USA-produktionen på 47-årshögsta

Välkommen till EFN Råvaror.

Och välkommen, Thina Saltvedt.

Nu är den amerikanska oljeproduktionen–

–på den högsta nivån sen 1970.

Visst är det så? Det gick snabbare än väntat att nå dit.

Mycket snabbare än nån hade trott.

Skifferoljeproduktionen är huvudorsaken till det.

De stigande oljepriserna från 2003 till 2014–

–har gjort att oljebolagen–

–vill ha upp oljan och få ut den på marknaden snabbare.

Därför har oljebolagen letat efter nya tekniker och sätt–

–att producera olja på. Därför kom ju skifferoljan fram.

Det har varit en våldsam tillväxt i amerikansk produktion.

Oljeproduktionen i USA nådde en topp 1970–

–innan den föll till 2005.

Sen har bilden vänts på mindre än tio år.

Det är enorma förändringar som har skett–

–i USA:s oljeproduktion och oljemarknad.

Många som har varit här har pratat om–

–att amerikanska oljeproducenter vill tjäna mer pengar.

Kan man på de här nivåerna–

–både ge utdelning till aktieägarna och öka produktionen?

Det börjar närma sig. Det vi har sett de senaste åren–

–är ju att intjäningen har varit dålig för många.

Men man har ändå velat ha produktionen i gång–

–varför man har tagit en del av det investerade kapitalet–

–från andra områden, exempelvis offshore-produktionen–

–och flyttat över dem till skifferproduktionen.

Flexibiliteten är ju så kortsiktig.

Man attraherar inte pengar till långa, tunga produktioner–

–som kanske först ger pengar om tio år.

Det här ger snabbare avkastning.

De stora oljebolagen börjar gå in i skifferproduktionen.

Förut har det varit mindre bolag och mindre pengar.

De stora bolagen köper nu upp de mindre.

De har större likviditet och stadigare grundpelare.

Det är skifferoljan och inte den konventionella oljan–

–som står för ökningen som har hållit på flera år.

Hur påverkas priset av premien på Brentoljan–

–jämfört med WTI-oljan, och hur ser det ut nu?

Det som har orsakat spreaden mellan Brent och WTI-olja–

–är att man har haft stora infrastrukturproblem i USA.

Skifferrevolutionen tog alla på sängen.

Ingen väntade sig att det skulle gå så fort.

Problemet var först att få oljan från produktionsplatsen–

–till raffinaderierna.

Vi köper inte råolja utan oljeprodukterna.

Raffinaderierna skickar ut oljeprodukter till marknaderna.

USA var heller inte redo att ta emot all lättolja.

Raffinaderierna var ombyggda för att ta emot tungolja.

Raffinaderierna kunde inte ta emot all skifferolja.

Och det fanns ett exportförbud i USA.

Det ändrades under Obamas sista år.

Nu kan man exportera lättoljan–

–som är en direkt konkurrent till Brentoljan i Europa.

Infrastrukturproblem har gett spreaden mellan oljetyperna.

Nu förväntar man sig stora investeringar i oljebranschen.

Kommer man att lösa infrastrukturproblemen på sikt?

Det har hjälpt att kunna öka exporten till världen.

Efter oljekrisen 1973 kunde USA inte exportera råolja.

Men det är fortfarande brist på oljeledningar.

Den sittande presidenten har ändrat lite där.

Han har godkänt några omdiskuterade oljeledningar–

–som kan hjälpa upp den situationen.

Men skifferproducenterna utmanar ju–

–de etablerade producenterna. Särskilt djuphavsproduktion.

De har ju en väldigt flexibel produktion.

I Nordsjön tar det tio år från investering–

–innan oljan når marknaden.

För skifferproducenterna tar det 6–8 månader.

Så man binder inte så mycket kapital när man investerar.

I våra osäkra tider–

–har därför stora bolag velat gå in i skifferproduktion.

Vilka otroligt korta tider för att få i gång dem.

Men det ska vara runt 30 stora projekt världen över.

