Skaffa dig en bra beslutsprocess – och håll dig till den

Fram till jul var det turbulens ner på börsen–

–efter det turbulens upp.

Efter det behöver man besöka börspsykologen.

Jag har Lars-Erik Boström med mig.

Kul att vara här igen. Trevligt.

Vad kan man säga? Du måste ha haft mycket att studera.

Senast jag var här var den 16 januari.

Då pratade vi om att börsen skulle upp i februari–

–men den har fortsatt upp i mars och april.

Som det brukar vara borde man sett en rekyl i mars.

Efter en så stark uppgång brukar det komma en motreaktion–

–och sen en uppgång lite senare.

Vi får se om det blir under nästa kvartal.

Rapporterna har varit ganska okej så här långt.

–Det blir spännande att följa.

Vi dyker ner i vår...

Sen 1999 har vi kollat på index.

Det här är en 20-årig graf över svenska globala fonder–

–i svenska kronor.

Jag hade med en bild över fem år förra gången.

Det här är ett längre perspektiv.

I kronor har Sverige och emerging markets gått bäst.

Emerging markets hade sin kris 1997.

Så startpunkten blir från ganska låga nivåer.

Startar man från 96 ser det lite annorlunda ut.

Återigen det här med perspektiv och hur man visar saker.

Om man tittar från 99 till 07–

–så gick USA ganska dåligt.

USA tappade i världsindex under den perioden.

Sverige och Europa gick bättre.

Det har varit en helt annan utveckling här.

Vi tar nästa bild.

Det här är den tioåriga utvecklingen.

USA har gått fantastiskt starkt–

–och världsindex ligger återigen väldigt högt.

Europa, Japan och emerging markets har gått lika.

Men Sverige håller sig faktiskt i topp.

Man hör att USA går så starkt–

–men det är lite av en revansch efter en tuff period.

Det var delvis efter IT-bubblan–

–då en del indextunga bolag tappade i USA.

Det här är vanliga fonder med avgifter–

–och utdelningar till fondandelsägarna.

Jag talar inte om vilken fondförvaltare det är.

Det ger inte samma bild som indexavkastning.

Det ger en bra bild av hur den faktiska avkastningen–

–för en kund ser ut, exklusive utdelningen.

Spännande. Vi går vidare till en fälla. Det är kul.

Fällor är kul. Som kund är det svårt att förstå–

–alla begrepp i finansmarknaderna.

Vi är benägna att inte göra saker mer komplexa–

–än vad som krävs.

En bra teori är modern portföljteori.

Den är inte så modern, den kom 1952.

Markowitz skrev en artikel.

För mig är det nästan hieroglyfer.

Det ser väldigt avancerat ut.

Man kan hitta modeller för att enkelt räkna ut det–

–på olika hemsidor på nätet.

Vi pratar ofta om optimala portföljer.

En optimal portfölj är sällan optimal.

Den är beroende av vad man stoppar in i skattningarna.

Om man till exempel ska optimera S&P500–

–och räkna ut korrelation och avkastning...

Det är 500 aktier–

–det blir nästan 124 000 estimat man måste ha rätt på–

–om man ska vara exakt. Det går att förenkla.

Andra begrepp som används är "effektiva fronten".

Det låter bra att portföljen är effektiv.

"Value at risk", "konvexitet"...

"Modifierade durationens förändringsgrad"... Vad är det?

Det är risk man mäter. Hur förändras en ränteportfölj–

–när räntan går upp eller ner.

Det är många begrepp som är svåra att förstå.

Ibland ger man sken av att det här gör–

–att vi har bättre avkastning. Så behöver det inte vara.

Det har mer att göra med hur man hanterar sina beslut.

Marknaden är ganska oförutsägbar.

Vi tar nästa bild...

Vad är risk?

Gammal hederlig standardavvikelse.

Den känner till och med jag igen.

Standardavvikelsen är ett mått på en avkastningsvariation.

Man räknar ut ett medelvärde–

–för till exempel svenska börsen under ett antal år.

Man kanske får fram att avkastningen varit 10 %.

Sen har man en variation.

