Välkomna, Börslunch är det inte.

Det är ett extra inslag med anledning av–

–att Spotify börsnoteras, om nån har missat det.

Vi har med oss Jocke Bornold–

–och investeraren Nicklas Andersson.

Vilken dag, lite historiskt, eller vad?

Det här är kul, riktigt roligt. Jag sa det förut i EFN:

"Äntligen, det är dags." Vi har pratat om det i flera år.

Nu smäller det. – Hur känns det?

Det känns jättekul. De har dementerat det under lång tid.

Självklart har de vetat om planerna.

13:e juni 2000 kom Telia in.

Nu blir det en ny stor smäll, inte på svenska börsen–

–men ett svenskt bolag. Det är jättespännande.

Många är besvikna på att de inte noteras i Sverige. Är ni?

Det hade varit kul–

–men fullt förståeligt att man inte gör det.

Bolaget har vuxit och får en så stor värdering.

Det är orimligt.

Jag håller med, tech-bolagen söker sig till USA.

Det som är lite konstigt är att de inte är på Nasdaq–

–som är teknikbörsen och även har svenska ägare.

Du som gammal Nasdaq-anställd tycker att det gör lite ont.

Det svider. Det är klart att Nasdaq har pitchat hårt–

–och länge på den här prestigeaffären.

Man vill väldigt gärna ha Spotify på sin börs.

Det kan knycka över i efterhand, med liten sannolikhet.

Nasdaq har haft det motigt. Det går bra för verksamheten–

–men de har svårt att locka tunga noteringar sen Facebook.

Det hade varit en naturlig hemvist för ett tech-bolag–

–men så är det inte längre. Här är beviset.

Spotify går till den gamla mossiga börsen på Wall Street.

Vi börjar sändningen 15:30, handeln öppnar i New York då.

Ingen tror att vi får ett pris än på aktien.

Vi ska titta på ett inslag med en gäst tidigare idag.

Det lät så här.

De gör inte en traditionell IPO-börsnotering–

–där man tar in kapital med ett pris förutsatt–

–av rådgivande investmentbanker, utan man gör en notering.

En direktnotering, det kallas för "listing"–

–där köpare och säljare matchas i ett auktionsförfarande.

I den processen är tre amerikanska banker involverade.

Tittar man på teknologi-IPO:er i USA, brukar det vara–

–en fördröjning från att börsen öppnar tills dess att man–

–börjar handla aktien, för att matcha köp- och säljsida.

Det är svårt att säga när den öppnar under dagen.

Det kan ske från 15:30, svensk tid–

–men kan även fördröjas 1-2 timmar.

Spännande, vi får se tiden det tar. Spelar det nån roll?

Vi pratade om det. Andra mars förra året kom Snap in–

–Snapchats moderbolag. Det skulle komma in på 17 dollar.

Men vi båda eller allihop väntade på vår dator.

Sen sa USA-media på Twitter att: "Nu börjar handeln".

Nej, det gjorde den inte. Det tog flera timmar.

Det är en komplicerad process att börja handla en aktie–

–och hitta jämviktspriset.

Räcker det inte med en köpare och en säljare som enas?

Problemet är att man inte har det. Det är ännu svårare–

–på USA-marknaden där man inte bara släpper aktien–

–på NYSE, utan ett gäng plattformar och börser samtidigt.

Det gäller att hitta priset där alla kan samsas.

Med en köpare och säljare kan det bli ordentligt volatilt–

–vilket man även i USA-media har sagt.

Från Avanza finns det order just nu för att köpa–

–från 1 cent upp till 500 dollar. Då vill man ha avslut.

Det blir inte 500 dollar, men skulle man enas om–

–en köpare och säljare, skulle det bli stökigt.

Det måste viktas.

Hur länge det tar blir otroligt spännande att se.

Inget problem för Daniel Ek, han ringer inte i klockan.

Han skickade ut en kommuniké igår.

Vi ska se om vi kan få upp det. Vi har ett citat därifrån.

Han säger att han inte är ute efter ett "initial splash".