Det är dubbelt så många som genomsnittet de senaste åren.

Får vi åter en marknad–

–där vi har hur mycket olja som helst?

Nej, vi ska också komma ihåg–

–att investeringarna har minskat kraftigt från 2014.

De har fallit med runt 40 % sen toppen 2014.

Och så är det ju viktigt–

–att oljebolagen har minskat produktionskostnaderna.

Tidigare var oljepriset väldigt högt.

Ett högt oljepris är skadligt för efterfrågan.

Kostnaderna har minskat, men även investeringarna.

Det påverkar inte produktionen i dag–

–men sex till sju år fram i tiden.

Och det lär märkas först vid nästa decennieskifte–

–runt 2020, 2021.

Faran är att när efterfrågan fortsatt ökar–

–och man har en naturlig nedgång i produktionen–

–som måste ersättas varje år–

–då kan det bli ont om olja vilket ger ännu högre priser.

Det har gjort att även Opec tror–

–att det blir högre produktion bland länder utanför Opec.

Men är 70 dollar lite av en "sweet spot"–

–där alla gillar att vara?

Opec vill väl inte ha för höga priser?

Precis. Opec är bekymrade. Det var de även 2014.

Då låg oljepriset på över 100 dollar per fat.

Världen tål inte så höga oljepriser.

De vill ha lägre pris för att hålla i gång efterfrågan.

Oljeproducenterna vill inte heller att vi byter–

–från olja till andra drivmedel.

Det sker fortare med högre oljepris.

Vid 70 dollar per fat har Opecländernas budgetar–

–haft en utmaning, inte i själva produktionen.

De kan producera olja för 10–20 dollar per fat–

–men statsbudgetarna tål inte så låga priser.

Så när till och med Saudiarabien behöver–

–ett oljepris på 70 dollar per fat, är de nog nöjda–

–och försöker dämpa ytterligare ökning.

För att inte få en snabbare övergång till andra energislag.

Och Opec-medlemmen Venezuela–

–har haft en kraftig nedgång i produktionen–

–då man inte klarar av att producera olja.

Venezuelas problem finns mycket på det politiska planet.

De har en av världens största oljereserver.

Men på senare år har de haft jättestora politiska problem–

–varför de har investerat väldigt lite.

Innan oljepriset föll så kraftigt–

–hade de inte investerat så mycket i nyproduktion.

Mycket av det som tjänades under Chávez–

–användes också till att behålla den politiska makten.

När oljepriset föll blev det ett stort problem–

–med stor offentlig förbrukning, lägre intäkter–

–och lite investerat i nyproduktion.

Det har bidragit till fallande produktion.

På senare år har det varit svårt att behålla stabiliteten.

Det föll kraftigare än man hade trott.

En del tror att Venezuela får samma problem som Libyen.

Att demonstrationer och oroligheter kan bidra till–

–att produktionen faller väldigt kraftigt.

Det är ett jätteproblem för Venezuelas ekonomi.

De har en stor utmaning.

De måste få politisk kontroll innan de kan öka.

Kan det bli en naturlig "exit" ur Opec-dealen?

Jag tvivlar på det. De vill nog hålla sig kvar där.

Andra länder som har blivit nettoimportörer–

–som Indonesien, har gått in och ut ur Opec.

De vill nog hålla sig kvar. Men det är ju klart att...

Problemet kan vara att de tvingas importera olja–

–om de inte får bukt med sina problem–

–och ökar investeringarna.

Men det tar tid. Det sker inte över en natt.

Det är också en utmaning för Opec.

Det kan bidra till att dra ner produktionen mer–

–än det Opec har beslutat 2016.

Till nåt helt annat: dollarförsvagningen på sistone.

Det hänger ihop med råvarupriser – inte minst oljepriset.

Det är nästan perfekt omvänd korrelation däremellan.

Vad har dollarpriset för betydelse för oljepriset?

Marknaden börjar fokusera på dollarn.

Oljemarknaden tittar på vad som sker i USA:s marknader.