67 % av fallen kommer att hamna inom en standardavvikelse.

Här är lite extremutfall på positiva och negativa sidan.

Det är väldigt bra att kategorisera tillgångar.

En räntebärande portfölj med låg standardavvikelse.

Den varierar mindre, men avkastningen är lägre.

En global eller svensk aktieportfölj varierar mer.

Det här är bra för kategorisering av tillgångar.

Det svåra kan vara när en kund fyller i en enkät–

–om vilken risk man vill ha–

–så vet man aldrig riktigt hur riskfylld marknaden är då.

Hur mycket pengar kan man förlora?

Man pratar om kreditrisk. Man har lånat ut pengar–

–till ett företag via ett obligationsköp...

Kreditrisken är om de inte kan betala tillbaka.

Man pratar om likviditetsrisk–

–att inte kunna sälja en tillgång när man behöver sälja.

Och marknadsrisk som det här mäter.

Marknadsrisken... Vi tar nästa.

Den är lite lurig.

Standardavvikelsen säger–

–att man ska ha en variation på 15 % på börsen–

–en förväntad avkastning på...7-10 %.

Men problemet är när man går in i marknaden.

Den som kliver in här och fyller i sin riskenkät–

–om 15 procents variation per år, får dålig avkastning.

Samma sak var det 2000.

Den som fyller i enkäten här–

–och kan tänka sig den och den risken–

–får väldigt bra avkastning.

Risken är inte så normalfördelad som vi tror.

Om man säger risk i form av standardavvikelse.

I en studie tittade man på Dow Jones–

–mellan 1919 och 2003.

Då sa man att teoretiskt enligt normalfördelningen–

–ska en nedgång på 7 % ske vart 300 000:e år.

Men det var under 48 gånger.

Den underskattar risken i marknaden.

Även om det är en bra modell för–

–att kategorisera risk mellan olika tillgångar–

–så säger den inget om hur riskfylld marknaden är–

–vid ett visst tillfälle.

Hur ska man då tänka?

Det har vi varit inne på när jag har varit här.

Man kan använda nån form av beslutsmodell.

När marknaden är väldigt optimistisk–

–brukar risken öka över tid.

Lite grand som det var 2007 och 2000–

–och delvis under början på 2015.

Då ska man kanske mentalt bli lite försiktig–

–och göra en rebalansering av sin portfölj–

–när man drar ner aktievikten och upp räntevikten.

Och tvärtom här nere.

Det är ju lite mentalt jobbigt att göra.

Här missar man nånting och här vill man inte ha aktier.

Det blir ett mentalt spöke–

–att man tar en risk vid fel tillfälle.

Nu när det är upp 25 % sen julafton–

–är det kanske dags när alla tycker att det är fantastiskt–

–att riva plåstret och rebalansera?

Så kan det vara.

Många pratar om FOMO–

–"Fear of missing out". Den känslan dyker upp.

Man kanske inte gör en rationell analys av marknaden.

Om man har viktat ner i början på året–

–och inte viktat upp, känner man en viss stress–

–att missa nåt när marknaden går så här.

Där ser man hur känslor kan påverka besluten.

Det är inget rationellt beslut, utan man känner–

–att man missar avkastning.

Man vill inte vara den som går hem först från festen.

Vi pratade tidigare om koplexitetsfällan.

Den här modellen kanske kan hjälpa oss.

Den har jag tagit ur boken "Risk savvy"–

–skriven av en tysk professor.

Han pratar mycket om att förenkla sina beslut–

–på en osäker marknad. Tumregeln är bra.

Har man en komplex riskmodell i en osäker marknad–

–leder det antagligen till att man gör felaktiga beslut.

Ett bra exempel är riskmodellerna som användes–

–i samband med subprimekrisen.

De avancerade modeller man byggde skattningar på.

Man såg effekten av när normalfördelningarna faller isär.

Om man ska använda komplexa modeller ska man veta–

–ganska exakt hur fördelningen ser ut.

Det gör man inte med en normalfördelning.

Men om man är på en osäker marknad, som börsen–

–med många investeringsalternativ–

–och mindre mängd data... Tittar man på årsdata–

–så är det inte extremt många observationer.

Då ska man göra det enkelt istället.

Man ska använda regelbaserade beslut.

Fördelen med det är att man inte behöver så mycket data.

Man behöver inte bry sig om övrig information.

Man behöver inte titta i mobilen hela tiden–

–utan man har sin modell som man följer.

Givet att det är en modell som fungerar bra–

–ger det väldigt bra avkastning.

Mobilen pratade vi om förra gången du var här.

Vad är då en bra beslutsmodell?

Det här är en graf över svenska börsen.

Jag brukar visa glidande medelvärdet–

–som är ett genomsnitt av en löpande period.

Det kan vara 200 dagars glidande medelvärde.

Det är snittet av börsen under 200 dagar.

Man skulle kunna rita ungefär så här...

Nånting sånt här... Nu blev det lite fel.

Det blev lite fel för normalt sett ligger börskurvan...

Om vi säger att det här är veckodata istället.

Då skulle man kunna lägga en annan kurva... Oj.

Papphammar... Ungefär så där och vidare...

Om man till exempel använder veckodata–

–och man har 10-dagars, veckor och 30-dagars...

Då har man en lite snabbare linje–

–som ger snabbare signal, och en trögare–

–som fångar den längre trenden. Då kan man använda den...

Här blir det köp och här blir det sälj.

Här blir det köp och så vidare...

Ända tills... Nu är det Papphammar igen.

Ända tills man får en signal.

Fördelen med är att man följer med börsens trend.

Man fångar alla trender uppåt–

–men är inte med i trenden nedåt.

Rent matematiskt blir det den effekten.

Givet att man använder en trendföljande modell–

–som är någorlunda långsam i signalerna–

–sitter man inte med i nedgången 2000-2003.

Man är med i uppgången 2003-2007–

–men sitter inte med ner 2007-2008–

–och man är med i uppgången från 2009.

Men signalen kommer lite senare.

Man får ingen exakt sälja-på-toppen-signal.

Det är nästan omöjligt.

Fördelen är att man slipper ta in information–

–och fundera så mycket.

Man får hög avkastning. Modellerna används av hedgefonder–

–och trendföljande CTA-fonder och allt vad det heter.

Det här är ett bra sätt för en investerare–

–att antingen inte ha nån aktieexponering–

–men så drastisk behöver man inte vara...

Däremot kan man rebalansera sin portfölj här.

Här är undervikt i aktier då marknaden har gått ner–

–och då köper man upp aktier här.

Jag ska låta bli att blippa...

Man får signal när linjerna korsar varandra.

2007-2008 kommer aktier att vikta ner igen.

Till exempel en rebalansering ner till neutraler.

Eller så kan man ha en offensiv blandfond.

Då går man in i den här...

Man kanske byter till blandfond defensiv här...

Så blandfonder kan användas med samma typ av resonemang.

Man ska använda det där man har en skattefri status–

–som ISK och liknande.

Nu när börsen varit lite sidledes–

–om man tittar på OMX sen april 2015–

–då kan man få lite falska signaler.

Det kan man kalla goda fel.

När väl trenden vänder upp kommer det att vara med.

Det kan vara att man säljer, köper och säljer.

Men som börsen har varit historiskt sett–

–så har det varit en väldigt bra modell.

För globalfonder är det egentligen samma resonemang.

Man använder samma beslutsmodell.

Den kan man hoppa över.

"Process viktigare än avkastningsfokusering".

Jag har försökt beskriva en bra process för–

–hur man ska tänka.

Den kan ha dåliga dagar–

–precis som det varit med en sidledes börs.

Men när den väl börjar trenda uppåt–

–vilket skapar avkastning–

–så får man bra avkastning – "good outcome".

Det är en bra process med förtjänad framgång.

De tillfälliga dåliga perioderna–

–får man ta med i strategin.

Ofta är det så att man inte har nån process–

–men det blir ändå ett bra utfall.

Man kommer in i marknaden när den går väldigt starkt.

Då är det ren tur. Det är ganska farligt.

Blir marknaden sämre kan man ofta inte hantera det.

Det är vanligt psykologiskt hos många–

–att man tror att man gör rätt–

–men blir marknaden dålig är risken stor–

–att man förlorar pengar.

Många hamnar fel–

–när man direkt får bra avkastning på en dålig strategi.

Det är nästan bättre att börja med sämre avkastning–

–så att man börjar ifrågasätta det.

Om man har en bra process men får "bad outcome"–

–ska man ha lite självförtroende och långsiktighet–

–och köra på med samma.

Då måste man lära sig vad en bra process är.

Det går att titta på EFN, läsa böcker osv.

Man kan läsa i min bok också om de här processerna.

Det finns också mycket bra på nätet.

Men det finns också sånt som inte är bra.

Man lurar folk att de kan bli miljonärer på tio minuter.

Det är inte så marknaden funkar.

Inte riktigt.

Nu går vi tillbaka till den här bilden.

När ska man ta risk–

–kontra om man mäter risk–

–som man gör i modern portföljteori.

De trendföljande indikatorerna är väldigt effektiva–

–så man slipper de här perioderna.

Vi pratar mycket om att marknaden ger 8-10 %.

Det är nästan standardprognoser–

–om man tittar på aktieanalytiker globalt.

För S&P500 hade analytikerna 8-10 procents avkastning 2008.

Det blev 40 % ner istället.

Prognoserna är väldigt jämna och fina.

Men marknadens avkastning är inte jämn och fin.

Man har en väldigt stark period–

–när marknaden går bra. Sen blir det en lite kris–

–och sen en ny uppgång.

2009-2010 gick marknaden 40 %.

Kliver man in här uppe spelar inte processen nån roll–

–man riskerar att ändå dras ned.

Precis. Fördelen att ha en beslutsprocess är–

–att man slipper ta in så mycket information.

Man följer bara modellen.

Psykologiskt gäller det att ha modet att följa modellen.

Det är inte alltid alla har det.

Ibland kan man säga att ha kontakt med känslorna...

Utifrån "behavior finance" gör man känslomässiga fel.

Man måste vara medveten om sina känslor.

Felen man gör blir en slags mentalitet.

Har man inte modet att följa modellen–

–ska man kanske inte använda den.

Det är väldigt många som använder den.

Den fungerar över tid. Det är en bra process–

–för alla typer av sparande.

Sist men inte minst har vi staplar för världsindex 1900.

Precis. Det här är intressant.

Det är lite för långt perspektiv för ett indexspar.

Men utifrån det vi visade innan med USA–

–som gick lite sämre 2000-2007–

–och bra från 2009 och framåt–

–så har indexvikten i USA ökat.

Här är den inte stor.

Byter vi till 2019 är den betydligt större.

1900 kanske är fel att använda.

Tittar man på 1989–

–så var Japan över 40 % i världsindex.

Det är en väldigt hög andel.

Nu ligger den på 8-9.

Jag ska inte dissa indexfonder. Det är bra.

Men man kan tänka på att det förutsätter–

–att USA fortsätter att gå väldigt bra–

–för att vara en optimal strategi.

Nu har det varit en tioårig uppgång i USA-

–och man har "outperformat" övriga marknaden.

I en global portfölj kan man lägga hälften i en indexfond–

–och en del fonder på andra marknader–

–så att man får jämnare fördelning mot andra regioner.

En globalfond blir nästan en USA-fond.

53 % av avkastningen kommer från USA.

Sen kan förvaltarna vikta ner–

–men normalt sett ligger det från 40 och uppåt.

Vill man bli riktigt global får man hjälpa till med annat.

Då kommer man in på diversifiering och riskspridning.

Det ska man ha med i strategierna.

Har man en globalfond kan man tänka på–

–att man kan diversifiera med lite andra fonder–

–än USA.

Man ska våga sticka ut och vikta in annat–

–än bara globala index.

Vikta in annat än globala index får bli slutorden.

Tack så mycket för att jag fick göra återbesök.

Vad är risk och vilka modeller kan man använda för att uppskatta risk? Albin Kjellberg pratar börspsykologi med Lars-Erik Boström.

