PG:s missar gör Sverige unikt

Han beskrivs som Sveriges mest beundrade man–

–i en aktuell SVT-dokumentär. Vi talar om PG Gyllenhammar.

Få personer är så omtalade i svensk industrihistoria.

Jon Åsberg, vad tyckte du om dokumentären?

Det är ett fascinerande program–

–om en fascinerande person med ett fascinerande livsöde.

Vad gör honom så fascinerande?

Han kallades kejsaren av Göteborg.

Det framgår med all önskvärd tydlighet i programmen.

Han hade en enorm maktbas och är helt "oapologetisk".

Han tycker inte att han begått ett enda misstag.

Det är ganska fascinerande.

Vad som inte framgår är att han var–

–en ganska misslyckad affärsman och företagsledare.

Han försökte göra en stor affär med Norge–

–gå ihop med Fermenta och gick ihop med Beijerinvest.

Den fusionen bröts upp.

Han försökte gå ihop med Renault. Det gick åt skogen.

Han har misslyckats med mycket.

Du skriver i din krönika på EFN.se–

–att han har betytt mer än nån annan–

–för den svenska ägarstyrningsmodellen. Vad menar du?

Det var egentligen oavsiktligt.

Syftet var inte att skapa ägarstyrningsmodellen.

Man kan tala om ett före och efter PG–

–när det gäller ägarstyrningen i svenska bolag.

Han byggde en enorm maktbas åt sig själv–

–i det som kallades Volvo-Skanska-sfären.

Det var en stor företagssfär baserad på tjänstemän–

–som styrde via korsägande i olika holdingbolag.

De hade inget eget ägande i bolagen.

När han försvann brakade den här sfären samman.

Det öppnade dörren för den ägarmodell vi har i dag.

Ett antal institutionella ägare, försäkringsbolag–

–och pensionsfonder, var tvungna att ta ägaransvar.

De kallade sig Volvos vänner och inledde ägarsamarbete.

Det har fört fram till den ordning vi har i dag–

–med valberedningar i börsbolagen separerade–

–från styrelserna som är separerade från ledningarna–

–som sköter bolagen operativt.

Det har visat sig vara väldigt framgångsrikt.

Det har i förlängningen lett till den bolagskod som finns–

–och som reglerar hur svenska börsbolag ska styras.

Tidigare var det mycket mer sfärtänkande–

–och mycket mer tjänstemannavälde på sina håll.

Vad hände?

Fördelen med den här modellen eller följden av den är...

Jag pratade med Mats Andersson–

–tidigare vd för 4:e AP-fonden, som har studerat det här.

De har kommit fram till att börsen har överavkastat–

–de senaste decennierna med ganska många procent.

Förklaringen är att det är väldigt väl styrda bolag–

–efter den här modellen. Det är ganska ovanligt. Unikt.

Varför funkar det så bra?

Det blir inte politik i bolagen. Det blir inte maktspel.

PG var kanske ingen bra företagsledare–

–men var en mästare på maktspel. Det skadar företagen.

De blir politiska instrument–

–och instrument för tjänstemännens önskningar–

–snarare än för ägarnas. Det är det farliga.

Med dagens tydliga modell–

–med uppdelning mellan ägare, styrelse och ledning–

–undviker man mycket av det.

Det gör företagen effektivare.

Är den här ägarstyrningsmodellen särskild för Sverige?

I Norden ser det ungefär likadant ut.

Men i många andra länder: Tyskland, Korea, Japan–

–är det bysantinska ägarstyrningsmodeller–

–med mycket korsägande och stiftelser.

Det är olika styrelser på olika nivåer i bolagen.

I den anglosaxiska världen sitter ofta–

–ledningen även i styrelsen–

–och har kidnappat bolaget från ägarna.

Ägarna har inte så mycket att säga till om. Tack!

Det är få personer som är så omtalade i den svenska industrihistorien som PG Gyllenhammar. Nyligen beskrevs han som ”Sveriges mest beundrade man” i en SVT-dokumentär.

Jon Åsberg menar att han har betytt mer för ägarstyrningen i Sverige än någon annan.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.9%
NASDAQ-100 1.2%
NASDAQ Composite 1.2%

Vinnare & förlorare

Kindred Group 2.2%
Tele2 1.7%
Paradox Interactive 1.6%
Skanska -5.1%
Pandox -5.2%
Hennes & Mauritz -13%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min