Ann Linde: ”Vi vill att britterna ska få så bra villkor som möjligt”

Den sista augusti avslutades tredje förhandlingsrundan–

–mellan EU och Storbritannien utan avgörande framsteg.

Ann Linde, vad tror du om förhandlingsläget framöver?

Just nu ser det inte så bra ut.

Det beror på att EU vill att man ska komma fram–

–i de tre viktigaste frågorna–

–som avgör själva skilsmässan.

Det rör hur mycket Storbritannien ska betala–

–vilka åtaganden man har–

–hur gränsen till Nordirland ska se ut–

–och hur människors rättigheter ska vara.

Man kan inte gå vidare i förhandlingarna–

–förrän man har nått substantiella framsteg–

–i alla tre frågor. Och det har man inte gjort.

Därför är förhandlingsomgången som avslutades i torsdags–

–en motgång.

Nu får vi hoppas att vi får se–

–en mer konstruktiv sida från Storbritannien.

De har inte lagt fram nåt förhandlingsförslag–

–när det gäller hur mycket de ska betala.

Vilka problem kommer britternas utträde ur tullunionen–

–orsaka för svenska bolag?

Det beror helt på hur den framtida relationen ser ut.

Först gäller det hur själva skilsmässan ska se ut.

Det som är dåligt redan nu–

–är att britterna inte vill vara med i den inre marknaden–

–och inte i tullunionen.

Det betyder att man måste ha nåt slags annat avtal.

På den inre marknaden är allt tullfritt.

Man har samma regler som gäller.

EU-domstolen ser till att företagen följer alla regler.

Så det kan bli dyrare och krångligare för svenska företag.

Vi vill inte att det ska bli så, men det finns en risk.

Det kommer att bli krångligare.

Vad gör du för att svenskt näringsliv ska få det lättare?

Det första som jag ser som min uppgift–

–är att få till ett så bra avtal som möjligt.

Det finns vissa länder i EU–

–som inte tycker att det är en katastrof–

–om Storbritannien lämnar.

Men Sverige, som har så stor handel med EU–

–vill att britterna ska få så bra villkor som möjligt.

Det ser jag som min roll.

Sen har vi i regeringen tagit–

–ungefär sju olika uppdrag till myndigheterna–

–för att se hur vi kan förbättra för företagen.

Det allra senaste handlade om–

–certifieringar och ackrediteringar.

För att få sälja en vara eller tjänst på inre marknaden–

–måste man ha ett certifikat eller en ackreditering.

I Sverige har vi cirka 40 ställen där man kan få det.

I Storbritannien har man över 180.

Många svenska företag vänder sig till Storbritannien.

Nu ska vi se hur man kan stödja svenska företag–

–när Storbritannien lämnar EU, så att sånt underlättas.

Du nämner myndigheter.

Efter Brexit ska ju den europeiska bankmyndigheten–

–och läkemedelsmyndigheten flytta från Storbritannien.

Man har kunnat ansöka om myndigheterna.

Sverige har ansökt om att få läkemedelsmyndigheten–

–men inte bankmyndigheten. Varför?

Vi tror... Framför allt därför att vi är ett icke-euroland.

Det är Storbritannien också, men de har stor finanssektor.

Så chansen för Sverige att få bankmyndigheten är mindre.

Men chansen att få läkemedelsmyndigheten är större.

Vi har ett fantastiskt erbjudande till EU.

Inte minst då vi kommer att erbjuda–

–en ny myndighet i anslutning till Karolinska institutet–

–så man får en bra miljö.

Man har varit noga med att det ska vara bra–

–för alla 900 som jobbar där att komma till det landet–

–som ska ta emot dem, och där ligger Sverige i topp.

Och den svenska läkemedelsmyndigheten som finns i dag–

–är den näst mest tillfrågade–

–av europeiska läkemedelsmyndigheter–

–när det gäller expertutlåtanden.

Det är naturligtvis en stor sak, men det är också svårt.

När vi röstar går det till nästan som i schlagerfestivalen.

Alla länder får ge tre poäng till sin etta–

–två poäng till sin tvåa och en poäng till sin trea.

Just nu har vi ett särskilt kansli–

–som åker runt i alla huvudstäder i EU–

–och visar vilket bra erbjudande vi har.

Den senaste veckan har jag träffat två ministerkollegor–

–och då har jag presenterat det svenska erbjudandet.

Chansen att få läkemedelsmyndigheten är större–

–men varför söker man ändå inte om bankmyndigheten?

Om man söker två har man mindre chans än om man söker en.

De flesta länder har valt att söka den ena eller den andra.

Sen får man vara lite realistisk–

–när man bedömer sina chanser.

Den bedömning vi har gjort är att vi har chans–

–att få läkemedelsmyndigheten, men att det vore svårt–

–att få den ekonomiska myndigheten.

Per Bolund sa ju i höstas att det är viktigt för Sverige–

–att bankmyndigheten hamnar i ett icke-euroland–

–då Storbritannien är ett icke-euroland.

För att balansen mellan olika länder inte ska tippa–

–är det viktigt att myndigheten hamnar i ett icke-euroland.

De flesta som har sökt är euroländer. Vad säger du om det?

Den hamnar nog i ett euroland–

–utifrån hur det ser ut och hur diskussionerna har gått.

Att den hamnade i Storbritannien–

–berodde på att finansmarknaden där är så stor.

Den går inte att jämföra med den storlek vi har–

–i flera av de mindre länderna. Det är anledningen.

Vad ska du göra för att balansen inte ska tippas?

Det vi gör, är att i alla sammanhang se till att vi är med–

–när man fattar beslut som rör euroländerna.

Vi vill inte att man säger–

–att bara euroländerna fattar beslut–

–som rör ekonomi och finans och så vidare–

–utan att icke-euroländerna får vara med.

Det har vi faktiskt fått väldigt gott gehör för.

Det är viktigt för Sverige att eurozonen fungerar bra–

–så vi är mycket positiva till–

–att man gör effektiviseringar och förbättringar och så.

Alla tror inte alltid att det är så.

Det är viktigt för Sverige att euroområdet fungerar bra.

Om vi kikar på Sveriges EU-budget efter Brexit–

–så har Magdalena Andersson sagt–

–att Sverige inte ska vara med och fylla hålet–

–utan att budgeten ska minskas.

Vad tror du om utsikterna för det?

Där är vi mycket tydliga.

Vi säger hela tiden att man måste rätta mun efter matsäck.

När budgeten minskas med 13 %–

–som är det Storbritannien betalar–

–måste man minska ambitionerna i EU.

Som det ser ut nu–

–delas vår syn av ungefär hälften av medlemsländerna.

Men ungefär hälften har en annan syn–

–och menar att de 27 länderna ska dela på–

–nedskärningen, för att bibehålla ambitionsnivån.

Det kommer att hållas förhandlingar–

–men vi är nettobidragsgivare i EU–

–och är tydliga med det här. Så jag hoppas att vår linje–

–ska få mest gehör. Nu är det 50–50 mellan länderna.

Du har varit inne på att Storbritannien–

–har en stor finanssektor.

Sverige har ju sagts ha goda chanser–

–att locka just investerare, bolag och banker efter Brexit.

Har Sveriges regering tagit den chansen?

Ett av de allra första uppdragen vi gav–

–till Business Sweden, var att se–

–om det finns en möjlighet för Sverige–

–att locka till sig investeringar och bolag.

Det första de gjorde var att se till–

–att göra en analys av inom vilka områden–

–det finns andra bolag i Storbritannien–

–som kan tänka sig Sverige.

Det är mindre intressant med riktade insatser–

–där vi vet att det inte finns så stort intresse.

Det visar sig att framför allt life science-området–

–som ju är ganska brett, har ett stort intresse–

–av att flytta investeringar till Sverige.

Och de bolag som kan vara intresserade–

–ska vi inrikta oss på.

Därför har vi också satsat mer–

–på investeringsfrämjande nu.

Och Business Sweden har också ett uppdrag–

–att locka dem till Sverige.

Tack, Ann Linde.

Det brittiska utträdet ur den europeiska unionen kryper allt närmare. Den sista augusti avslutades den tredje förhandlingsrundan mellan EU och Storbritannien utan några avgörande framsteg.

Stina Ollila intervjuar Ann Linde, EU- och handelsminister, om hur förhandlingsläget ser ut framöver. Dessutom diskuterar de hur svensk handel kommer att påverkas, samt andra effekter för Sverige vid Brexit.

  • Madonna fyller jämnt1:05

    Madonna fyller jämnt

    I dag fyller världsstjärnan Madonna 60 år. Sedan genombrottet på 80-talet har hon skrapat ihop en förmögenhet på 590 miljoner dollar. I födelsedagspresent har hon önskat sig pengar, som ska gå till föräldralösa barn via organisationen Raising Malawi. 

  • 22:05

    "Globalisering bygger på att nationellt möter lokalt"

    Katrine Marçal sitter ned med chefekonomen Catherine Mann för att prata om globaliseringens inbromsning, där internationell handel med tjänster får stort fokus. Relationen mellan Kina och USA i form av handelskrig, ekonomiskt medberoende och risker diskuteras.

  • Så har sommaren påverkat elpriset6:30

    Så har sommaren påverkat elpriset

    Elpriset har under den varma sommaren hamnat på ungefär det dubbla jämfört med förra sommaren, och fyra gånger så högt som sommaren 2005. Anledningen? Regnmängden. Energimarknadskonsulten Christian Holtz på Sweco kommenterar.

  • Kött- och mjölkbrist hotar Sverige5:21

    Kött- och mjölkbrist hotar Sverige

    Den torra sommaren kommer att få långtgående effekter för både jordbruket och konsumenterna. Thomas Bertilsson, näringspolitisk chef på LRF, Tomas Olsson, lammuppfödare på Norrby gård...

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 1%
NASDAQ-100 -1.2%
NASDAQ Composite -1.2%

Vinnare & förlorare

Holmen 7%
Paradox Interactive 2.9%
THQ Nordic 2.4%
Vitrolife -0.6%
Beijer Ref -0.8%
ICA Gruppen -5.8%
Uppdaterad tor 12:38
Fördröjning 15 min
  • Spelutvecklare missar viktigt mål2:30

    Spelutvecklare missar viktigt mål

    Spelbranschen växer så det knakar - och lockar nya målgrupper. Men trots att kvinnor och äldre lockas till dataspel, hänger inte utvecklarna med. Lisette Titre-Montgomery...

  • Fehmarn Bält kortar vägen till Tyskland4:00

    Fehmarn Bält kortar vägen till Tyskland

    2020 ska bygget av en tunnel mellan Rødby i Danmark och Puttgarden i Tyskland starta. När tunneln är klar – enligt planen 2029 – har landvägen till Sveriges viktigaste exportmarknad Tyskland kortats med 16 mil och restiden med tåg med flera timmar.

  • Pepsis vd lämnar0:33

    Pepsis vd lämnar

    Snacks- och dryckesgiganten Pepsico:s vd Indra Nooyi avgår efter 12 år. Hon kommer sitta kvar som styrelseordförande tills början av nästa år.