Han vill inte ha ett fyrverkeri utan "long term".

Har ni nån reflektion över det? Är det hedervärt?

De har gjort mycket på sitt sätt, det här var ett sätt–

–i den delen att fortsätta göra det på sitt sätt.

Man vill vara lite annorlunda. Men i börssammanhang–

–är det negativt. Det är inte en bra strategi att vara–

–näringslivets Greta Garbo och verka i det dolda.

Det är svårt, framförallt om du inte tjänar pengar.

Det kommer inte Spotify göra på länge.

Hans intervjuer i media kan jag tycka också...

Backar vi tillbaka till Sverige så är många besvikna på–

–att H&M har kommunicerat dåligt med marknaden.

Det är nåt vi har fått acceptera. Det här är samma sak.

Man har inte varit frikostig med intervjuer i Spotify.

Det är inget som gynnar. Eller som du är inne på Jocke:

Ökad transparens och att prata med marknaden är bättre.

Måste det vara VD:n som går ut eller räcker det–

–med nån talesperson som sköter snacket utåt?

Just Daniel Ek vill fokusera på bolaget.

Fast VD:n håller taktpinnen och det är en viktig dag.

Det är inte superviktigt att ringa i klockan–

–eller om det bara är en knapp, som på Nasdaq.

Det här är bolagets stora dag, 50- eller 20-årsjubileum.

Ta en enda dag, njut av framgångarna och visa upp bolaget–

–för världen och visa att man vill sätta det på börsen.

NYSE är besvikna på att de inte är där.

Du köper inte hans resonemang–

–att det här är inte deras största dag–

–utan framtida dagar är viktiga. De fokuserar på musik.

Jag köper retoriken, inte att han fokuserar på bolaget–

–under en dag. Han skulle inte vara 24 timmar på NYSE.

Han skulle vara där i en liten stund. Men jag köper–

–retoriken och att han gör det på sitt sätt.

De blir också ihågkomna för sättet att gå till börsen.

Det vore konstigt om de följde den här traditionen.

Självklart löper de linan ut.

Funkar det att vara näringslivets Greta Garbo? Har du fel?

Jag har haft fel många gånger, men här har jag nog rätt.

Det funkar så länge det går bra.

Så länge aktiekursen går upp kommer ingen klaga på–

–att de inte var där, men man märker också...

Jag säger inte nej till media så ofta–

–och när man pratar med journalister som sökt Spotify–

–så har de inte gått att få tag på.

Det är som en vägg.

Och det här inför ett väldigt viktigt steg att ta.

En grej tyder på, om inte hybris, så stor nonchalans:

"Ni kan tycka att vi inte gör nånting, ingen emission."

"Vi noterar oss och bryr oss inte, ingen stor grej."

Men ni vänder er till kapitalmarknaden och börsen–

–och infrastrukturen som vi investerare, proffs eller ej–

–bidrar med och ger till er. Ni vill in på den.

Då får ni ge oss nåt tillbaka. Ni kan inte låtsas som–

–att det inte är värt nåt för er, då får ni vara utanför.

Nu behöver ni oss. Då får man ställa upp i media också.

Många i marknaden är säkert kunder också.

Det skadar inte att gå marknaden till mötes litegrann.

Ni gick ut med en kommuniké också och noterade:

Var det 15 % av svenskarna som vill köpa aktien?

Just det, 14 %.

På väg att bli en folkaktie.

Claes Hemberg säger i ett blogginlägg att man istället–

–för att räta ut frågetecken har frågor samlats på hög.

Det är dålig konsumentupplysning, det vi var inne på.

Men det verkar ändå bli en folkaktie, eller?

Den har alla ingredienser för att bli en populär aktie.

Framförallt är det ett starkt varumärke.

Det är en bra produkt, många av oss användare gillar den.

Det brukar vara bra grogrund för att bli en populär aktie.

Jag instämmer. Jag såg undersökningen ni hade gjort.

14 % av Sveriges befolkning, inte aktieägare–

–är jättemånga människor.

Euroclear kom med en rapport som visade att 18 %–

–av svenska befolkningen äger aktier.

Att 14 % är intresserade av Spotify är en jättehög siffra.

Det kan bli en folkaktie. Men det gäller–

–att ha koll på skillnaden mellan aktien och bolaget.

De flesta ur ett konsumentperspektiv gillar produkten.

Sen ska man ha lite koll på–

–hur det går för bolaget och framtidsutsikterna–

–men det kan bli en populär produkt.

Många som kommer in i marknaden–

–kommer in genom tjänster och produkter man känner igen.

Där är Spotify ett klockrent exempel.

Och Spotify är en stor notering.

Vi har en fin bild här som du gillar.

"Påskäggsgrafen" som vi kan ta upp.

Där ser vi hur Spotify skulle se ut. Om det noterades–

–i Sverige hade det varit ett av de största.

Efter marknadsvärde, ja. Vi har förstås Investor–

–men så klart Atlas, Volvo och några andra i topp.

Swedbank är också större, men kanske femte bolag–

–kanske åttonde, vi får se var priset landar.

Det är den vackraste grafen jag har sett idag.

NetFlix tog jag med för att visa strömningens potential.

Det här är spännande, Netflix är lika stort som Disney nu.

Spotify är en fjärdedel av Netflix.

VD:n Reed Hastings sa att största konkurrenten är sömnen.

Nu kanske det får vara sömnen och Spotify.

Om jag får gå tillbaka till folkaktie-spåret litegrann.

Vi har en video med en brittisk analytiker som varnar för–

–att den här noteringsprocessen kan göra det krängigt–

–att aktien kommer skaka extra mycket i början.

Vi kan titta på den.

Fördelarna med direktlistning är att det är billigare.

Du får mer kontroll över var aktierna tar vägen.

Uppenbarligen har många anställda i Spotify–

–fått lön i Spotify-aktier.

De får äntligen fullfölja löftena och investeringen–

–de fick och kan lösa in dem.

Nackdelarna är att investerare kan komma att ändra priset–

–en hel del. Det finns inget garantförfarande i IPO:n.

Om aktiepriset går ner finns ingen bank bakom det–

–som fortsätter köpa aktier för att stabilisera priset.

Det finns alltså volatilitetsrisk i såna här noteringar.

Vi hade Oscar Karlsson på SHB här, som pratade om det.

Ofta brukar man veta hur många säljare det finns–

–men vara osäker på hur stort intresset är bland köparna.

Nu är det tvärtom. Det är jättestort intresse hos köparna–

–men man vet inte hur många aktier som kommer att säljas.

Så det kommer att bli en hög volatilitet.

Ja, det är jobbigt med volatiliteten i början.

Speciellt om vi får tänka på våra svenska småsparare.

Det är inte roligt om man köper och det blir turbulent.

Då får man ont i magen, det kan svänga. Som Baloo säger:

"Det svänger ju". Det kommer det förmodligen göra.

Nån som har mer erfarenhet av det där är du, Jocke.

Fast det inte är vanligt har du ändå jobbat på Nasdaq.

Du får ta den pucken.

Hur funkar det när det inte finns nåt pris?

Det är svårt att få till en öppningsauktion–

–på Stockholmsbörsen en regnig måndag.

Här pratar vi om en av de större noteringarna i år.

Det är knepigt, att hitta jämviktspriset.

Då tar man in de här marknadsskaparna. De vet–

–hur mycket som är till salu eller har mandat.

Spotify har sagt hur mycket aktier som kan gå ut.

Det har de säkert koll på.

Problemet och därför det tar tid–

–är att det inte är ett konstant antal order.

Det går in och ut, prisjusteras hela tiden.

Det är enormt mycket parametrar som ska till.

Då är det svårt att hitta optimalt pris att gå ut på.

Därför vill man gärna se inte bara köpsidan och säljsidan.

Man vill också se hur flödena ändras och vilka aktörer–

–går in och ur.

Till slut försöker man. "Nej, nu trycker vi på knappen."

Vi har fått ett referenspris. Oscar Karlsson trodde–

–att det var den nedersta delen i intervallet.

Kanske kommer vi handla över. Håller ni med om det?

Lite över 132 var hans gissning.

Referenspriset var 132 och grovhandeln 160.

Det är "anchoring" som i Solsidan.

Skulle vi ha en t-shirt som jag inte vet–

–vad den kostar, 50, 300 eller 900 kronor beroende på–

–kvalitet, varumärke. Nu har det satts ett referenspris.

Men om man inte har ett pris, vad förhåller jag mig till?

Är det superkvalitet eller billigt?

Hade jag sett en t-shirt i butik och inte haft en aning–

–så hade jag kunnat tänka 100 eller 800.

Nu har vi fått nåt referenspris, en viss "anchoring".

Men gråhandeln visar att det är i understa laget.

Det är en hajp och många vill in i aktien.

Telia vill ut, apropå folkaktie.

Och inte spekulera i IPO:n.

De måste ha tjänat bra.

2,5 gånger investerat kapital. De gick ut med 2,3 miljarder.

Men om det är så stor hajp...

De vill inte spekulera i börsintroduktionen. Helt okej.

Men jag blir nyfiken på varför.

Jag har en teori. Som noterat bolag vill de inte äga aktier–

–i andra noterade bolag. En principiell broms.

Kanske.

Teliasamarabetet med Spotify är ju en flopp.

Om man kan säga så när man tjänat 2,5 gånger pengarna?

Det har gått fantastiskt bra värdemässigt.

När man investerade pratades det om ett samarbete.

Det har man inte sett. På det sättet blev det en flopp.

Då är det bara en investering.

Telia har andra investeringar att fundera över.

Man avslutar även det strategiska samarbetet.

Jag ser rubrikerna i morgon om kursen går upp 50 %.

Ställ det i relation till 85 kronor den 30 juni 2000.

Om vi går vidare till konkurrenterna–

–så är Spotify dubbelt så stort som konkurrenterna.

Dubbelt så stort som Apple Music, Spotifydödaren.

Hur avgörande är det att vara ledande i den här branschen?

Det är helt avgörande om vi pratar värdering.

Spotifys värdering i dag är för att man är nummer ett–

–och har stor potential att bli nummer ett–

–eftersom bolaget satsar allt på tillväxt.

Det är extremt viktigt att vara nummer ett.

Vem är nummer två efter Netflix?

De som är nummer ett är intressanta.

Det är därför Spotify är intressant.

Hade de varit nummer tre, hade de noterats i Stockholm.

HBO är väl intressant...? Det är nummer två efter Netflix.

De säger ju att de är störst globalt och det är de.

Samtidigt så har man 71 miljoner betalande abonnenter–

–och 159 miljoner totalt under Q4 förra året.

2015 hade man 28 miljoner betalande användare.

Nu är det 71. Man klär bruden inför bröllopet.

Man vill självfallet få upp siffrorna inför noteringen.

Apple Music sa att de hade 38 miljoner användare–

–plus 8 miljoner i testperioden.

Dem räknar man med i Spotifys siffror.

Apple Music räknar inte med dem.

Man växer också snabbare än Spotify i USA.

Där har de uppenbarligen problem.

Både Amazon och Apple har otroligt lojala kunder.

Det är lite gnissel i USA.

Just att man redovisar testperioden i siffrorna...

Intressant är också att man har familjeabonnemang.

Man har börjat med student- och familjeabonnemang.

Ett familjeabonnemang är ett huvudkonto–

–plus fem familjekonton. De räknas med allihop.

Det blir en multiplikatoreffekt. Frågan är...

Apple 38 miljoner plus 8.

Då är vi uppe på 46. Där har man ingen multiplikatoreffekt.

Man kan få fem-sex abonnenter på en betalande.

Övertaget som man säger att man har, det har man.

Men hur stort är det?

I USA har Apple 15 miljoner abonnenter och Spotify 18.

Tittar man bara på amerikanska konsumenter–

–är övertaget inte så stort. Men på global basis–

–är det större. Men det går inte att jämföra siffrorna.

