Tomra: ”Vi är nummer ett inom varje nisch”

Välkomna tillbaka. Vi är på Norra Latin och fortsätter–

–att klara av intervju efter intervju.

Nu står vi med Tomras vd–

Stefan Ranstrand. Välkommen.

Norsk gigant inom pantning, återvinning och sortering.

Vad är ditt huvudbudskap till investerarna idag?

Tomra har haft en spännande utveckling–

–när vi ser på den historia vi har.

Vi har lyckats etablera pantsystem som en bra lösning.

Men vi har också kunnat omvandla företaget–

–där vi idag är ledande inom sortering av mat.

Om jag tittar på framtiden har vi en spännande position.

Jag ser en väldigt hög dynamik i "smart cities"–

–digital ekonomi.

År 2050 kommer 70% av världens befolkning bo i städer.

E-handel tar fart snabbt. Du får tänka millenier–

–inte oss mogna, erfarna människor.

Utan den unga generationen, där man beställer snabbt–

–på sin smartphone–

–eller pratar med Alexa eller Siri.

Hem kommer det man vill ha.

Med det uppstår en drivkraft för ökad ekonomi.

De vill kunna beställa allt. Hur ska man säkerställa–

–att maten som de vill ha–

–kommer i det skick som har utlovats.

Då behöver man sorteringsutrustningar–

–som vi tillhandahåller.

När folk köper matvaror på nätet–

–ökar förpackningsavfallet.

Om man köper ett äpple i en butik kommer äpplet i handen.

När det hemlevereras kommer det i nån form av låda.

Vi ser möjligheten att hand om det.

Det är enorma drivkrafter i framtiden.

Vi ska producera 70 % mer mat–

–för att tillfredsställa behoven till dess.

Hur kan vi minska svinnet och öka–

–produktiviteten i jordbruken?

Det kommer att bli enorma avfallsmängder.

Redan idag bågnar kapaciteten.

Beijing har två år kvar innan deras soptippar är fulla.

England har samma problem. Man måste ta hand om det här.

Det kommer att ske stora investeringar i avfallssektorn.

Det är spännande hur vi kan försörja stora städer–

–smarta städer–

–med nyttig, näringsrik och positiv erfarenhet med maten.

Tillväxtmöjligheterna framöver–

–finns i alla olika avfallskategorier?

Inte bara pantburkar.

Tomra associerar primärt till pantflaskor.

Men vi sorterar hushållsavfall–

–end of life-vehicles, elektronikavfall–

–förpackningsavfall. Vi är i den sektorn.

Men absolut. Tack för att du tar upp det.

Varför skulle vi inte plocka in andra varuströmmar?

Det handlar om att skapa en "closed loop".

Idag har vi så mycket plast i haven–

–att vi snart har lika mycket plast som fisk i haven.

Hur skulle det vara om allt avfall går ut där?

Vi måste vara mer resursfulla i det vi gör.

Genom att skapa en "closed loop"–

–att ekonomin är cirkulär–

–och man återvinner materialet.

Inte bränner upp det eller låter det hamna i naturen.

Då skapar vi ett hållbart samhälle.

Där bidrar våra teknologier.

De skapar mervärde för samhället och industrins aktörer–

–och aktieägare.

Tillväxt både i Collection och Sorting.

Jag tror på det. Vi har haft det trögt i Collection–

–där vi var tvungna att vänta på nya marknader.

Nu har vi kommit över en tipping point.

Fler länder ansluter sig till det här konceptet.

Vi bygger upp i New South Wales i Australien.

Queensland är på gång.

Skottland vill införa pant.

England räknar jag med också. De har flaggat för det.

Det verkar vara fler länder som tar den här trenden.

De möjligheterna hade vi inte historiskt.

Som svensk är det självklart att man kan panta.

Intressant att det inte finns i så många länder.

Kommer man panta nåt annat än dryckesemballage?

Absolut. Redan nu börjar vi ta in Tetra Pak.

Australien har Tetra Pak.

Men varför inte skapa nya tekniska lösningar?

Jobba med hur man kan återanvända material.

Om det inte går, hur kan man återvinna det?

Det är i linje med det vi jobbar mot.

Sortering växer snabbare. Berätta var det växer.

En stark drivkraft inom tillväxt i sortering–

–är på återvinningssidan.

Kina har infört en restriktion på import av avfall.

De kallar det "national sword".

En kniv som skär igenom. Det är helt stoppat nu.

Andra länder beter sig panikartat.

Avfallsmängderna växer. Man måste ta hand om det.

Vi ser en stark efterfrågan i det området just nu.

Dessutom har många företag valt att börja–

–jobba mer hållbart med sitt material.

Det har du inom textil- och möbelindustrierna–

–och andra hushållsprodukter.

Där vill man ha återvunnet material som emballage–

–eller innehåll för sina produkter.

Vi har kortsiktigt en peak av "national sword".

Den driver verkligen på.

Långsiktigt tar det andra av också.

Det blir spännande att se hur det utvecklas.

Tillväxtmöjligheterna låter bra. Hur ser konkurrensen ut?

Kommer ni ta samtliga marknadsandelar?

Hela marknaden växer bra nu.

Vi har en marknadsandel på 75 % vad gäller pantautomater.

Sorteringsmaskiner har vi 55-60 %.

Mat har vi cirka 25 % marknadsandel.

Vi är nummer 1 i varje nisch som vi är aktiva i.

Men det är en öppen konkurrens.

Vi försöker göra vårt bästa.

