Anonyma ägare mycket bättre än du tror

Slentrianmässigt brukar man säga att företag mår bäst av–

–att ha en tydlig huvudägare av kött och blod.

En familj, kanske, som tar ansvar och tänker långsiktigt.

På börsen finns många såna bolag, men också bolag–

–där anonyma institutioner dominerar i ägarlistan.

Vad utmärker de här herrelösa bolagen och hur går de?

Jon Åsberg och jag ska prata om herrelösa bolag.

Finns det nån definition på herrelöst?

Jag har valt att definiera det med ett bolag–

–där största ägaren har max 10 % av rösterna.

Det är nästan alltid institutioner. Svenska och utländska.

Du har granskat de herrelösa bolagen på Stockholmsbörsen.

Vad utmärker dem?

Att de är ganska få. Det är 88 storbolag på börsen.

Av dem är tio ägarlösa. Det är inte jättemånga.

De utmärks av att inte ha så mycket gemensamt.

Det är skilda branscher. Vissa har varit riskkapitalägda.

Det är bara en sak som är väldigt tydlig.

Nio av tio bolag har gått enormt mycket bättre än index.

Vi har grafik som visar det.

Det här är din egen undersökning.

Alla utom Swedish Match har slagit index ganska rejält.

Nästa graf visar bolag som inte varit noterade i fem år.

Men även de har slagit jämförelseindex de här åren.

Det är Hemfosa, Thule och Dometic.

Det är ganska anmärkningsvärt att de har gått så bra.

Det hade jag verkligen inte trott.

Jag trodde som du. Den vedertagna visdomen är–

–att herrelösa bolag är dåliga. Men de här är bättre.

Kan man slå fast att det är så, eller...?

Det är ingen akademisk undersökning och bara tio bolag.

Är fem år en bra mätperiod?

Men man kan dra slutsatsen att de herrelösa bolagen–

–är inte sämre skötta än de med en tydlig huvudägare.

Har du några tankar kring vad det kan bero på?

Det blir som sagt spekulationer–

–men den svenska ägarstyrningsmodellen är jätteviktig.

De svenska institutionerna har tagit ett stort ägaransvar.

Det har de lärt sig under de senaste 20 åren.

De sätter sig i valberedningar–

–och ser till att bolagen får bra styrelser.

Därmed får de bra ledningar och är välskötta.

De har agerat långsiktig ägare av kött och blod.

De svenska pensionsfonderna är ganska långsiktiga.

De har pengar som ska betalas ut om 10-20 år.

De kan inte tänka bara kvartalsvis.

De har ett långsiktigt ägaransvar.

Det är den viktigaste lärdomen av detta.

Finns det exempel på motsatsen där det inte gått så bra?

Eniro är det främsta exemplet.

Det har mer eller mindre våldtagits av kortsiktiga fonder–

–suspekta ledningar och liknande.

Det är mer eller mindre konkursmässigt. Det har åkt ut–

–från storbolagslistan för många år sen.

Eltel, som går dåligt, är också ett herrelöst bolag.

Sen finns det andra exempel, som Intrum–

–som har gått superbra på börsen. De har gjort ett uppköp–

–som har kritiserats. Man menar att styrelsen–

–har varit för lam och betalat för mycket för bolaget.

Man får se om de är kvar på listan om fem år.

Finns det nån skillnad på svenska och utländska ägare?

Det är också spekulationer. Eniro–

–hade mycket utländska fonder.

Swedish Match har gått sämre än index.

Det har också mycket stort utlandsägande.

Föregående 15 år gick Swedish Match enormt bra–

–på börsen, så...

En annan aspekt är att om man inte har nån huvudägare–

–kanske man är mer exponerad för att bli uppköpt.

Säkert. Det kan vara en faktor att ledningarna i bolagen–

–känner att de måste stå på tårna.

Om de slackar och inte levererar, blir de uppköpta.

Då åker ledningarna ut. Det kan driva på dem.

Herrelösa bolag ur ett annorlunda och överraskande perspektiv.

Herrelöst är bäst! Tack.

Slentrianmässigt brukar man säga att alla företag mår bäst av att ha en tydlig huvudägare. Ägare, kanske en familj, som tar ansvar och tänker långsiktigt.

Men är det verkligen så? Eller kan bolag som saknar starka huvudägare prestera lika bra eller bättre? Bolag där anonyma institutioner dominerar ägarlistan.

Pontus Herin pratar med Jon Åsberg om börsbolag och dess ägare.

Jon Åsberg har tittat närmare på utvecklingen för vad han kallar de herrelösa bolagen på Stockholmsbörsen. Och resultatet förvånar honom. De herrelösa bolagen har gått klart bättre än börsen i genomsnitt.

Jon Åsberg ser en möjlig förklaring: ”Jag skulle tro att den svenska ägarstyrningsmodellen är jätteviktig för det här.”

  • Lokal öl med världen i sikte1:47

    Lokal öl med världen i sikte

    Intresset för svensk, småskaligt producerad öl fortsätter att jäsa - inte minst i Västsverige. EFN träffar Mats Wahlström, vd för hantverksbryggeriet Poppels.

  • Så slår Brexit mot Sverige10:02

    Så slår Brexit mot Sverige

    Storbritanniens utträde ur EU närmar sig och med bara ett drygt år kvar presenteras en rapport som visar att över 8 000 svenska jobb hotas. James Nixon och Andreas Hatzigeorgiou kommenterar.

  • Krig och fred inom handeln2:17

    Krig och fred inom handeln

    EU och Japan har kommit överens om ett rekordstort handelsavtal. Samtidigt blandar och ger Donald Trump när det gäller handelsrelationerna.

  • IMF spår starkare tillväxt1:36

    IMF spår starkare tillväxt

    I IMF:s årliga rapport World Economic Outlook står att läsa att världsekonomin beräknas öka 3,9 procent under 2018. Den starka utvecklingen i bland annat euroområdet, Kina och USA ligger bakom prognosen.

  • Så funkar GDPR2:11

    Så funkar GDPR

    Den 25 maj träder en ny dataskyddsförordning i kraft i samtliga EU-länder. GDPR, som utläses General Data Protection Regulation, kommer att reglera hur och varför personuppgifter sparas och används.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.9%
NASDAQ-100 -1.6%
NASDAQ Composite -1.3%

Vinnare & förlorare

Ericsson 17.5%
Telia Company 8.6%
Paradox Interactive 5.1%
Essity -3%
Evolution Gaming Group -3.2%
SSAB -3.3%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min