Lars-Erik Boström berättar bland annat om att trendföljande indikatorer är en viktig del bakom en lyckosam beslutsmodell. Dessutom framhåller han vikten av att hålla sig till den valda beslutsprocessen, även om det inte kommer leda dig rätt varje gång.

  • Sex norska aktiecase17:25

    Sex norska aktiecase

    Börslunch firar 17 maj med ett Norgespecial med Peter Lagerlöf från Lannebo och Daniel Johansson från Handelsbanken i studion. De snackar givetvis olja och lax och tittar närmre på bolag som Kvaerner, Sbanken och Akva Group.

  • Kina lämnar nya besked i handelskriget4:45

    Kina lämnar nya besked i handelskriget

    Hårdare tonläge mellan Kina och USA efter kinesisk motvilja att fortsätta handelssamtalen. Även relationen mellan USA och Iran svajar. Theresa May tänker meddela en plan för sin avgång efter den fjärde omröstningen om Brexit-avtalet. Svagare norsk krona på 17 maj. Inflationssiffror från euroområdet klommer klockan 11.

  • Ett mer svenskt ABB redo för vändning19:17

    Ett mer svenskt ABB redo för vändning

    Olja, bensinuppror, säsongsmönster, konjunktur, verkstad och bank. Det är mycket som Georg Norberg från Case och Lars Söderfjell från Ålandsbanken hinner med i dagens Börslunch.

  • Trumps it-nödläge gynnar EU4:50

    Trumps it-nödläge gynnar EU

    USA:s president Donald Trump utlyser nationellt nödläge. Sex näringslivsorganisationer anser att lönerna ökar för snabbt i Sverige Nya avgångskrav på Storbritanniens premiärminister Theresa Mays. Yieldkurvan närmar sig invertering.

  • Köpmöjlighet i svackan för Tomra3:43

    Köpmöjlighet i svackan för Tomra

    Återvinningsföretaget Tomras affärsidé ligger helt rätt i tiden. Det menar Handelsbankens analytiker Marcela Klang som trots det spår en kommande svacka med nyhetstorka för bolaget. Ett EU-direktiv som kräver välutvecklade pantsystem kommer att ge marknadsledande Tomra ett uppsving men tillväxten finns fortfarande ett par år framåt i tiden, enligt Klang.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.5%
NASDAQ-100 -1%
NASDAQ Composite -1%

Vinnare & förlorare

Fagerhult 3.8%
Axfood 1.3%
Vitrolife 1.3%
Elekta -1.9%
Securitas -2.3%
Paradox Interactive -3.3%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Direkt toppnyheter

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Liten riskvilja bland investerare trots all time high19:29

    Liten riskvilja bland investerare trots all time high

    Det bjuds på en fin samling grafer när Nils Brobacke från CMC Markets pekar ut psykologiskt viktiga nivåer för investerare med hjälp av teknisk analys. Aktieindex, råvaror, valutor och räntor hamnar under luppen. Dessutom slänger han in ett spännande silvercase på slutet.

  • Utköpsfest på Stockholmsbörsen17:37

    Utköpsfest på Stockholmsbörsen

    Börslunch går igenom ett gäng heta bolag tillsammans med Handelsbankens Marcela Klang och Johan Thorén från Strand Kapitalförvaltning. Det blir Systemair och Nibe men också en lista med utköpsbolag.

  • Nya orosmoln över Kina4:29

    Nya orosmoln över Kina

    Sjunkande inflationsförväntningar i Sverige. Finansminister Magdalena Andersson vill öka Riksbankens mandat. Ny Brexitomröstning i juni. Dyster statistik från Kina. Morgonens makroanalys med Kiran Sakaria.

  • Därför slår Smålandsbolagen börsen17:08

    Därför slår Smålandsbolagen börsen

    Småland har inte bara röda små stugor och ostkaka utan även en mängd börsbolag. EFN:s Matilda Karlsson, Oscar Karlsson från Handelsbanken och Martin Nilsson från Catella är dessutom alla smålänningar. De analyserar bland annat Nibe, Troax och Thule i dagens Börslunch.