Men vi har byggt en bra portfölj, så vi är väl förberedda–

–för de möjligheter som uppstår.

Varför sorterar ni inte upp bolaget i två delar–

–en pant- och en sorteringsdel?

Det har vi gjort. Vi har två affärsområden–

–Collection och Sorting.

Vad finns det för synergier?

I en cirkulär ekonomi behöver du båda två.

Det hänger ihop bra.

Food är annorlunda. Den hänger ihop med sensorteknologin–

–och den digitala plattformen som vi måste bygga upp.

Teknologiskt har vi starka synergier.

Marknadsmässigt har vi det inom cirkulär ekonomi.

På kundsidan ser jag för mig:

Varför inte jobba mot de stora e-handelsgiganterna?

Både hjälpa dem att sälja mer mat via nätet–

–och ta hand om avfallet.

Där har vi en intressant knytpunkt–

–där vi är unikt positionerade som Tomra.

Hur vill ni få dem att sälja mer mat?

Säg att du vill sälja ett äpple eller blåbär.

Äpplet kanske kom långt ifrån...

Säg att ett äpple odlat i Sydafrika ska säljas i Kina–

–eller New York.

Flera månader efter att det odlades ska det säljas.

Då måste du garantera konsumenten att produkten–

–motsvarar det du gör.

Idag gör man det själv när man går i butiken.

När du köper äpplen plockar du dem som ser bra ut.

Ska du lita på att e-handeln gör det för dig?

Då måste man säkra kvaliteten. Det kan vi göra.

Vi kan tala om hur sött ett äpple är–

–om det ska ätas inom tre dagar eller direkt.

Hållbarheten av det.

Vi kan dessutom frambringa information–

–om hur och var det har odlats.

Ni har en stor kostym på börsen. En populär aktie.

Kan ni växa i takt med förväntningarna?

Man kan aldrig leva upp till förväntningarna.

De sätts av folk som studerar bolaget–

–och gör sina analyser.

Vi får jobba med att göra våra kunder nöjda.

Vi skapar mervärde för samhället och goda aktieägarvärden.

Det andra löser sig självt. Det är inte vår bit att styra.

Ser du potential i organisk tillväxt?

Eller satsar ni på förvärv?

Vi har gjort en del förvärv, men jag ser–

–ett fokus på organiskt framåt.

Det kan komma några mindre förvärv–

–men vårt huvudfokus kommer att vara organiskt.

Berätta om världens näst största diamant.

Det är kul.

Vi fick möjligheten att sälja till Lucara Diamond år 2015.

En gruva nere i Botswana. Jag var nere i den själv.

Jag kände mig trygg med den verksamheten.

De hade, vad jag förstod–

–funnit en diamant som var 1800 karat.

Den blev fördärvad i processen. Den gick sönder.

När de modulerade tillbaka den–

–så ville de testa Tomra-tekniken.

De köpte maskiner av oss.

På två veckor gick de igenom gamla avfallshögar.

Då fann de den första stenen på 300 karat.

Samma höst fann de en på 300 karat, en på 800 karat–

–och en på 1111 karat. Det var gigantiskt.

Sen vi införde teknologin har 80 %–

–av alla stora diamanter hittats med vår teknologi.

Nyligen var det en gruva i Sydafrika–

–som hade investerat i konkurrentteknologin.

Jag nämner inga namn.

De fann inga diamanter.

Lucara Diamond fann diamanter hela tiden.

Så de bestämde sig för att testa en av våra maskiner.

Det gick två-tre veckor.

Sen fann de en sten på 920 karat.

När vår konkurrent fick höra det–

–gick de ut på sociala medier och sa "Nu har vi det!"

Kunden i Sydafrika meddelade dem vänligt–

–att det inte var er teknologi som fann den, utan Tomras.

Bättre marknadsföring kan man inte få.

Det är kul att se vad teknologin kan göra.

Vi är högteknologiska där.

Alltifrån pantburkar till stora diamanter.

Det bidrar väl till samhället och aktieägarna.

Tack.

Det var trevligt.

Tomra förknippas kanske mest med pantflaskor, men de sysslar även med sortering av avfall. Bolagets vd Stefan Ranstrand ser stora möjligheter för Tomra i städer som Peking och London.

Ranstrand delar även med sig av historien om hur Tomras teknik hjälpte till att hitta världens näst största diamant.

Gabriel Mellqvist och Matilda Karlsson intervjuar Ranstrand från småbolagssemnariet på Norra Latin i Stockholm.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ-100 -0.6%
NASDAQ Composite -0.5%

Vinnare & förlorare

Fenix Outdoor 4.9%
Hennes & Mauritz 4.4%
Ericsson 2.9%
Millicom -2.2%
Fagerhult -2.4%
THQ Nordic -2.7%
Uppdaterad tis 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Defensiven prioriteras i sommar23:32

    Defensiven prioriteras i sommar

    Epiroc gör debut som självständigt bolag på börsen och vd Per Lindberg gästar Börslunch. Dessutom fortsätter genomgången av gästernas sommarportföljer.

  • Handelskrig och oljeoro11:46

    Handelskrig och oljeoro

    Claes Måhlén analyserar de senaste makrohändelserna. Dessutom berättar han vad veckan har att bjuda på. Med ett ovanligt spännande Opecmöte på midsommarafton bland mycket annat.

  • Epiroc gör debut4:37

    Epiroc gör debut

    Epiroc noteras. Orexo påbörjar lansering av Subsolv i EU. Europris går in i Öob. Riktkurs för H&M sänks.