Det här har du läst dig till?

Prospektet skickades–

–till Securities and Exchange Commission.

Det har även skrivits om det i media.

Hur det sen ska tolkas...?

Men lojaliteten och att konkurrenterna växer snabbare–

–är intressant.

Vi ska titta på ett klipp med Oskar Karlsson–

–som pratar om att man ska vara etta, tvåa, kanske trea.

Vi får se om ni håller med.

Det är avgörande att vara etta, tvåa, möjligtvis trea.

Därefter finns inte så mycket plats för att vara lönsam.

Spotify sitter i en fantastisk position.

Kollar man på hur de har tänkt att växa–

–så växer de mer i betalande användare än de andra har–

–bara under det här året.

Sannolikt kommer försprånget bara öka.

Sen är det eventuellt Apple att fajtas med.

Man får ofta höra att bolaget går med förlust–

–och hur länge det kommer att hålla.

Men hur ska man kunna konkurrera med Apple och Google–

–som har 25-procentiga ebitmarginaler?

Man lägger lönsamhetsribban så lågt–

–att de andra inte har råd att ge sig in.

Man kommer att driva det med förlust för att växa.

Därefter försöker man öka lönsamheten.

Förlust är framgångsreceptet.

Det är mode på Wall Street. Amazon gick inte med vinst–

–förrän de bestämde sig för att göra det.

Med svenska ögon mätt är det jobbigt–

–att investera i bolag som ännu inte presterar vinst.

Det är rätt viktigt för ett bolag att generera vinst.

Till slut i alla fall. Det är helt rätt det han säger.

Man behöver vara etta eller tvåa för att vara intressant.

Då blir man "squeezed out" ur marknaden. Det är ett race.

Är det kapitalism? Det handlar om att inte göra vinst–

–tills man blir marknadsdominant.

Sen höjer man priser och går med vinst. Ska det vara så?

Är man i en tillväxtfas är det okej att inte göra vinst.

Över tid driver stigande vinster aktierna.

Men det beror på vilken tillväxtfas man är i.

Småbarn växer till sig via organisk tillväxt–

–och blir fullvuxna.

Det är ett hårt race mellan Apple, Amazon och Spotify.

Men intäkterna växer på.

Det skiljer 45 % mellan 2015 och 2017.

Det som inte skrivs lika explicit–

–är att förlusten växer betydligt snabbare.

I det korta perspektivet har det varit skalnackdelar.

Gratisanvändarna är en stor pool.

60 % av konverteringarna till betalande användare–

–kommer från gratisanvändarna.

Är det en marknadsföringspool eller en kostnad?

Det kostar ju att lyssna på låtarna.

Det säger inte explicit om det tjänar på gratisanvändarna.

90 % av intäkterna kommer från dem som betalar.

Det hade varit trevligare att se–

–att när intäkterna stiger kraftigt från 2015-2017...

Men kostnaderna ökar betydligt snabbare.

Kassaflödet är positivt, men ökar inte så mycket.

Talar inte demografin för tillväxten?

Många användare är unga med familjeabonnemang–

–som sen blir betalande kunder med egna abonnemang.

De fortsätter med familjens.

Antingen blir det 99 kronor i månaden gånger fem–

–eller ett pris... 199 kronor, tror jag.

199 för fem... Det blir 40 kronor per användare.

De senaste åren har ARPU–

–Average Revenue Per User, har gått ner ordentligt.

Det beror nog mycket på familjeabonnemangen.

Då får man öka antalet kunder istället.

Vi ska ta in en röst till apropå lönsamhetsutmaningen.

Oskar Herdland sa så här tidigare:

Däremot ökar också förlusterna för Spotify.

Skrämmer bristen på lönsamhet dig?

Spotify är en teknologiaktie.

Antingen växer man genom teknik, eller dör.

Det är otroligt viktigt att ta in så många abonnenter–

–så snabbt som möjligt. Det kostar pengar.

Då blir vinst nåt sekundärt.

Fokus på vinst är ganska...

Om man tittar på Amazon som är en fantastisk affär–

–som dominerar sin nisch.

De gjorde inte vinst förrän första kvartalet förra året.

Det har väl varit deras strategi att skjuta det...?

Det har varit fokus på att äga sin industri.

Spotify är inne på rätt spår att äga musikindustrin.

Spotify äger musikindustrin.

Man får väl hålla med om att de har en dominerande roll.

Aktien har inte börjat handlas än.

Men Wall Street har öppnat lite mer optimistiskt.

Jocke var tvungen att rusa vidare–

–till nästa hungrande nyhetskanal.

Wall Street har öppnat uppåt. Teknikbaissen från i går–

–verkar ha bytts mot en hausse.

En liten återhämtning.

Jag skrattar för att det är en varannandagsbörs.

Handelstullarna sätter verkligen skräck i marknaden.

Och Trump går hårt åt techbolagen.

Amazon inte minst och Facebooks skandal...

Spotify är ju ett techbolag. De kommer in i en baisse.

Hur är tajmingen?

Skönt för de att det blir en "rebound" i dag.

Lite mer riskon-sentiment.

Om man själv varit vd för ett bolag som ska till börsen...

Det är ju roligare om det är en fin börsdag–

–utan moln på himlen–

–än att det är en kraftig nedgång.

Det gör det ännu mer spännande–

–att se hur listningen tas emot–

–i och med att det har varit ett surt sentiment–

–samtidigt som ett populärt bolag kommer till börsen.

Men är det taskig tajming ur Spotifys perspektiv?

De är lite grand sin egen lyckas smed.

Det är en så stor introduktion.

Men bolagen vill inte in på marknaden när det är stökigt.

Du ger dig inte ut i en eka när det piskar upp till storm.

Är det en liten eka?

Nej. Det är en 200 miljarder kronors eka–

–större än flera av de största svenska börsbolagen.

Det är en Siljalinebåt.

Förhoppningsvis i gynnsamt väder.

De tar rätt lång tid att sjösätta.

Det hade sett konstigt ut om man fimpade det hela.

Vi har inte fått nån handel än.

Men det tog rätt lång tid för Snap.

Det är intressant att se när handeln kommer igång.

Det skrivs nog mycket i amerikansk media just nu.

"Är det dags nu...?"

25 minuter har gått och fortfarande ingen handel.

Är det här lika stort i USA?

Är amerikanerna lika upphetsade som vi svenskar?

Vem vet?

Vi tycker nog att det är väldigt roligt i Sverige.

I Sverige kan 14 % av befolkningen tänka sig–

–att köpa aktier i Spotify. Man pratar om en folkaktie.

Många här är nyfikna och intresserade.

Vi har en ganska häftig sparkultur i Sverige.

Dessutom är det ett svenskt bolag.

Jag tror att det är ganska stort här.

Förutom att de hissade schweiziska flaggan på NYSE.

Blir man inte lite extra nyfiken–

–när de själva inte kommunicerar så mycket?

Nyheterna har haft extremt mycket om Spotifys notering.

Det har också varit en efterlängtad börsintroduktion.

Det har bevakats mycket också i amerikansk media.

Vi lever ju i vår egen bubbla.

Vi lever i vår egen finansbubbla..

På stan känner inte så många till börsbolagen.

När vi följer media, speciellt amerikansk–

–så skrivs det jättemycket–

–men är det stort hos befolkningen?

Det hade varit intressant att se hur många amerikaner–

–som köper Spotify.

Ja. Det är ju många privatpersoner i Sverige–

–som vill köpa för att man känner till bolaget.

Siffran med 18 miljoner amerikanska abonnenter i USA...

Det är i princip två Sverige...

Så det finns ett intresse...?

Det kan finnas.

Vi får tacka för intresset. Vi har ångat på i en halvtimme.

Fortfarande ingen handel. Det kommer.

Vi återkommer till ämnet i morgon bitti–

–i Börslunch och i framtida sändningar.

Tacka alla ni som tittat. – Och tack så mycket.