Så vill börsen få bort fusket

Cloetta, Fingerprint och Hexagon...

Det har varit tätt mellan rubrikerna om insiderbrott.

Därför är det bra att du är här, Joakim Strid–

–övervakningschef på Nasdaq.

De bolagen jag nämnde–

–har fått stort utrymme i media rörande insiderbrott.

Vi ska bena ut vad det finns för typer av förseelser.

Tack så mycket för att jag fått komma hit.

Vi ska säga att rubrikerna som du nämner–

–handlar om personer och situationer som är misstänkta.

Det finns ännu inga fällande domar.

Det är noga att hålla isär.

Om vi tittar på allt från förseelser–

–där man bryter mot börsens regler–

–till de lite allvarligare lagbrotten.

Vi börjar med förseelserna.

Du är övervakningschef på Nasdaq.

Hur jobbar ni för att hitta bolagen som gör fel?

Vi har en övervakningsfunktion som jag är ansvarig för.

Den består av två ben. Å ena sidan handelsövervakningen–

–vars uppgift är att följa handeln i nästintill realtid–

–och plocka upp signaler på när saker inte står rätt till.

Det skulle kunna röra sig om misstänkt marknadsmissbruk–

–som rapporteras till Finansinspektionen.

Vi har bolagsövervakning–

–som jobbar med noteringsprocessen.

Den granskar bolag och andra emittenter–

–samt följer de noterade bolagens informationsgivning.

De tar ställning till att bolagen har släppt–

–rätt information, vid rätt tid och på rätt sätt.

Det finns också en disciplinnämnd.

Vad har ni för sanktioner att ta till?

Disciplinnämnden är jätteviktig för oss.

Den är helt fristående från börsen.

Den får inte bestå av personer som har koppling till oss.

Det är lite som en domstol. Hittar vi nåt–

–som bör leda till sanktion går vi till disciplinnämnden.

Då får bolaget eller medlemmen som berörs föra fram–

–sin syn på saken och så beslutar disciplinnämnden.

De sanktionerna man har att tillgå är varning–

–eller vite, ett belopp.

De pengarna går inte till Nasdaq–

–utan till en stiftelse som inte har nån vinning av det.

Är det riktigt allvarliga händelser som det rör sig om–

–kan disciplinnämnden besluta om avnotering–

–eller avslut av medlemskap för ett medlemsföretag.

Hur vanligt är avnotering?

Det är inte alls vanligt, men det förekommer.

Vi har haft ett antal ärenden som slutat i avnotering.

Det handlar om situationer där det inträffade–

–inte är en enskild företeelse–

–utan bolaget har inte resurser, kunskap eller vilja–

–att följa de regelverk som gäller–

–och gör därmed inte rätt för sig gentemot aktiemarknaden.

Om man följer media är det lätt att uppfatta–

–att det här har ökat.

Här ser vi hur det sett ut de senaste åren–

–med antal fall, ärenden på huvudlistan och First North–

–och andel ärenden. Det har blivit betydligt fler bolag–

–på börsen på senaste tiden. Vad säger du om statistiken?

Det är den viktigaste orsaken till att ärendena–

–har ökat över tid. Det är fler bolag noterade.

Därmed är det fler situationer som kan leda till–

–att man behöver ta ställning till–

–om ett bolag följt reglerna eller inte.

Det är svårt att dra stora växlar på statistiken.

Det är ganska låga siffror i absoluta tal.

Men visst finns det en ökning. Vi gör kopplingen–

–till antalet noterade bolag.

Det är viktigt att uppmärksamma att både det här–

–och marknadsmissbrukslagstiftningen...

Det gäller både huvudmarknaden–

–och handelsplattformar, som First North.

Om vi tittar på statistiken, som ökat de senaste åren–

–framför allt på First North.

Är det generellt de nyintroducerade bolagen–

–som har svårare att hålla sig till era regler?

Man kan inte säga det glasklart.

Det finns en viss överrepresentation av bolag–

–som varit noterade kortare än tre år.

Av det skulle man kunna dra slutsatsen–

–att företag som lever i börsmiljön lär sig–

–att bli bättre på att följa reglerna.

Det man skulle kunna säga är att i de situationer–

–då företag bryter mot reglerna, är det inte ovanligt–

–att det är en rutin som inte fungerat tillräckligt bra.

Nog finns det inslag av att övning ger färdighet.

Finns det nån skillnad i kraven–

–på bolagen på First North och huvudlistan?

Generellt sett finns det det.

Ska man gå in på huvudlistan måste man ha–

–både operationell historik, man ska ha verkat en tid–

–och finansiell historik–

–man ska kunna redovisa siffror för en period.

Det finns också andra krav på organisation och resurser.

Det ställs annorlunda krav.

Men regelverket för informationsgivning–

–vad man måste informera marknaden om–

–är i princip detsamma.

Ställs det rimliga krav på bolagen som introduceras?

Ja. Vi jobbar hårt med noteringsgranskning.

Vi vet att det finns rådgivare av olika slag–

–som jobbar med att förbereda bolagen inför notering.

Men det är en helt annan verklighet att vara noterat–

–jämfört med onoterat–

–oavsett hur professionellt man än driver företaget.

Man blir skyldig att informera om andra saker.

Man råder inte över det. I vissa situationer–

–måste man informera om nånting–

–som man kanske helst skulle undvika.

Det kom ett nytt EU-direktiv i fjol.

Vad har det fått för betydelse?

Det har fått relativt stor betydelse.

Det gick från att vara direktiv till att bli förordning.

En förordning är att likställa med svensk lag.

Det är en ny situation för företag att förhålla sig till.

Skyldigheten att informera aktiemarknaden–

–styrs av en EU-förordning.

Ärendena i disciplinnämnden har inte ökat–

–till följd av MAR, marknadsmissbruksförordningen.

Däremot upplever vi ett större intresse–

–bland noterade företag för ärenden–

–som kommer upp till nämnden. Det kanske är naturligt–

–eftersom bolagen måste ta ställning–

–om deras egna proceduren är i enlighet med reglerna.

Noterade bolag är också måna om att se till–

–att reglerna tillämpas på ett riktigt sätt.

Om vi går över till förseelserna som är brott.

Insiderbrott, som utreds av Ekobrottsmyndigheten.

De har verkligen ökat. Hur är din syn på det?

Jag vet att du vill skilja på bolag och person.

Absolut. Det finns många saker här.

Statistiken gällande anmälningar av misstänkta brott–

–har ökat. Däremot har vi inte sett fler fällande domar.

Signalerna om misstankar har definitivt ökat.

Det kan man ha olika hypoteser om varför.

Om vi börjar med distinktionen mellan bolag och personer.

I de ärenden du nämnde inledningsvis–

–har företag förknippats med misstänkta företeelser.

De är bara misstänkta. I flera av de här situationerna–

–misstänks inte bolagen för att gjort nåt felaktigt–

–utan det är personer som har handlat deras aktier–

–eller personer som har stark koppling till bolaget–

–såsom anställda eller styrelseledamöter.

Då är det inte konstigt om det kopplas till bolaget.

Men det är ganska få som döms.

Vad beror det på, tror du?

Det beror på att insiderhandel specifikt...

Marknadsmanipulation är också ett brottsligt förfarande.

Insiderhandel specifikt är erkänt svårt att bevisa–

–och få till stånd fällande domar för.

Först ska det bevisas–

–att det har förelegat insiderinformation.

Det i sig kan vara en utmanande övning.

Därefter måste det bevisas att den person–

–som har handlat aktier har gjort det–

–med hjälp av insiderinformation. För det krävs–

–bevis på att informationen har gått från A till B–

–och att B har använt informationen vid en investering.

Det är ett tufft beviskrav på åklagaren.

Det har varit mycket skriverier i media.

Det är få som klaras upp.

Hur påverkar det förtroendet för aktiemarknaden?

Då ska jag backa ett steg till.

I internationell jämförelse–

–är det inte så få ärenden som leder till fällande dom.

I Sverige har vi nog ganska många fällande domar–

–för marknadsmissbruk.

Men min och många andras uppfattning–

–är att de stora ärendena–

–har man inte i samma utsträckning lyckats leda i bevis–

–och därmed få till stånd fällande domar.