I fredags kom det bra jobbsiffror från USA.

Lönerna stiger och då undrar finansmarknaderna–

–om man kan vänta sig höjd inflation–

–och snabbare ändringar från USA:s centralbank.

Nu har dollarn varit svagare än många hade trott.

Det har nog bidragit till prislyftet på olja.

Olja säljs i dollar.

När dollarn stärks mot andra valutor så kan det bidra.

Det blir dyrare att köpa olja–

–då importpriset i din egen valuta blir högre.

Det kan bidra till att dämpa efterfrågetillväxten.

Vi ska komma ihåg att oljepriset har gått upp rätt mycket–

–de senaste åtta månaderna.

Ett högre oljepris, på 70 dollar per fat–

–dämpar också efterfrågan.

De låga oljepriserna de senaste åren–

–har gett en våldsam tillväxt i efterfrågan på olja.

Där kom vi in på min sista fråga om eftergång på olja.

Vad tror du om den framöver?

Hur ser 2018 ut när det gäller efterfrågan?

Efterfrågan lär hålla sig på ganska bra nivå.

Tillväxten har varit 1,5–1,6 miljoner fat de senaste åren.

Den blir inte lika hög, utan runt 1,2–1,3 miljoner fat.

Det beror på att priset påverkar efterfrågetillväxten.

På längre sikt kommer andra energiformer att ta–

–en ökande andel från oljan inom transport.

Till exempel elbilar.

Och sol- och vindkraft börjar bli mer konkurrenskraftiga.

Men de närmaste åren är det svårt att brett byta ut olja–

–som drivmedel. Då blir priset ganska avgörande.

Så du tror inte på ett så mycket högre oljepris framöver?

Nej, det stabiliseras nog under 2018–

–nånstans mellan 65 och 70 dollar per fat.

Just för att priser över 60 dollar–

–gör skifferoljeproduktionen ekonomiskt lönsam.

70 dollar per fat räcker–

–för att Opecländernas budgetar ska gå ihop.

Då krävs inte ett högre pris. Då vill man dämpa det–

–för att försäkra sig om bra efterfrågan ett tag till.

Tack så mycket, Thina Saltvedt.

Amerikansk oljeproduktion är på den högsta nivån sedan 1970. Anledningen är produktionen av skifferolja.

”Skifferrevolutionen tog alla på sängen”, säger Thina Saltvedt, oljeanalytiker på Nordea.

Thina Saltvedt tror trots detta inte på några dramatiska förändringar i oljepriset under 2018. Hon räknar med en stabilisering på mellan 65 och 70 dollarper fat.

  • Biljätten vinstvarnar4:32

    Biljätten vinstvarnar

    Starbucks rasade men Facebook och Netflix på rekordnivåer. Disney nära få godkänt för Foxbud. Daimler vinstvarnar. Capio får ny vd. Peab får stororder på studentbostäder.

  • Viktig Brexitomröstning till Mays fördel6:16

    Viktig Brexitomröstning till Mays fördel

    Vi kommer allt närmre handelskrig mellan USA och Kina. Daimler vinstvarnar och skyller på kinesiska biltullar. ECB kan tänkas öka takten på återinvesteringar. May vann viktig Brexitomröstning i går. Räntebesked från både Norge och Storbritannien.

  • Därför ska du äga Telia16:35

    Därför ska du äga Telia

    Bonava, Skistar och sommarportföljer. Det är några av ingredienserna i säsongens näst sista Börslunch.

  • Mjuka råvaror ammunition i handelskriget5:30

    Mjuka råvaror ammunition i handelskriget

    Priser på mjuka råvaror som soja, vete och majs har stigit kraftigt under 2018. Men med ett uppblossande handelskrig har det blivit turbulent för mjuka råvaror.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.4%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite -0.3%

Vinnare & förlorare

Fenix Outdoor 2%
Atrium Ljungberg 1.6%
Millicom 1.4%
Intrum Justitia -2.8%
Bravida Holding -3.3%
Billerudkorsnäs -3.4%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier