Så reagerade marknaderna på debatten

Den första debatten mellan presidentkandidaterna–

–Hillary Clinton och Donald Trump–

–avslutades för ett par timmar sen.

Enligt bettingbolagen vann Clinton första ronden.

Terminerna på USA-börserna stiger.

Med oss för att prata om debatten och USAs ekonomi–

–har vi Torbjörn Söderberg, chefsstrateg på JRS.

Enligt bedömare gick Clinton ut som vinnare.

Hon gjorde ett starkt intryck.

Utifrån terminerna känns det–

–som om Wall Street vill se Clinton som vinnare.

Beror det på politiken eller på att man vet vad man får?

Det är en kombination. Hennes 30-åriga erfarenhet–

–från det politiska livet och hennes förankring i det–

–betyder väldigt mycket.

Man ser stabilitet, en professionell ledare och en politik–

–som inte förändrar dagens budgetunderskott.

Lite mindre dramatik helt enkelt.

Ett tryggare val på så sätt.

Kvällens debatt handlade mycket om ekonomi.

Det lät bland annat så här när kandidaterna debatterade:

Vi måste göra ekonomin mer rättvis.

Först och främst ska minimilönerna höjas–

–och, äntligen, lika lön för lika arbete.

Jag ska minska skatterna avsevärt–

–från 35 % till 15 % för företag, små som stora.

Det kommer att skapa arbetstillfällen–

–som på Ronald Reagans tid. Det blir en vacker syn.

"Det blir en vacker syn."

Det handlar mycket om vänster-höger-politik.

Öka minimilönerna. De med pengar ska betala mer i skatt.

Trump tror på stora skattesänkningar.

Ekonomin är den absolut största frågan för väljarna.

Hur stark är USAs ekonomi jämfört med för fyra år sen?

Under hela Obamaperioden har ekonomin stärkts.

Det har skapats 14 miljoner jobb.

Jobbökningstakten på 200 000 nya jobb i månaden–

–har hållit i sig de senaste fyra åren.

Den nominella BNP-utvecklingen har varit stark till för ett år sen.

Då fick oljeindustrin sig en rejäl sättning.

Då föll investeringarna och därmed industriproduktionen.

Över lag är det en stabil konsumtion–

–om än på lägre nivå än tidigare konjunkturåterhämtningar.

Hur hanterar kandidaterna sina ekonomiska frågor?

Det jag såg av Donald Trump vad det gällde–

–ekonomiska frågor och frihandelsavtal, så tog han–

–några poäng. Men sen gick det mer åt att Clinton–

–vann på sin sida.

Både förefaller vara mer skeptiska till handelsavtal–

–inte minst Trump–

–än sittande presidenten.

Hur viktigt är det för oss i omvärlden?

Det är viktigt att ha en konstruktiv handelspolitik–

–ur ett globalt perspektiv. Om avtalen ska rivas upp–

–vem är då bäst lämpad att göra det?

Hillary Clinton kan ha viss framgång till USAs fördel–

–även där. Men det är en viktig fråga.

Trump vill sänka skatter, minska antalet regleringar–

–investera betydligt mer och få hem jobben till USA.

Är inte det vad de amerikanska företagen vill höra?

Jo. Om man lyckas ro i land och finansiera det–

–så är det bra för företagen. Det låter väldigt bra.

Det innebär sannolikt stora budgetunderskott.

Några har beräknat att budgetunderskottet dubbleras.

Det drar sannolikt upp räntorna rejält och därmed dollarn.

Företagen tappar då i konkurrenskraft.

40 % av bolagen på S&P har försäljning–

–eller tillgångar globalt.

Nettot av det är att börsen står lägre–

–men att en del småföretag har fått det mycket bättre.

Börsen har utvecklats fantastiskt starkt–

–under Obamas åtta år i Vita huset.

Enligt Trump beror det mer på hur centralbanken agerat.

Han gav bland annat den här smockan i natt:

Vi befinner oss i en bubbla just nu, tro mig.

Det enda som ser bra ut är aktiemarknaden.

Men om räntan höjs bara en aning–

–kommer den att krascha. Vi är i en stor, fet, ful bubbla.

Han nämner att han tycker att Fed har agerat politiskt–

–och gått Obamas väg genom att hålla räntorna låga–

–för att få siffrorna att se bättre ut.

Är det tack vare Obamas politik eller Feds agerande–

–som börsen har varit så stark?

Fed har definitivt hjälpt till genom att sänka räntorna–

–och köpa obligationer. Man har tryckt ut riskkapitalet–

–mot företagsobligationer och aktier.

Man har fått lägre avkastningskrav.

Amerikanska stora bolag: Apple med flera–

–har visat på stark tillväxtkraft för egen maskin.

Det är mer de amerikanska bolagen–

–som lyckats prestera vinster globalt–

–med innovativa produktlösningar osv–

–snarare än politiken. Den har varit lyckosam–

–ur ett inflations- och arbetslöshetsperspektiv.

Företagen på S&P 500 är "masters of their own destiny".

Trump har varit kritisk till Apple.

Pengarna är utanför landet.

Det är Kina som har hjälpt till.

Om man tittar på de tio största börsbolagen i USA–

–så är det andra bolag idag än för tio år sen.

Det är starka varumärken–

–som har byggts på starkt entreprenörskap–

–och god konkurrenskraft på grund av låg dollar–

–trots höga skatter.

Vi nämnde att terminerna steg efter debatten.

Det tolkas som att Clinton har stärkt sina kort.

Hur kommer aktiemarknaden att agera–

–fram till och efter valet?

En månad framåt är det väldig fokus på månadsrapporterna–

–som drar igång med Alcoa i början på oktober.

Sen är det två valdebatter till den 9 och 19 oktober.

Inför och efter den sista så stiger volatiliteten.

Det blir mer fokus på valet.

Med en utgång där Trump vinner–

–så tror jag att räntorna går upp och dollarn stiger.

Det blir rädsla för att Kina börjar sälja av obligationer–

–och amerikaner plockar hem pengar till landet.

Det får dramatiska effekter för de stora, globala bolagen–

–och för värderingen på börsen.

Det går att jämföra med brexitomröstningen.

Där fanns en tro på att det inte skulle bli nånting.

Vi fick kraftigt fallande börser under en dag.

Sen återhämtade sig allting. Finns det likheter?

Ja, med väljar- och opinionsundersökningarna–

–som svänger fram och tillbaka.

Man har ett annat valsystem i USA med elektorerna.

Det är inte helt enkelt att översätta sannolikheten–

–till vilket antal elektorsröster de får.

Men det finns likheter. Vid en panikartad utförsäljning–

–på grund av en Trumpseger finns det fyndköp att göra–

–på bolagsnivå. Vissa sektor kommer att gynnas–

–oavsett vem som blir president, så som infrastruktur–

–och konsumtion.

Tack för det, Torbjörn. Vi på EFN fortsätter–

–att bevaka det amerikanska presidentvalet–

–med fokus på ekonomin och finansmarknaderna.

Klockan 13.30 intervjuar jag Christofer Halldin–

–kapitalförvaltningschef på Handelsbanken–

–om hur det här kan påverka börserna. Tack!

Jesper Norberg och Torbjörn Söderberg, chefsstrateg på JRS Asset Management, analyserar hur marknaderna reagerade på nattens valdebatt  mellan Hillary Clinton och Donald Trump.

  • Snapchat nära rekordnotering

    Snapchat nära rekordnotering

    Att Snap Inc, bolaget bakom Snapchat, ska börsnoteras har varit på gång länge. Nu börjar dagen för noteringen närma sig. Prospektet är publicerat och bolaget…

  • Kungsleden: Vi är där vi vill vara

    Kungsleden: Vi är där vi vill vara

    Hyresintäkter, driftöverskott och förvaltningsresultat minskar fjärde kvartalet för det rapporterande fastighetsbolaget Kungsleden. Men marknaden verkar nöjd och aktien stiger. Simon Tarvainen pratar med vd Biljana…

  • Ingves: Kronan inget större bekymmer

    Ingves: Kronan inget större bekymmer

    Riksbanken valde som väntat att lämna reporäntan på minus 0,5 procent. Inte heller räntebanan eller obligationsköpen förändras. Ellinor Helén intervjuar riksbankschef Stefan Ingves.