Nu är det inget självändamål i att uppnå fällande domar.

Det vore bättre att inte ha marknadsmissbruk alls.

Men förekommer det är det viktigt att det beivras.

Det är viktigt för förtroendet för värdepappersmarknaden.

Det är därför vi jobbar så hårt med–

–att försöka stävja otillåtna förfaranden. Det är viktigt–

–för att investerare ska känna sig trygga med–

–att investera i marknaden. Det är det vi vill uppnå.

Vi vill vara en kapitalmarknad där små och stora företag–

–kan finansiera sina verksamheter.

Då måste investerare våga investera på marknaden.

En liten framtidsspaning... Vad kan börsen göra–

–för att öka förtroendet bland investerare och sparare?

Vi jobbar stenhårt med noteringsgranskningar–

–inför noteringar, framförallt ihop med–

–våra certified advisers på First North–

–och med andra rådgivare när det gäller huvudmarknaden.

Vi jobbar jättehårt för att se till att hålla ribban högt.

Vi ser till att bolagen som kommer är mogna.

Inom vår handelsövervakning jobbar vi med teknologi.

Vi ser till att bli bättre på–

–att hitta misstänkta företeelser som i nån mån finns.

När det gäller framtidsspaning ska man hålla utkik–

–även efter administrativa sanktioner.

Sen ett halvår tillbaka har Finansinspektionen befogenhet–

–att i vissa marknadsmanipulationsärenden–

–utdöma administrativa sanktioner. Tanken är–

–att enklare ärenden inte ska belasta domstolsväsendet.

Man har en enklare ordning för att nå fram till sanktion.

Hittills har det förekommit nio ärenden–

–där vi har meddelat sanktioner.

Det är ett väldigt litet underlag.

Det är kort tid att dra slutsatser kring.

Men en del tyder på att det leder till fler sanktioner.

Möjligtvis kommer de administrativa sanktionerna ligga–

–på högre belopp än de tidigare dagsboterna har gjort.

Det kan man tycka är bra eller dåligt–

–men nåt att hålla koll på i alla fall.

Tack så mycket, Joakim Strid.

Rubrikerna om insiderbrott har duggat tätt senaste tiden. Cloetta, Fingerprint och Hexagon är några av de bolag som uppmärksammats i samband med insidermisstankar.

Joakim Strid, övervakningschef på Nasdaq, säger att statistiken av anmälda misstänkta brott visserligen har ökat. Däremot tycker han att det är viktigt att poängtera att de stora ärendena oftast inte leder till fällande domar. Strid menar också att det är viktigt att skilja på bolag och personer. I de flesta fallen är det företag som blivit förknippade med brottsmisstänkta företeelser, men det är personer kopplade till bolaget som eventuellt blir åtalade.

Han benar också ut vilka olika sorts överträdelser som finns, och hur börsen jobbar för att upptäcka förseelserna.

  • Tveksamheter runt budet på Fingerprint18:45

    Tveksamheter runt budet på Fingerprint

    Förvaltarna Erik Hermansson och Petter Löfqvist bjuder på aktietips denna dag då Fingerprint rusar efter budrykten och Rovio dyker efter en rapportbesvikelse. 

  • Opec i medvind inför Wienmötet7:30

    Opec i medvind inför Wienmötet

    30 november möts Opec-länderna återigen i Wien. Det är då ett år sedan organisationen kom överens om produktionsneddragningar i syfte att hålla uppe priset på oljan.

  • ”Kanontillfälle att köpa aktien”20:39

    ”Kanontillfälle att köpa aktien”

    Evolution Gaming, Sandvik, Atlas Copco och Dometic. Det är några av bolagen Dag Werner från Handelsbanken och David Lindström från Strand Kapitalförvaltning analyserar i dagens Börslunch.

  • Så hittar börsgurun intressanta bolag20:32

    Så hittar börsgurun intressanta bolag

    Ännu en rapportperiod är över och det är dags för en sammanfattning. För att göra detta har Börslunch bjudit in Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Evolution Gaming Group 3.9%
Resurs Holding 3.5%
Vitrolife 2%
Sweco -1.9%
Oriflame -2%
Alfa Laval -2.2%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier