”Starkt räntestöd trots konjunkturosäkerhet”

Vart är marknaden på väg? Hur gör du den svaga kronan till din bundsförvant?

Hur hittar man långsiktig avkastning i en Twitterdominerad marknad?

Helena Haraldsson, många frågor att svara på. Varmt välkommen.

Vi ska börja med dragkampen mellan konjunkturavmattning och stimulanser.

Hopp om stimulanser och dem vi redan ser. Hur ser du på marknadsläget?

Dragkampen är det investerare ska vara mest uppmärksamma på.

Den som vinner är avgörande för hur börsen går.

Man vill inte missa en räntestödd uppgång.

Men man vill vara uppmärksam på de konjunkturrisker som finns.

Kanske nån normal aktievikt i väntan på utfall.

Oroliga tider men rådet är inte att backa undan helt.

Inte helt. Det finns ett starkt räntestöd, trots konjunkturosäkerheten–

–som vi ser påverkar börsen i positiv riktning.

Vi ska börja med ett av orosmolnen – världshandeln.

Vi har en graf som visar på stagnation.

Det här är volymerna i världshandeln fram till juli.

Tullhöjningarna som Trump införde mot Kina i september är inte med.

Det är nivå i lila, stagnation. Sen är det årstakten i gult.

Om tillväxttakten faller som den gjorde efter 2000–

–eller efter 2009, får vi en djupare konjunktursvacka.

Det är oroande nära, så det gnager lite. Det måste man vara uppmärksam på.

Många organisationer har justerat ner sina prognoser. IMF till exempel.

IMF är ingen ledande indikator.

Det är intressant att de vågade justera ner prognosen till 3 % från 3,3.

3 % har historiskt visat sig vara en kritisk nivå–

–för om vinsterna ökar eller faller.

Många tycker att tre tiondelars nedrevidering inte är nånting.

Men om man sätter 0,3 i förhållande till 3,3 är det nästan 10 %.

Det kan slå på bolagens försäljning.

Då funderar vi på hur mycket nedreviderade vinster marknaden tål 2020–

–när P/E-talet globalt ligger en bit över sitt historiska snitt–

–sett till de senaste 15 åren.

Balanserar vi på nån slags ödesnivå?

Det är väl att ta i. Men hur mycket tål man? Räcker det om nollan håller?

Det vill säga, inte vinstfall. Vägen dit blir förmodligen ganska slagig.

Det låter hoppfullt men lite oroligt.

Oroligt har det också varit om vi tittar på inköpschefernas syn på framtiden.

Europeiska PMI-mått ser väldigt bedrövliga ut.

Allra värst är det i Tyskland.

–Vad tänker du när du ser de här kurvorna? –Det är en dyster bild.

Det visar industrin och att Tyskland, den tyngsta ekonomin, går sämst.

Jag tittar också mycket på tjänstebarometrar.

Där ligger det, inte bara i Sverige, under 50–

–vilket signalerar kontraktion.

I Tyskland har IFO-barometern en ganska bra tjänsteindikator.

Den kommer på fredag. Där har det också bromsat.

Jag är lite orolig för smittrisker i de exporttunga ekonomierna–

–som Sverige och Tyskland.

Hittills har man varit lite försiktig kring europeiska aktier.

Det blir spännande om en brexitlösning gör Europa mer intressant.

Men även om brexit löser sig, det är ett skilsmässoavtal–

–så kommer klarhet om ekonomiska handelsrelationer att dröja.

Förhandlingarna är inte ens påbörjade. Det finns en skillnad till–

–mellan amerikanska och europeiska aktier: Europa är väldigt mycket bank.

USA är väldigt mycket tech. Bank har en del problem.

Vi ska hålla koll på smittorisken från industri- till tjänstesektor.

Det kommer mycket PMI-data på torsdag. Då blir vi lite klokare.

Den tunga ISM från USA och den svenska dröjer till början på november.

Snabb-PMI för Europa och USA kommer.

PMI:n i USA har stått emot smittorisker starkt väldigt länge, men ISM var svag.

Vi har en global PMI-siffra också.

Den går hand i hand med börsbolagen som rapporterar för fullt.

Kontexten är att när makroekonomin vänder upp, hänger börserna med.

Att konjunkturen hittar ny energi är jätteviktigt–

–för att stadigvarande ge en uppåtgående börstrend.

Intressant att du nämnde ISM-barometern i USA.

Den föll till strax under 48 senast. Det är en tydlig kontraktion.

Tjänstesektor och konsumtion är än så länge ganska bra.

Men man blev nervös för sista detaljhandelssiffran. Man är lite sårbar–

–om USA skulle bromsa. Jag plockar ut lite delkomponenter till ISM.

Då ser jag att skillnaden mellan order och lager signalerar–

–att amerikansk industriaktivitet ska falla.

Härom veckan kom den första minussiffran.

Vi får hoppas att det inte blir värre, men det finns en risk.

Du har tittat på de mest framåtblickande komponenterna...

–...i det mest framåtblickande indexet. –Man vill veta vart det tar vägen.

Vi hoppas att det vänder upp. Man såg en liten fiskekrok i grafen.

Bland annat var Kinas PMI starkt. Vågar man lita på den?

Ja, PMI är en av de mer pålitliga indikatorerna i Kina.

Den är konstruerad som i andra länder. Man kan titta på annat–

–för att kringgå den data som är mindre trovärdig.

Det ser lite svagare ut där också. IMF var klart bekymrad över det.

Vi har utsikt över detta.

Om vi ska klättra upp för muren av oro–

–så finns det ett starkt stöd från centralbanker. Vi nämnde stimulanser.

Minusräntor blir allt vanligare. Du har med dig ett rutnät som visar...

Det är den positiva faktorn i dragkampen som blir viktig för investerare.

Det här visar olika länder och löptid på räntorna.

Det är statsobligationer och centralbanksräntor.

Mycket minus som sprider sig. Det är lite det nya normala.

Det är nog här för att stanna under ganska lång tid.

Man måste nästan ner till sista raden för att hitta ränteavkastning–

–på trygga statsobligationer som ger kompensation över inflationen.

Det är en väldig utmaning för ränteförvaltare att skapa avkastning.

–Då måste man till tillväxtmarknaden. –Ja.

Det är nånting som vi gillar.

Istället för minus så blir aktier relativt intressantare.

Dels är det utdelningar som ligger på 3,5-4 % i Sverige och USA.

Tittar man på total vinstyield, alltså om man delar ut hela över tid–

–hamnar man kanske på 6 procents avkastning.

Visserligen till mer risk, men det gör aktier relativt intressanta.

Det är den här dragkampen: konjunktursvacka och vinstoro för 2020–

–mot starkt räntestöd och likviditet.

Och långsiktighet i det låga. Ingen väntar sig att de låga räntorna ska försvinna.

Vi ska prata lite om kvantitativa lättnader eller åtstramningar.

Det var en kort tid av åtstramning innan det började lätta igen.

Kan du förklara den här grafen.

Färgerna är de tre stora centralbankerna.

USA i turkost, Japan i brunt och Europa i orange.

Japan har ganska stadig stimulanstakt.

USA har stramat åt de senaste två åren.

Det stannade av i somras när man påbörjade en ny räntesänkningsperiod.

Europa har minskat stimulanserna och haft en paus. Men...

Här kommer det intressanta. Sen i september när man öppnade stimulanskranarna–

–dyker det upp en orange stapel.

Den aggregerande kurvan är den svarta linjen som summerar det här.

Den har gått från under noll till plus.

Vi är programmerade sen finanskrisen att det ökar riskaptiten.

Det driver upp börserna. Vi skulle kunna lägga en turkos stapel ovanpå de orange.

Men det är inte lättnader. Det är Fed som köper av tekniska skäl.

Det beror på vad man kallar det. Fed köper stora mängder korta obligationer.

Tidigare köpte man långa, men det är likt det vi kallar för QE.

Intressant med räntelättnader och kvantitativa lättnader är–

–att det är vanligt att säga att låga räntor är bra för börsen.

Men när jag tittar tillbaka på de fem räntesänkningsperioderna i USA sen 1985–

–har börsen fallit i tre av dem och stigit i två.

Nu befinner vi oss i den sjätte. Det är inga entydiga slutsatser.

Det är inte så konstigt, man sänker räntan i oroliga tider.

Det kan också bli perioder såg vi i USA.

2007 hade man haft stimulanser och obligationsräntorna föll.

Plötsligt var inte det positivt för börsen längre.

Det blev för mycket konjunkturoro.

Har du nån snabbanalys av de rapporter vi har sett i Sverige så här långt?

Stora slag, kan man konstatera.

Mer åt det positiva hållet. Uppenbarligen var förväntningarna lågt ställda.

Om vi ser på verkstadsbolagen bekräftar man ändå en konjunktursvacka.

Däremot ger man inget bränsle–

–till acceleration eller tvär inbromsning.

Det verkar ha varit gott nog för tillfället.

Det kommer inga indikationer från bolagen om nästa år, 2020.

Det är där det stora frågetecknet kring vinstrisk och konjunktur ligger.

–Vi är inte i säker hamn än. –Det är en kort sammanfattning.

Volvo har över 1 miljards resultatpåverkan på grund av den svaga kronan.

Det verkar ge jättemedvind i rapporterna på aktiemarknaden.

Samtidigt är den svaga kronan ganska impopulär.

Hur ska man se det ur ett investerarperspektiv?

Det är fantastiskt för verkstad.

Det bygger på att det återkommer hela tiden.

Investerare och kunder tittar mycket på den underliggande volymtillväxten.

Det gör analytiker också. Mitt team ser ofta kronan mer ur ett portföljperspektiv.

Man kan vara ledsen för att svenskar blir fattigare när den faller.

Men det har givit extra god avkastning i år på utländska aktier.

Det är inte fy skam, utan nåt att glädjas över.

I portföljer i orostider är kronan en stötdämpare.

Då försvagas den ofta.

Vi ska titta på hur mycket den försvagas jämfört med...

Argentina är värstingen i gänget. Där har man en riktig kris.

Det är underligt för många att svenska kronan finns med.

När jag var här senast var den på tredje plats.

I den här grafen är den på andra.

Det här är i orostider.

Handelskrig, liten och omvärldsberoende ekonomi, tung exportsektor...

Då bryr man sig ofta in om de mindre, illikvida valutorna.

Dessutom har Riksbanken välkomnat en svag krona.

Det är lite ovanligt. Det har bidragit till det här.

På torsdag kommer ett räntebesked. Ingen förväntar sig nån förändring.

Men det kanske kommer nya signaler om utsikterna framåt.

Det vore lite skönt om vi slapp minusräntan.

–Det tycker Stefan Ingves också. –Men det skulle få en kroneffekt.

De ränteförändringar som Riksbanken pratar om på sikt–

–är väldigt små. Syftet är att lämna minusräntan.

Inflationen är låg, det var en kraftig uppgång i arbetslösheten–

–men den är osäkert kring statistiken... Där famlar de lite i grå dimma.

Men de är ganska uppbundna till vad omvärlden gör.

Men kronan kan ha fallit färdigt.

Vi ser hur den reagerar på större potential för en brexitlösning.

Trump backar lite om handeln. Fas 1-avtalet med Kina är inte så imponerande.

Men han verkar inte vilja trappa upp. Det kanske är gott nog.

Så fort det blir lite minskad oro, går kronan starkare.

Den ligger i ett intervall mot euron, som är den viktigaste handelspartnern–

–mellan 10,20 och 10,85. Det har den inte brutit.

Det skulle bli lite mer oroligt upp emot 11,50. Men den ligger kvar i intervallet.

Får vi lugnande besked och inte så mycket oro i svensk ekonomi–

–skulle den kunna gå åt det starkare hållet i intervallet.

Om man tror på en kronförsvagning, eller oavsett vilket–

–ska man ha lite utländska aktier i sin portföljmix?

Svar ja. Alltid mer det än svenska.

Intressant. Är kronrörelserna en komponent i den strategin?

Det är en, men vi har heller inte alla sektorer.

Vi har inte så stor energi- och hälsovårdssektor–

–och inte så mycket tech.

Pratar vi valuta, så absolut. Vad händer i orostider?

Då faller kronan. Om utländska aktier då går ner–

–motverkas det av kronfallet och de blir värda lite mer i svenska kronor.

Kronan blir en stötdämpare i osäkra tider.

En inbyggd hedge. I grafen ser vi–

–att utländska aktier har presterat bättre nästan alla år.

Inte 2013. Då är den svenska stapeln högre än den grå.

Den grå är utländska aktier mätt i svenska kronor.

Men sex av de senaste sju åren–

–har man fått bättre avkastning i kronor på utländska aktier till lägre risk.

Kronan är huvudförklaringen. Nåt år har det berott på hur tech har gått.

Vi har en ganska liten techsektor.

Apropå volatilitet och krängighet. Vi lever i en Twitterdominerad marknad.

En hit och en dit. Börs upp, börs ner.

I oroliga tider har du tankar om hur man hittar långsiktig, strukturell avkastning.

I den här miljö vill man hitta långsiktiga och nästan ostoppbara investeringar.

Nåt som vi har identifierat är investeringar i energi.

Det är nästan en ostoppbar trend.

Elkonsumtionen i världen kommer bara att öka–

–mycket starkare än tillväxten, vilket är det normala.

Varför det? Jo, transportsektorn elektrifieras.

Hela samhället digitaliseras. Om vi tittar globalt–

–är både uppvärmning och kylning av bostäder, beroende på var man bor–

–sker mer med el. Om man har ökad elkonsumtion–

–och på den internationella arenan klimat- och miljömål.

Då måste man ställa om produktionen. Det har börjat hända.

Vi står inför en rad ekonomiska brytpunkter i kostnadsutvecklingen.

Det är ekonomi som driver, inte politiker.

Det är trevligt ur ett investeringsperspektiv.

Vi har inte så mycket energi på svensk börs. Var letar du?

Vi letar globalt. Det händer jättemycket spännande i Asien.

Vi letar i en aktiv fond. Förändringen sker väldigt snabbt.

Det är många olika områden som man måste vara inne i.

Sol, vind och förnybar energi är jättekul, men solen skiner inte jämt.

Investeringar som lagringskapacitet... Allt från batterier–

–till vattenbassänger på olika nivåer.

Energieffektivisering, hela elektrifieringståget är jättespännande.

Det tåget går väldigt snabbt.

Vi har en graf som illustrerar hastigheten i utvecklingen.

Från 2014, grå staplar visar i hur många läder det var billigast–

–att producera energi med kol- och gaskraftverk.

De var flest 2014. I dag, fem år senare...

Titta, lite färggladare staplar... Orange för sol och grönt för vind.

I två tredjedelar av världen är det billigare–

–att producera energi med sol- och vindkraft–

–än med nybyggda kol- och gasverk.

Om tio år kan sol och vind vara billigare än alla kol och gas.

En glädjande utveckling och ett stålande investeringscase.

Ekonomi och företag driver det här utan subventioner.

Sen finns dessutom politisk medvind. Gröna partier går framåt.

Men det intressanta är vad bolag gör.

Oljegiganterna investerar en del av budgeten i förnybar energi.

De vet att fossila bränslen möter motvind.

Bolag som Google sluter direktavtal med sol- och vindkraftsparker–

–för att köpa billig energi. Kanske påverkade av sina kunder.

En jättespännande utveckling.

Vi tar rygg på Google och köper energi i olika former för att följa med.

Lagring av energi. Bredare än förnybar energi.

Väldigt intressant. Tack, Helena.

Var är marknaden på väg? Hur gör du den svaga kronan till din bundsförvant och hur hittar man långsiktig avkastning i en Twitterdominerad marknad?

Det är några av frågorna som Gabriel Mellqvist och Helena Haraldsson, omvärldsanalytiker på Carnegie Private Banking, diskuterar i en matig intervju.

Programledare: Gabriel Mellqvist.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.5%
NASDAQ-100 0.4%
NASDAQ Composite 0.4%

Vinnare & förlorare

AddLife 3.7%
Intrum Justitia 1.2%
Boliden 1.2%
Stillfront Group -0.8%
Sectra -0.8%
Karo Pharma -1.2%
Uppdaterad ons 09:15
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Väntade PMI-rekyler5:12

    Väntade PMI-rekyler

    De tyngsta makroekonomiska händelserna just nu analyseras av Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Ara Mustafa.

  • Amerikanska digitaliseringsvinnare16:38

    Amerikanska digitaliseringsvinnare

    EFN Marknad riktar blicken mot USA tillsammans med förvaltaren Joakim By från Handelsbanken. Förutom ett gäng spännande aktiecase diskuteras den amerikanska börsen med avstamp i presidentvalet. 

  • Japansk industri överraskar negativt4:01

    Japansk industri överraskar negativt

    Vita husets handelsrådgivare Navarro hävdade i går att handelsavtalet med Kina är över. Något som fick börser på fall. När president Trump senare dementerade uppgiften vände börsen upp. Regeringen vill ta in mer skatt från utländsk arbetskraft. Blandade PMI-siffror från Japan.

  • Förvaltarens molnfavoriter15:53

    Förvaltarens molnfavoriter

    EFN Marknad bjuder på en resa bland molnbolagen. Förvaltaren Johan Roslund från GP Bullhound går pedagogiskt igenom hela värdekedjan - från Microsoft och Amazon till Docusign och Okta.