader sen.

Är du mer orolig i dag? Går kurvan åt fel håll?

Läget är ungefär det samma.

Det som skiljer är det starka resultatet 2016.

Resultatet är starkt nu och ändå varnar ni.

Är det inte risk att ni ropar varg?

De flesta kommuner visar bra resultat 2016.

Det blir kanske lite konstigt.

Men det var höga intäkter som ledde till det resultatet.

Dels från asylmottagandet.

Sen säljer man mycket mark nu.

Man påbörjade bygget av 67 000 bostäder i fjol.

Man säljer mark i samband med det.

Det beror helt och hållet på intäkterna.

Kostnaderna ökade med över 7,4 procent.

Vi kan titta på en bild–

–som visar hur det ser ut.

Den blåa stapeln visar att resultatet har stigit–

–men nu kommer det att gå ner.

Det intressanta är det stora finansieringsbehovet.

Man måste investera. Det här är bara kommunsektorn.

Om vi lägger till landstingen ser det ännu värre ut.

Varför måste man investera så mycket nu?

Det beror på befolkningsökningen.

Det är främst barn och unga som ökar fram till 2020.

Vi gjorde en enkät där 233 kommuner svarade.

De behöver 80 000 platser i skolan–

–600 förskolor, 200 gruppbostäder–

–100 äldreboenden och 350 skolor.

Demografin är huvudskälet till att det är oroväckande.

Man bygger bostäder i de kommunala bolagen.

VA-ledningar behöver byggas om också.

Huvudfrågan är vad man kan göra.

En stor del av intäkterna är skatteintäkter.

Så här mycket skulle kommunalskatten behöva höjas.

Det här är inte en prognos från er sida–

–utan det är en räkneövning om ingenting görs.

Det här skulle naturligtvis aldrig gå.

Vi försöker titta på ett helt nytt sätt att arbeta.

Kan vi förvänta oss skattehöjningar–

–i snabbare takt i framtiden än vad det har varit?

Det är den sista utposten när inget annat hjälper.

Men det här är enormt stora krav–

–som ställs om de ska effektivisera så här mycket.

Är det inte rimligt att tro–

–att man kan låna upp de här pengarna?

Vi ser att lånen ökar så pass mycket.

På bilden du visade är det 130 miljarder i ökade lån–

–i kommunerna och 50 miljarder i landstingen.

Det är även 100 miljarder i ökade lån–

–i kommunala bolag. I dag får man betalt när man lånar.

Men hur ser det ut 2020 när man har ökat låneskulden?

En räntekänslig sektor.

Det här diagrammet visar–

–hur viktiga skatteintäkterna är för kommunerna.

En annan intressant del är den lilla gröna delen.

Det är försäljning av verksamhet. Man kan sälja mark–

–och kommunala bolag.

Ska det finansiera de här behoven?

I samband med att man exploaterar kommunen–

–så säljer man, därav det starka resultat i fjol.

En del säljer kommunala verksamhetslokaler.

Men då måste man hyra tillbaka dem.

Det brukar man på sikt inte tjäna pengar på.

En annan del är statsbidrag.

Nu har statsbidragen höjts ganska rejält i år.

Magdalena Andersson sa i en kommentar till er rapport–

–att det kommer att kräva resurstillskott–

–och att de ska analysera vilken nivå det handlar om.

Kommer staten att skjuta till mer pengar?

Ja, det antar jag.

Sen ger man riktade statsbidrag till sektorn.

130 olika riktade statsbidrag.

Att omvandla dem till generella statsbidrag–

–skulle skapa effektiviseringsvinster.

Ni pekar i er rapport på att den lågt hängande frukten–

–är produktivitetsförbättringar.

Vi har ett krav på att öka verksamheten också.

Om vi ska kunna effektivisera–

–då måste reglerna från staten minska.

I dag finns det regler om vilken bemanning man ska ha–

–eller i alla fall riktlinjer.

Det är svårare än vad man tror.

Vi har en väldigt bra konjunktur nu.

Vad händer om vi får en sämre konjunktur?

Det är en konjunkturkänslig sektor.

Då är det väl riktigt läskigt.

Vi har räknat med att konjunkturen förstärks–

–under 2018 och sen försvagas den.

Det har inte sett ut så den senaste tiden.

Högkonjunkturer har avslutats av plötsliga fall.

Då kan vi få en situation som på 90-talet.

Den var väldigt besvärlig.

Vi hade en halvering av antalet vårdplatser–

–på sjukhusen i Sverige.

Tack för att du kom hit!

Kommunernas ekonomiska situation kommer försämras kraftigt de närmaste åren. Det är de flesta bedömare överens om, och varnar samtidigt för att kommunsektorn kan bli ett framtida krisområde.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har nyligen släppt vårens ekonomirapport, där de varnar för ett underskott på 40 miljarder bara om tre år.

EFN:s Pontus Herin pratar med Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, om hur allvarlig situationen är, och vilka eventuella lösningar som finns.

  • Sverige bland de sämsta på AI2:00

    Sverige bland de sämsta på AI

    Ishtar Touailat, innovationschef på Tieto, menar att Sverige ligger efter i utvecklingen av artificiell intelligens och att många inte har möjlighet att ta del av de framsteg som görs.

  • Nu är bensinen rekorddyr1:43

    Nu är bensinen rekorddyr

    Ledande bensinbolag höjer priset på bensin med 20 öre per liter. Det innebär att en liter 95-oktanig bensin nu för första gången kostar över 16 kronor.

  • Så mycket mer än ett varv1:44

    Så mycket mer än ett varv

    Göteborgsvarvet är världens största halvmaratontävling med omkring 60 000 anmälda löpare. Och loppet omsätter stora summor.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.3%
NASDAQ-100 -0.2%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Saab 3.2%
Paradox Interactive 2.1%
Nobia 1.8%
Industrivärden -3.1%
Lundin Petroleum -3.2%
SSAB -3.4%
Uppdaterad ons 14:32
Fördröjning 15 min